Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders

Bakgrund: Transpersoner tillhör en av de grupper i samhället som rapporterar om bristfälligt bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. De senaste åren har transpersoners synlighet i samhället förändrats. Allt fler personer önskar att genomgå utredningar, behandlingar och juridiskt könsbyte för att leva mer i enlighet med sin könsidentitet. Ett antal studier visar att det finns en kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av interaktioner med vårdpersonal samt hur de ser på bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Genom strukturerade databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo identifierades 15 artiklar som var relevanta i förhållande till studiens syfte. Kvalitativ latent innehållsanalys användes för att identifiera samband och mönster mellan de 15 artiklarna. Resultat: Transpersonerna upplevde att vårdpersonal hade varierande och bristande kunskaper kring trans och könsidentitet. Kunskapsnivån kunde kopplas till hur vårdpersonal agerade mot transpersoner. Både negativa och positiva erfarenheter av interaktion med vårdpersonal identifierades. Vårdpersonalens agerande påverkade hur transpersonerna reagerade och agerade i interaktionen med vårdpersonal. Konklusion: En förvriden maktbalans mellan vårdpersonal och patient uppstår när transpersoner upplever sig maktlösa gällande sin vård samtidigt som de upplever att de måste vara ihärdiga och kräva makt för att få vård. Genom att tillämpa kulturkompetent omvårdnad kan vårdpersonal förbättra sättet de interagerar med transpersoner. / Background: Transgender people in Sweden report of having inadequate experiences of interactions with healthcare professionals. Visibility of transgender people in Sweden has changed over recent years. A growing number of people desire to pursue investigations, treatments and juridical gender change in order to live in accordance with their gender identity. A number of studies conclude that there is a lack of knowledge among nurses concerning trans issues. Aim: The aim of the literature study was to compile the experiences of transgender people concerning interactions with healthcare professionals, and how they experienced being approached in healthcare settings. Method: Through structured database searches in CINAHL, PubMed and PsychInfo, 15 articles relevant to the aim of the study were identified. Qualitative latent content analysis was used to identify patterns across the 15 articles. Result: Transgender people perceived that healthcare professionals had insufficient knowledge regarding trans. The level of knowledge affected the way healthcare professionals acted towards transgender people. These behaviors affected the reactions and actions of transgender people when engaging with healthcare professionals. Conclusion: A distorted power balance between patient and healthcare professionals is created when trans people feel both powerless concerning their healthcare while also experiencing the need to be persistent in their healthcare process. By acquiring cultural competence, healthcare professionals can improve the way they interact with transgender people.

Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs.

Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåköns­normen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkom­mande teman, vilket be­lys­er mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskön­ande och kate­gorial­­­kön­ande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen position­ering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört.  Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna köns­identiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konse­kvenser.  Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställ­ningen till olika språkliga uttryck.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

Bakgrund: Transpersoner är globalt sett utsatta i samhället och inom hälso- och sjukvården. De utsätts för diskriminering på grund av samhällets könsnormer, vilket i sin tur kan leda till minoritetsstress. Transpersoner har utöver samma hälsobehov som övriga befolkningen också behov av könsbejakande hormonbehandling och kirurgi. Det mentala, sexuella och reproduktiva hälsobehovet är förhållandevis högt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga originalartiklar har gjorts. Braun och Clarkes (2006) tematiska analys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs med två teman vilka är ”Vårdpersonalens kunskap” samt ”Hälso- och sjukvårdens mottagande av transpatienten”. Resultatet visade transpersoners negativa erfarenheter i form av att bemötas med okunskap och respektlöshet angående transpersoners identitet och behov samt transpersoners positiva erfarenheter i form av att bemötas med respekt och bekräftelse för transidentiteten. Slutsats: Slutsatsen är att det krävs mer kunskap om transidentiteten och transpersoners behov inom hälso- och sjukvården för att främja ett respektfullt bemötande. Vidare existerar normer inom vården som behöver ifrågasättas för att främja en inkluderande och jämlik vård. / Background: Globally speaking trans people are vulnerable in society and in healthcare. They are subjected to discrimination due to societys gender norms, which in turn can lead to minority stress. Transgender people have the same health needs as the rest of the population, but also needs for gender-affirming hormone treatment and surgery. The mental, sexual and reproductive health needs are relatively high.  Aim: The aim of this study was to describe transgender peoples experiences of encounters within the healthcare system.  Method: A literature review consisting of ten original scientific articles has been carried out. Braun and Clarkes (2006) thematic analysis was used as the analysis method.  Result: The result is described with two themes which are ”The knowledge of healthcare professionals” and ”Reception of the trans patient by the healthcare system”. The result showed trans peoples negative experiences of being met with ignorance and disrespect regarding gender identity and needs, as well as trans peoples positive experiences of being met with respect and confirmation for the gender identity.  Conclusion: The conclusion is that more knowledge is required about transgender and trans peoples needs in healthcare to promote respectfull treatment. Furthermore, there are norms in healthcare that needs to be questioned in order to promote inclusive and equal care.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

Transpersoner är en samhällsgrupp som i stor utsträckning och på olika sätt missgynnas i förhållande till andra grupper i samhället. Samtidigt som den svenska socialtjänsten enligt lag har i uppdrag att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor har transpersoner ett svagt förtroende för socialtjänsten. Detta på grund av upplevelser av dåligt bemötande från professionella. Denna studie fokuserar på socialsekreterare inom den svenska socialtjänsten och ämnar undersöka samt belysa på vilket sätt socialsekreterare förhåller sig till och arbetar med klienter som är transpersoner. Studiens material har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i en region i södra Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att ta fram mönster i socialsekreterarnas utsagor. Genom kodning och tematisering genererade den tematiska analysen tre teman som i denna studie benämns med människan som utgångspunkt, människokompetens i fokus och som riktlinje och människan bakom rollen som socialsekreterare. Studiens resultat analyserades med hjälp av delar av Butlers queerteori samt tidigare forskning inom det aktuella området. Socialsekreterarnas gemensamma ingång i det enskilda klientmötet är enligt dem själva att bemöta alla klienter lika och att försöka se människan bakom klienten. Det handlar därmed i det specifika mötet med klient med transidentitet i slutändan om att möta en människa, inte en transperson. / Transgender people are in society at large and in many different ways more disadvantaged than other groups in society. Simultaneously as the Swedish social services by law are obliged to promote equality in people's living conditions transgender people have a low trust and confidence in the social services. This is due to experiences of being poorly treated by professionals. This study focuses on social service workers in the Swedish social services and has the purpose to examine and illuminate social service worker´s approach to and way of working with clients who are transgender. The data in this study have been collected through ten semi-structured interviews with social service workers in a region in southern Sweden. The data have been analysed by the use of thematic analysis in order to bring forth patterns in the social service worker´s statements. By coding and thematization the thematic analysis generated three themes that this study labels as with the human as the outset, humancompetence in focus and as guideline and the human behind the role as a social service worker. The result of this study was analysed with the help of parts of Butler's queer theory as well as previous research on the field of concern. The common way of entering a meeting with a client is according to the social service worker's themselves to treat all clients in the same way and to attempt to see the human behind the client. In the specific meeting with a client who have a transgender identity it therefore comes down to meeting a human, not a transgender person.

Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.