Problemet jag valde att utgå ifrån var att en stor del av de produkter vi använder marknadsförs på ett väldigt stereotypt sätt till män eller kvinnor, vilket resulterar i att de som inte passar in i tvåkönsnormen utesluts. Mitt syfte under projektets gång blev därför att undersöka och i slutändan belysa och kritisera problemet på ett passande sätt. Produktkategorin jag senare gick in på närmare var mensskydd, specifikt deras förpackningar. Dessa är genom marknadsföringen endast riktade till kvinnor och agerar därför uteslutande mot dem som inte är ciskvinnor. Dessutom är mens ett laddat och aktuellt ämne inom vissa kretsar som de flesta har någon känsla eller åsikt kring vilket jag hoppades skulle hjälpa projektet att väcka uppmärksamhet. Arbetet startade i att samla ihop en bred grund av teori att bygga resterande delar av projektet på. All fakta och information kring normer, stereotyper, genus, förpackningar, transpersoner, mens och mensskydd blev något jag alltid kunde gå tillbaka till för att backa upp mina val under projektets gång. Även kontakten med användarna genom enkäter har skapat en stor förståelse för andras upplevelse av dessa förpackningar samt vad som väcker uppmärksamhet och känslor, vilket har varit värdefullt i arbetet mot att belysa ett problem genom kritisk design. Förpackningen är framtagen som en kontrast till dagens mensskyddsförpackningar. Här får mensen ta plats med illustrationer av mensskydd i en blodröd färg och med genomskinliga sidor som visar innehållet. Typsnittet är en blandning av det hårda maskulina och det tunna runda feminina för att skapa en könsneutralt uttryck. Företagsnamnet ”har du mens eller” är valt efter frasen som ofta sägs av män i syfte att trycka ner och nedvärdera kvinnors åsikter och känslor, men i detta fall skrivet i ett typiskt feminint typsnitt som är så vanligt inom den valda produktkategorin. Förhoppningen är att de olika delarna och förpackningen i stort ska väcka uppmärksamhet och eftertanke kring hur produkter omkring oss är marknadsförda och hur det påverkar oss. / The problem I chose to base my project on is the fact that a big portion of the products we use daily are marketed against either men or women. The result of that is an exclusion of the people who do not fit inside the norm, which states that there are only two genders. My purpose during the project was to investigate this problem and in the end also criticize it in a suitable way. Later on, my focus was shifted towards a specific category of products - menstrual hygiene products. More specifically their packaging. They are marketed only towards women and exclude all who are not cis-women. The subject of menstruation is also a loaded one and at the moment frequently discussed within certain circles. Most people seem to have a lot of feelings and opinions regarding the subject, which will hopefully get my project into the public eye. My process started in collecting a broad range of facts and theories surrounding the subject, which the remaining parts of my project is based on. The information about norms, stereotypes, gender, packaging, transpersons, menstruation and menstrual hygiene products was something I could always go back to whenever I needed help in decision making during the project. The contact I had with the consumers through the surveys were an important part in building my understanding of what creates attention and feelings, which has been valuable in working towards critical design. The packaging is created as a contrast against the packaging for menstrual hygiene products existing today. The period is allowed to take up space in the form of illustrations of the menstrual product as well as the color red, which symbolizes menstrual blood. This is also combined with clear plastic on two sides which show the containing products. The font used on the majority of the packaging is a combination of hard shapes, often considered masculine, and thin round shapes, often considered feminine. Together they create a gender neutral appearance. The name of the company ”har du mens eller?” is chosen after a phrase commonly used by men to disparage women’s feelings and opinions. In this case, it is written in a typically feminine font which is very common in this category of products. With the different parts of the packaging, my hope is to rise attention and bring awareness to how the products surrounding us are marketed and how this affect us.

Bakgrund: Svensk och internationell forskning berörande transpersoners hälsa och livssituation visar att diskriminerande behandling av transpersoner sträcker sig över så gott som alla samhällsinstitutioner. Diskriminering av transpersoner i hälso- och sjukvård är ett allvarligt problem som resulterat i en misstro till och ett undvikande av att söka hälso- och sjukvård bland transpersoner. I denna studie har problemet utforskats från perspektivet av sjuksköterskor i kontexten av somatisk akutsjukvård där sjuksköterskan kan vara den första kontakten mellan patienten och sjukvården. Trots att vårdtiderna kan vara korta, kan sjuksköterskans bemötande av patienten på akutmottagningen ha en stor påverkan på patientens fortsatta förtroende för sjukvården. Syfte: Avsikten var att identifiera förbättringsområden i omvårdnad av transpersoner genom att utforska sjuksköterskors upplevda möjligheter och begränsningar i vården av patienter med transidentitet på somatiska akutmottagningar. Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats med fokusgrupper. Studiedeltagarna innefattade tjugotvå sjuksköterskor från fem olika somatiska akutmottagningar i Mellansverige. Materialet bearbetades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultaten visar att sjuksköterskorna upplever sig vårda patienter med ett likvärdigt förhållningssätt, utan att påverkas av sina personliga åsikter. Sjuksköterskorna upplevde en avsaknad av kunskap gällande vården av transpersoner. Sjuksköterskorna identifierade brister i vården, såsom möjlighet till mer personcentrerade inställningar på sjuksköterskornas arbetsinstrument och hjälpmedel. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad identifierades som ett område för förbättring i sjuksköterskornas arbete för att stärka transpersoners position inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan genom att representera professionen i organisationer som rör hbtq-frågor stärka relationen mellan hbtq-personer och sjukvården. / Background: Swedish and international research regarding the general health and living situation of transgender persons demonstrates experiences of discrimination from several community institutions. Discrimination of transgender persons in health care is a serious issue that has been shown to result in loss of faith and an avoidance of seeking medical attendance. This paper examines the issue from the perspective of registered nurses in a context of somatic emergency medical care, where nurses may be the first contact between the patient and the health care system. Despite the relatively fast treatment patients receive in emergency medical care, the treatment by a registered nurse can have a big impact on patients’ future perception of the health care system. Aim: The purpose of the study was to identify areas of improvement in the care of transgender persons by exploring registered nurses experiences of challenges and possibilities in the care of patients who identify as trans, in emergency medical care units. Method: The study held a qualitative approach with focus groups as a method. Study participants included twenty-two registered nurses emerging from five separate emergency wards in central Sweden. Data was processed and analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: The content analysis resulted in three main categories and six subcategories. The results demonstrated that participating nurses perceived their treatment was given in a ‘natural’ manner, not affected by their personal attitudes. Nurses experienced a lack of knowledge regarding the care of transgender persons and believed education and a more inclusive work environment to be factors having a big impact on the relationship between a nurse and a transgender patient. Conclusion: Person-centered care was identified as a possible area for improvement in the registered nurses work with the aim to strengthen the position of transgender patients in healthcare. By representing the profession of registered nurses in organizations concerning lgbt-issues, the relationship between lgbt-persons and healthcare can be improved.

Följande arbete är ett illustrativt, grafiskt bokprojekt om att vara transperson i Sverige. Projektet omfattar den problematik som ofta uppstår när transpersoner rör sig i det heteronormativa rummet, baserat på en biologisk tvåkönsnorm. Resultatet är en bok i pixiformat med titeln Boo, vilken dag!, om den ickebinära transpersonen Boo som vi får följa en dag från morgon till kväll. Under dagen stöter Boo på olika scenarion och frågor, hämtade från verkligheten, som begränsar livsutrymmet för hen som trans. Syftet är att projektet ska ge en inblick i hur det är att vara transperson i Sverige idag och att få läsaren att reflektera över vilken typ av frågor vi ställer, hur och varför vi ställer dem. / The following project is an illustrative book project about life as transgender in Sweden. The project touches the problematic situations that often occur in everyday life for transgender people in heteronormative spaces, based on the norm of two biological sexes. The result is a ”pixi book” about Boo, a non-binary trans person, during a typical day in their life. During the day Boo faces several different scenarios and questions, based on real events, resulting in a limitation of life quality and living space. The purpose with the project is to give insight in what it is like to live as trans in Sweden today, and to make the reader aware of what kind of questions we ask, how and why we ask them.

No description available.

Transpersoner är en utsatt grupp som blir exkluderade och diskriminerade i samhället. Få studier lyfter dessa människors utsatthet och än mindre deras egna upplevelser av utsattheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet av yrkesverksamma socialarbetare i utredningsprocessen för könsbekräftande behandling. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från teorierna intersektionalitet och queerteori för att analysera respondenternas utsagor. Studiens konklusion är att respondenterna i denna studie saknar ett professionellt bemötande från yrkesverksamma socialarbetare och att de behövs mer kunskap för att kunna bemöta denna grupp på ett professionellt sätt. / <p>2019-01-17</p>

<p>Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.</p>

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som utmärker en god vård för transpersoner. Till detta formulerades två frågeställningar; Vad utmärker en god vård utifrån vårdpersonalens perspektiv? Och Vad utmärker en god vård utifrån transpersoners perspektiv? Målet med hälso- och sjukvården är att den ska kunna erbjuda alla människor en god vård, som präglas av gott bemötande, respekt och jämlik behandling. Transpersoner som grupp är en marginaliserad grupp som i större utsträckning än andra marginaliserade grupper stöter på hinder i kontakt med sjukvården. En systematiskt integrerad kunskapsöversikt i enlighet med Whittermore och Knafl (2015) användes till att söka svaret på syftet. Analysen gjordes på nio artiklar som kunde beskriva hur vården för transpersoner bör se ut. Resultatet presenterades i två huvudkategorier; Kompetent vårdpersonal och Bra bemötande. Resultatet visade på att det är viktigt att vårdpersonalen är kompetenta för att kunna ge en god vård till transpersoner. Detta innebär att de bör ha kunskap, en etisk medvetenhet och färdigheter gällande transspecifika frågor. Det visade även på hur viktigt bemötande är i vårdsituationer och vilka konsekvenser ett dåligt bemötande kan få. Ett bra bemötande grundade sig på att det finns en tillitsfull relation mellan vårdare och patient, relationen ska grunda sig på respekt och acceptans och är beroende av vilka attityder sjukvårdspersonalen har. Till bemötande hör också den fysiska vårdmiljön och den bör överlag anpassas för att bli mer välkomnande och inkluderande med ex. könsneutrala toaletter. En slutsats var att det behövs konkreta åtgärder för att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån de faktorer som forskningen visar är viktiga för att transpersoner ska få en god vård. De som tar del av denna studie ska förhoppningsvis få en känsla för, och inblick i, de svårigheter som transpersoner möter i vården.