Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

Bakgrund: En transperson är en person vilken delvis eller inte alls identifierar sig med det kön personen tilldelats vid födseln. Transpersoner är en utsatt grupp med sämre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittsbefolkningen, detta samtidigt som gruppen söker vård i lägre utsträckning. Syfte: Denna studie syftade till att belysa binära och ickebinära transpersoners upplevelser av bemötandet inom primärvården, detta eftersom primärvården utgör den första instansen i den svenskaevårdkedjan. Metodbeskrivning: En kvalitativ studie med ett strategiskt urval där underlaget utgjordes av sex-intervjuer. Huvudresultat: Transpersonerna i studien uppgav att de ogärna sökte primärvården, en följd av tidigare dåliga vårdkontakter. Personerna upplevde brister i primärvårdens kunskap om transpersoner och att de därför ofta blev tvungna att undervisa vårdpersonalen. Vidare förelåg tankar om att transidentiteten kunde ha en negativ inverkan på bemötandet och vården. Primärvårdens styrkor bestod av personal som ej antog könsidentitet, ställde öppna relevanta frågor och inte utgick från binära könssystem. Det fanns en önskan om stöd och längre vårdkontakter, detta för att minska den oro och stress som deltagarna erfarit inför besök hos primärvården. Avslutningsvis efterfrågades att HBTQ-undervisning integrerades i vårdutbildningar och hos redan verksam personal. Slutsats: Primärvården behöver öka sin kunskap om transpersoner för att kunna ge ett bättre bemötande samt förbättra hälsan inom gruppen. / Background: A transgender person is a person who partially or not at all identifies with the gender that the individual was assigned at birth. Transgender people are a vulnerable group in society with inferior physical and mental health than the average population; meanwhile, the group seeks contact with healthcare in lower frequency than the average population. Aim: This study aimed to illuminate how binary and non-binary transgender people experienced the contact with primary care, since the primary care is the first instance in the Swedish-health-care-system. Method: A qualitative study, with a strategic selection of six individual interviews. Results: The transgender people in the study stated that they were unwilling to seek contact with primary care, as a result of earlier bad meetings. The informants experienced deficits when it came to transgender knowledge in the primary healthcare, and that they many times felt forced to educate the personnel. Furthermore, the participants expressed thoughts that their transgender identity could have a bad impact on their personal treatment and care. The strengths in the primary care consisted in personnel who did not assume gender identity, used open ended questions and abandoned binary gender assumptions. To reduce anxiety and stress there was a wish for more support and continuity in the care. Finally the participants requested LGBT-education in healthcare training programs as well as for the personnel in the sector. Conclusion: To enable improvement of transgender people´s health, the primary healthcare needs to increase their knowledge about transgender identities.

Syftet med denna uppsats är att genom att använda ett specifikt teoretiskt ramverk kunna undersöka och problematisera den stora förekomsten av transpersoner med erfarenhet av ätstörningar. Ramverket är baserat på Sara Ahmeds teorier om orientering och bygger på synen på samhället som uppbyggt av heteronormativa linjer vilka transpersoner förhåller sig till. Genom att välja ut illustrerande exempel från två antologier kretsade kring kropp och identitet har jag kunnat peka på att den press som transpersoner utsätts för i samhället leder till minskat handlingsutrymme, maktlöshet, kroppslig dysfori och assimilation. Med behovet av att reglera de känslor som uppstår samt den fysiska kroppen kan ätstörningen ses som ett verktyg med dubbel funktion. Dels för att hantera maktlösheten inför världen och återta kontroll över den kropp som någon annan definierat och begränsat. Och dels utifrån behovet av att skapa sig själv som begriplig inför sig själv och världen - för att kunna existera.

Uppsatsen behandlar transpersoners livsberättelser och hur deras utveckling påverkat dem. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring transpersoners identitetsutveckling och hur det påverkar deras livsvillkor. Uppsatsens huvudfrågeställning är: Hur beskriver transpersoner sin identitetsutveckling samt på vilket sätt påverkas informanterna av att ses som avvikande i deras livsberättelser? I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod med sju transpersoner. Studien har en fenomenologiskt inspirerad metodsansats samt en hermeneutisk analysansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen var Goffmans teori om Stigmatisering, Scheffs begrepp Sociala band samt Queerteorin som samhällsbakgrund. Resultatet påvisade transpersonernas bristande livsvillkor i samhället. Det framkom att informanterna präglades av en komplex livssituation där samtliga nämnde att deras identitetsförändring haft en negativ inverkan på deras liv. Detta har skapat en psykisk ohälsa som bland annat uttryckts genom självdestruktivitet. Samhället behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet. Vi ser att vidare forskning i ämnet är viktigt för att förbättra samhällets kunskap och synsätt i hopp om att skapa ett mer jämlikt samhälle. / The essay addresses transgender life stories and how their development affected them. The purpose of the study is to create an increased understanding of the development of identity in transgender and how it affects their life conditions. The main question of the essay is: How do the transgender tell recount their identity development and in what way are the informants affected by being seen as deviating in their life stories? A qualitative interview method with seven transgender was used in the implementation of the study. The study has a phenomenologically motivated methodology and a hermeneutic analysis approach. Goffman's theory of Stigmatization was used as the theoretical framework as well as Scheff's concept Social Bonds and Queer theory to describe the background of society. The results demonstrated the transgender's lack of life conditions within the society. It emerged that the informants were characterized by a complex life situation where all mentioned that their identity change had a negative impact on their lives. This has resulted in mental ill-health which was expressed by self-destructiveness. Society needs to develop its understanding and knowledge in this subject and we note that further research is important for improving society's knowledge and approach to transgenders in hope of creating a more equal society.

Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp vilket inkluderar alla personersom upplever att deras könsidentitet och/eller könsuttryck inte är kongruentmed det kön de blev tilldelade vid födseln. Prevalensen av transpersoner ivärlden är svår att uppskatta och på grund av den stigmatisering somgruppen utsätts för finns förmodligen ett mörkertal. Transpersonerdiskrimineras, utsätts för våld och övergrepp samt försätts ofta i hälsofarligasocioekonomiska tillstånd såsom social exkludering, arbetslöshet ochhemlöshet. Detta ökar risken för depression, ångest, suicid, missbruk ochpsykisk stress. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser kring bemötande från vårdpersonalinom den öppna hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Åtta vetenskapligaartiklar analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem olika teman vilka lyder: Vård som främjaridentitetsutveckling, Att avslöja sin könsidentitet, Kunskap och attityder frånvårdgivarens sida, Diskriminerad till följd av sin identitet och Ansvaretligger hos patienten. Diskussion: Diskussionen betonar hur vårdpersonal kan få ökad förståelse förtranspersoners behov utifrån Husserls livsvärldsteori. Konsensusbegreppetvårdande diskuteras i relation till de bristfälliga vårdrelationer mångatranspersoner vittnar om. Vidare diskuteras kunskapsglappet hosvårdpersonalen, dess effekter på vårdens tillgänglighet och behovet avutbildning. / Background: The term transgender is an umbrella term that include all people whosegender identity and/or gender expression is not congruent with theirassigned sex at birth. The prevalence of transgender people is difficult toestimate and due to stigma the numbers might be underreported.Transgender people are discriminated and exposed to violence and assault.Many end up in vulnerable socioeconomic situations that include socialexclusion, unemployment and loss of household which increases the risk fordepression, anxiety, suicide, abuse and mental distress. Aim: To illuminate transgender peoples experiences of health care staff’s attitudestowards them in the general health care. Method: A literature review was conducted to answer the aim. Eight scientificarticles were analyzed focusing on similarities and differences. Results: The results are presented in five main themes: Supporting the self-concept,To disclose ones gender identity, Knowledge and attitudes within the healthcare system, Discriminated due to ones identity and The responsibility lieson the patient. Discussion: The discussion emphasize how health care staff can gain understanding fortransgender peoples needs related to Husserl’s theory of the life world. Theconcept of care are discussed related to the substandard patient-caregiverrelationship that many transgender people report about. The lack ofknowledge within the health care system is discussed as well as how it willeffect transgender peoples access to care and the need of education.

Bakgrund: Transperson är ett paraplybegrepp för personer som upplever att det kön de fötts med inte överensstämmer med deras identitet. Många upplever lidande till följd av transidentiteten och kan få hjälp med könskorrigerande vård. Gruppen är även i risk för fysisk och psykisk ohälsa. Många transpersoner upplever positiva möten med vården, men de flesta har även erfarit möten som varit det motsatta. Detta leder till att många undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda transpersoner. Metod: En litteraturbaserad metod användes, där systematisk sökning gjordes i två databaser. Nio kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman: blandade känslor, bristande kunskap, svårigheter vid bemötandet samt en vilja att lära mer. Dessa utgjordes av 14 underteman. Konklusion: Mer kunskap och erfarenhet behövs för att kunna erbjuda en god och jämlik vård till transpersoner. Detta skulle även bidra till sjuksköterskans känsla av säkerhet i yrkesrollen. / Background: Transgender is an umbrella term describing people experiencing that their gender assigned at birth differs from their identity. Many experience suffering because of their transidentity and can receive help with gender-affirming care. The community is at risk of physical and mental illness. Many trans people experience positivee ncounters with health care, but most have also experienced encounters that have been the opposite. This results in many people avoiding seeking care. Aim: To describe nurses and nursing students experiences in caring for transgender people. Method: A literature-based method was used, and systematic searches were conducted using two databases. Nine qualitative articles were analyzed and compiled into new findings. Findings: From the analysis, four themes were identified: mixed emotions, lack of knowledge, difficulties in the approach anda desire to learnmore. These consisted of 14 sub-themes Conclusion: More knowledge and experience is needed to be able to offer a good and equal care to transgender people. This would also contribute to the nurse’s sense of security in the professional role.

Titel: Man, woman, both or neither – a study of social workers´ knowledge of and attitudes towards transgender peopleThe purpose of this essay was to study whether there is a connection between social workers' knowledge of and attitudes towards transgender people and if the attitudes differ depending on, if the social workers have experiences of meeting a transgender person in their profession, or not. The study was cross-sectional based on a web questionnaire that was answered by 57 social workers in Social Services providing economic support. Therespondents consisted of a convenience sample, and a request to participate in the study was sent to 38 municipalities all around Sweden, of which 17 municipalities are represented in the study. The results show that the correlation between knowledge and attitudes are low and that the differences in attitudes, depending on whether the social workers has met a transgender person or not, are not statistically significant. An explanation for these results may be a low response rate and the results cannot be generalized to the entire population of social workers in departments for economic support. Further research on the subject is needed as this study can be seen as a pilot study. / Titel: Man, kvinna, både-och eller ingetdera – en studie om socialsekreterares kunskaper om och attityder till transpersonerSyftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mellan socialsekreterares kunskaper om och attityder till transpersoner samt om attityderna skiljer sig beroende på om socialsekreterarna har mött en transperson i arbetet eller inte. Studien är genomförd med en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbaserad enkät som besvarades av 57 socialarbetare inom ekonomiskt bistånd. Valet av respondenter gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval och en förfrågan om att delta i studien skickades till 38 kommuner runt om i Sverige, varav 17 kommuner finns representerade i studien. Resultatet visar att sambandet mellan kunskaper och attityder är lågt samt att skillnaderna i attityder, beroende på om socialsekreteraren har mött en transperson eller inte är statistiskt signifikanta. Detta kan bero på att uppsatsen har låg svarsfrekvens och inte kan generaliseras på hela populationen. Vidare forskning på ämnet behövs då denna studie kan ses som en förstudie.

Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

Bakgrund  Transperson är ett begrepp som innefattar ett flertal olika könsidentiteter, många transpersoner lider av könsdysfori. En person med könsdysfori har ofta en önskan om att korrigera sin kropp, men för att kunna göra det krävs en könsidentitetsutredning, vilket är en lång och påfrestande process. Denna väntan på behandling för att få känna sig hemma i sin egen kropp, att bryta mot normen, att inte längre ha möjligheten till biologiska barn och att ständigt behöva ställas inför situationer då det är nödvändigt att ”komma ut” kan påverka hälsan, såväl psykiskt som fysiskt. Syfte Syftet var att beskriva transpersoners upplevelse av hälsa.  Metod En litteraturöversikt har genomförts. Totalt inkluderades 16 artiklar publicerade mellan år 2012 och 2019 med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat Fyra kategorier identifierades; Livskvalitet, Det allmänna hälsotillståndet, Suicid och suicidala handlingar samt Kontakt med vården. Både livskvaliteten och det allmänna hälsotillståndet är sämre hos transpersoner jämfört med övriga befolkningen. Transpersoner har även en högre suicidfrekvensen och utsätts ofta för både diskriminering och våld. Det sociala nätverket är bristande vilket har en negativ effekt på den upplevda hälsan. Kontakten med vården skjuts ofta upp på grund av bristande bemötande och okunskap bland vårdpersonalen.  Slutsats Transpersoner är en utsatt grupp nationellt såväl som internationellt och hälsan är sämre än övriga befolkningens. Kunskapen om trans är generellt låg bland vårdpersonal. Ett sätt att säkerställa kompetens och förbättrat bemötande vore att utbildning om trans och HBTQ inkluderas i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Det finns även ett behov av att könsidentitetsutredningens utformning ses över. / Background Trans person is a term that encompasses multiple gender identities, many transgender people suffer from gender dysphoria. They often have a desire to undergo gender reassignment surgery, but in order to do so, a gender identity investigation is required, which is a long and stressful process. The wait for treatment to feel at home in one's own body, being deprived of the possibility of biological children, breaking the norm and constantly having to face situations when it is necessary to "come out" could affect health, both mentally and physically.  Aim The aim was to describe trans people´s experiences of health. Method A literature review has been conducted with a total of 16 included articles, using quantitative as well as qualitative method, published between the years 2012 and 2019. Results Four categories were identified; Quality of life, General health, Suicide and suicidal acts and Contact with health care. The quality of life and experienced health among transgender people is poorer than in the rest of the population. Suicide rates are higher and transgender people are often subjected to both discrimination and violence. Their social network is lacking which has a negative effect on the perceived health. Contact with health care is often postponed due to bad encounters and ignorance from the health care professionals. Conclusion Transgender people are a vulnerable group nationally as well as internationally, and the experienced health in this group is poorer than in the rest of the population. The knowledge about trans is low among healthcare professionals. One way to ensure competence of healthcare staff is to include education on trans and LGBTQ in the physician- and nurse educational programs. There is also a need for the gender identity investigation to be reviewed.

This study is an idea-critical analysis of the Swedish state´s proposed handling of trans citizens need of a correct gender marker in relation to the administrative barriers in the population registration regarding legal gender markers. In 1972 Sweden was the first country in the world to form a Gender Recognition Act. Though groundbreaking at the time, the law is now outdated. Several counties have since then adopted modern legislation in line with the international developments of the human rights standard. The study is an idea critical analysis of the proposed changes to the Swedish Gender Recognition Act, where the study identifies two fields of conflict between trans citizens need for correct gender marker and the technical limitations of the population registration. Within those the study identifies six chains of inherent ideas that form the ideological background to the conflict. Furthermore, the study shows that the Swedish state wants to grant its citizens the right to legal gender recognition by adopting self-declaration but the administrative barriers in the population registration, with the gendered individual number of identification (personnummer) at its core, makes it difficult. Based in a binary understanding of gender as a lifelong and predictable category, the state compromises its good intentions and, in the end, severely limits the principle of self-declaration by limiting the number of times one can change the legal gender marker by the method of self-declaration and by only providing two legal gender markers. Resulting in a misrecognition of non-binary citizens. The study also presents an alternative way of enhancing trans citizens right to correct legal gender marker. The aim of the study is to deepen the understanding of the state’s relationship to its trans citizens and hopefully contribute to the advancement of trans people’s human rights. / <p>2022-06-02</p>