I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.

Background: Transgendered individuals are a growing minority group in society who generally have poor confidence in health care. They experience shortcomings in the contact with health services that affect the experience of their interaction with health care staff. There is currently limited knowledge about how transgendered individuals wants to be encountered and treated in health care.  Aim: The aim was to study the collective knowledge regarding how transgendered people experience the interaction with health care.  Method: A literature study with a systematic approach where studies were compiled using content analysis according to Evans with an inductive approach. The theoretical framework Fundamentals of Care (FoC) was used throughout the literature study.  Results: Three themes emerged: (1) To be addressed with the right pronoun to be met with insensitivity, tactlessness and open dissatisfaction, (2) To bear responsibility for their care due to lack of knowledge on the part of the caregiver, (3) To feel trust or mistrust in the treatment. Five sub-themes were found: (Ia) from correct address to inappropriate questions and the experience of poorer care when the transidentity was announced. (Ib) Unnecessary physical examination to a reluctance to provide care. (IIa) To meet competent or incompetent caregivers. (IIb)To be responsible for training the caregiver. (IIa) from feeling welcome to not wanting to seek care.  Conclusions: The interaction with health care worries transgender individuals and needs improvement. Normalizing reactions that support rather than condemn are desired in the meeting of health care. The theoretical framework FoC can be used as a guide for person- centered care in the meeting of health care staff with transgendered individuals in the operating room. / Bakgrund: Transpersoner är en ökande minoritetsgrupp i samhället som generellt sätt har ett dåligt förtroende för hälso- och sjukvården. De upplever brister i kontakten med sjukvården som påverkar upplevelsen av bemötandet. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur transpersoner önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att studera den samlade kunskapen om hur transpersoner upplever bemötandet med hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier sammanställts med innehållsanalys enligt Evans med induktiv ansats. Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care (FoC) användes genom litteraturstudien.  Resultat: Tre teman framkom: (1) Att bli tilltalad med rätt pronomen till att mötas med okänslighet, taktlöshet och öppet missnöje, (2) Att bära ansvaret för sin vård på grund av kunskapsbrist hos vårdgivaren (3) Att känna förtroende eller misstro i bemötandet. Fem subteman framkom: (Ia) från korrekt tilltal till olämpliga frågor och upplevelsen av sämre vård när transidentiteten offentliggjordes. (Ib) Onödig fysisk undersökning till en ovilja att ge vård. (IIa) Att möta kompetenta eller inkompetenta vårdgivare. (IIb) Att ansvara för att utbilda vårdgivaren. (IIIa) Från att känna sig välkommen till att inte vilja söka vård.  Slutsats: Bemötandet av hälso- och sjukvården oroar transpersoner och behöver förbättras. Normaliserande reaktioner som stöttar snarare än fördömer önskas i bemötandet av Hälso- och sjukvården. Det teoretiska ramverket FoC kan användas som en vägledning för ge en personcentrerad vård i mötet med transpersoner på operationsavdelningen.

The aim of this master thesis in Ethnology and Folkloristics is to study how non-binary transgender people relate to words and identity positions which concerns primarily gender and sexuality. What are their opinions on words such as intergender, queer, trans, man, woman, lesbian and gay? What role do such words play in their everyday life and in the construction of their identities? The study is based on interviews with eight people. Six of the informants have non-binary gender identities and two of them are transgender women with some non-binary experiences. At the time of the interviews, the informants were between 21 and 37 years old. The thesis consists of five chapters, whereof the first chapter introduces the topic, the material and the theoretical foundation of the thesis. The main theoretical framework for this study is queer theories. In the second chapter, some aspects of the everyday life of the informants are presented. How is it to live with a non-binary gender identity? Many informants give an account of the complications which occur because they are neither women nor men. People of the majority population often consider their identities unreal and unintelligible. In chapter three it is discussed how the informants explain their relationship to different words for non-binary gender identities. Their reasons for choosing to use certain words to define themselves with are also presented. Some informants claim that they would prefer to live in a world where they did not have to name themselves. Yet every informant still uses different words to describe themselves with. In chapter four it is demonstrated how choosing a word for one’s identity is a process affected by other aspects in a person’s life. The informants decide on a word for themselves depending on the people around them. Furthermore, sexuality and sexual identity also play a big part in how they conceive and name their gender identity. Finally, chapter five consists of a summary of the thesis and a short passage to widen the discussion

The aim of this paper is to answer the questions ”What opinions do LGBT-youth have about libraries?” and ”What are LGBT-youths thoughts on the treatment they get at libraries?”. The theories that are used are the queer theory and norm criticism. The method that is used is interviews with LGBT-youth. The study shows that there is very little LGBT-themed media in libraries, especially media about less wellknown identities. It also shows that the treatment LGBT-youth gets at libraries generally is neutral. The concept of a seperate place in the library to keep the LGBT-themed media is debated between the people that were interviewed. Some think it is a good idea, this way the media would be easier to be found. Some think it is a bad idea because that puts younger LGBT-kids in a spotlight that they may not be ready for. Something that can help with this, and is also discussed, is a LGBTqualification libraries can get from RSFL, even if this also has both good and bad qualities.

Under året 2015 lanserades det två modekampanjer i Sverige som fick stor medialuppmärksamhet. Först ut var Åhléns med sin modekampanj Vårmod, kollektionen lanserades under våren 2015, frontfiguren för denna lansering var modellen och transpersonen Lea T. Under hösten samma år lanserade H&M ägda & Other Stories sin kollektion The Gaze & Other Stories, för denna kollektion var både frontfigurerna och produktionsteamet bakom transpersoner. Att två så stora och väletablerade företag valde att använda sig av transmodeller vid lanseringen av sina senaste klädkollektioner var något helt nytt, både för den nationella och internationella marknaden. I en av artiklarna som publicerades efter att & Other Stories lanserat sin kampanj kunde vi läsa: “Världens första modekampanj av och med transpersoner” (Lacis 2015). Mitt syfte med denna studie var att utifrån de här modekampanjerna undersöka och skapa en djupare förståelse för hur transpersoner upplever användningen av transpersoner i modekampanjer. I studien ville jag undersöka om det råder någon diskrepans mellan producenternas intentioner och hur mottagnarna tolkar modekampanjerna. Med hjälp av Stuart Halls teori encoding/decoding redogörs först för de intentioner som låg bakom och formade produktionerna (encoding), för att sedan sätta dessa i relation till hur bemötandet och responsen kring dessa produktioner såg ut hos mottagarna (decoding). Följande frågeställningar var utformade för att besvara syftet: 1) Vilka intentioner ligger bakom och formar modekampanjerna? 2) Hur tolkar informanterna modekampanjerna? 3) Hur kan man utifrån Stuart Halls encoding/decoding teori undersöka om det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner och informanternas tolkningar av dessa modekampanjer? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i teorier om heteronormativitet, maktutövning, jagbildning, medierad verklighet, representation och encoding/decoding. Det empiriska materialet är insamlat genom tre enskilda djupintervjuer, där samtliga informanter kände sig bekväma med att definiera sig själva som transpersoner. Två av intervjuerna skedde face-to-face och en skedde över telefon. I encoding delen redogörs det för de intentioner producenterna hade med modekampanjerna, intentionerna var att bredda bilden av transpersoner och vad som är vackert (Hansson & Fridh 2015, Törner 2015).  I decoding delen framgår det att informanterna anser att det generellt råder goda avsikter med dessa modekampanjer och att det är roligt att transpersoner inkluderas och uppmärksammas. Dock kan man urskilja att det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner att bredda bilden av transpersoner och hur informanterna tolkar denna representation. I informanternas avkodning finns det en ambivalens, informanterna ifrågasätter modekampanjernas utformningar och hur de valt att gestalta modellerna. De anser att den textliga diskursen i kampanjerna är bristfällig då ingen djupare redogörelse för personerna, deras transformering eller begreppet trans ges. Dessutom ifrågasätter de gestaltningen, att den sker utifrån ett heteronormativt synsätt där det råder en tvåkönsnorm, en gestaltning som är vanligt förekommande när transpersoner representeras i mediala sammanhang. Detta resulterar i att även om transpersonerna visas upp och uppmärksammas i en ny kontext i de här kampanjerna så är gestaltningen ändå inom ramarna för den representation som de vanligtvis figurera i. Gestaltningen utifrån en tvåkönsnorm resulterar även i att informanterna har svårt att relatera till representationen, dessutom genererar gestaltningen en ensidig bild av begreppet gentemot allmänheten. Informanterna ser denna typ av representation som en del i den rådande okunskapen som finns för transpersoner i samhället.

Through the concept of longing, this study aims to explore non-binary embodiment and becoming, with a focus on examining how non-binary embodiment makes and is made possible. The study takes it departure in Karen Barads theories and concepts such as intra-action, and it is also from Barad the concept of longing is inspired. Longing is understood as the drive that is and makes possible life and the livable life. Longing is not reserved for humans but is rather tangent a posthuman understanding of matters agency, where matter is understood as an active agent in its own creation. The study is based on a combination of go-along interviews and semistructured interviews with six non-binary people.The study can be understood as an effort to make possible new or other ways to understand sex/gender, embodiment and becoming. Ways that is not based on a framework of understanding that in its foundational structure reduces the non-binary as something unintelligible. In the study longing is used as a means to create order and direction in the analysis of the participants stories. Longing has the benefit of being in constant movement and change, as such it contributes as a way of understanding that do not limit the participants stories of sex/gender, embodiment and becoming.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykologer som hade erfarenhet av klienter med könsöverskridande beteende. Resultaten pekar på att könsöverskridande beteende är ett ämne som väcker både intresse och engagemang, men också en viss osäkerhet hos psykologer. Det framkommer att psykologers förförståelse och personliga inställningar spelar en stor roll i arbetet med klientgruppen när utbildningen och tillgången till information i ämnet är begränsad. En icke-patologiserande syn på könsöverskridande beteende dominerar, men även motsatsen förekommer. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga på vilket sätt psykologrelaterade faktorer påverkar behandlingen av personer med könsöverskridande beteende. En annan viktig aspekt är hur befintlig kunskap kan implementeras i läroplaner för psykologers grundutbildning och effektivt spridas bland yrkesverksamma. / People with gender-incongruent behaviors have a higher risk for psychiatric problems compared to others. A professional approach is an important part of the treatment process and will influence the therapeutic outcome. Earlier research shows deficits in the contact between care personnel and people with gender-incongruent behaviours. There are no studies focusing on psychologists and their work with this client group. The aim of this study is to research psychologists’ subjective experience of clients with gender-incongruent behaviours. The study uses a qualitative method. The research data was collected with semi-structured interviews with five psychologists that had some experience with clients with gender-incongruent behaviours. The results point to gender-incongruent behaviors being a topic that evokes both interest and commitment, but also some insecurity in psychologists. Psychologists’ preconceptions and personal beliefs play a big role during the work with these clients when education and access to information on the topic is limited. A non-pathologizing outlook on gender-incongruent behaviours dominates, but the opposite also exists. More research is needed to map out in which way psychologist-related factors influence treatment of people with gender-incongruent behaviours. Another important aspect is how existing knowledge can be implemented in psychologists’ basic training and how it can be spread effectively amongst professionals.

Bakgrund: Cis-normativa uppfattningar finns genomgående i samhället och når även hälso- och sjukvården, där de på flertalet sätt påverkar dess utformning. Transpersoner, vilka står utanför dessa normer, har ett försämrat hälsoläge jämfört med cis-personer, och upplever också att de stöter på hinder då vård söks. Sjuksköterskan skall sträva efter en god vård på lika villkor för hela befolkningen, men ofta påvisas begränsade kunskaper gällande transpersoner och gruppens specifika behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskaper om, och upplevelser av att vårda transpersoner. Metod: Genom åtta individuella intervjuer samlades information för att söka svar på syftet. Inhämtat material analyserades sedan med latent innehållsanalys. Resultat: Då sjuksköterskor vårdade transpersoner upplevde de ofta en otillräcklighet, vilken grundades i osäkerhet, okunskap eller upplevelsen av maktlöshet att påverka situationen. Det syntes också en strävan efter att erbjuda god vård genom att lösa uppkomna problem och se människan istället för könet. Cis-normativiteten i samhället upplevdes påverka både rådande uppfattningar om transpersoner samt sjukvårdssystemets utformning och funktion. Slutsats: Sjuksköterskors utbildning och fortbildning på ämnet är bristfällig. Behovet av vidare forskning är stort för att kunna vidta åtgärder och garantera transpersoner en god vård. Nyckelord: Bemötande, intersektionalitet, kunskap, könsidentitet, omvårdnad, transperson, upplevelse / Background: Cis normative conceptions can be found throughout society and therefore also affect the health care system. Transgender people, whom are excluded in this normative way of thinking –  have a poorer health status compared with cis-persons, and when seeking health care, they tend to experience various obstacles. Nurses have the responsibility to strive for good and equal care for all, but often tend to lack knowledge of transgender people and their specific needs. Purpose: The purpose of the study was to explore nurse’s knowledge and experiences of caring for transgender people. Method: During 8 individual interviews, information was gathered to answer the purpose. Obtained material was analyzed with latent content analysis. Results: While caring for transgender people, nurses felt insufficient due to insecurity, incapability or lack of knowledge. They also strived to offer good health care regardless of gender, through solving problems that arose. Society’s cis normativity seemed to affect the way transgender people were perceived, but also the form and function of the entire health care system. Conclusion: Education and further training on the subject is insufficient. Further research is necessary to provide good health care for transgenders people Keywords: Experience, intersectionality, knowledge, gender identity, nursing, transgender, treatment

Background: In India transgender people have a legacy of representation and acceptance dating back thousands of years within the Hindu religion. However, studies show that transgender people in today’s indian society experience lack of social rights and are discriminated towards when it comes to employment, housing and healthcare. Being discriminated based on who you are may in turn lead to poor physical and mental health. The healthcare services ability to promote health and give good care to transgender patients is limited due to stigma and lack of knowledge in meeting the needs that transgender people may have when seeking healthcare. Aim: The aim of this study is to examine the experience of identity, health and well-being among transgender people in India. Method: A qualitative semi-structured interview study with five participants was made, four of the interviews were used in the result. The participants were interviewed about their experiences of health and well-being as well as the availability and treatment from the healthcare system. The content was analyzed through a content analysis. Results: The result was divided into Identity and Society where the theme Identity contained 1. Life-stance related reflection about gender identity. 2. Life-stance related reflections about own body. 3. Strategies to protect one’s dignity and 4. The meaning of relationships and social networks for one’s own identity. The theme Society dealt with the sub-themes 1. Experiences of attitudes among healthcare professionals and 2. Experiences of discrimination outside healthcare. Discussion: The discussion was held from a life-stance point of view and touched upon how discrimination and lack of knowledge within the healthcare services can lead to not being seen as a person. Violation of dignity was also discussed and how dignity is connected to integrity and self-image as well as how confidence and self-esteem is important in forming one’s identity. / Bakgrund: I Indien har transpersoner sedan tusentals år tillbaka ett stort kulturellt arv och har en lång historia av representation inom hinduismen. Dock visar forskning att transpersoner i dagens indiska samhälle saknar sociala rättigheter och diskrimineras när det kommer till anställning, boende samt hälso- och sjukvård. Att utsättas för diskriminering på grund av att en är den en är kan i sin tur skapa psykisk och fysisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdens möjlighet att tillgodose transpersoners behov begränsas av stigma och brist på rätt kunskaper att tillmötesgå de omvårdnadsbehov som transpersoner kan ha när de söker sjukvård. Syfte: Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av identitet, hälsa och välmående i Indien. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie med fem deltagande genomfördes, fyra av intervjuerna användes i resultatet. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser av identitet, hälsa och välmående, samt tillgänglighet och bemötande av hälso- och sjukvård. Innehållet analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet indelades i Identitet och Samhälle, där temat Identitet innehöll 1. Livsvärldsrelaterade reflektioner om könsidentitet. 2. Livsvärldsrelaterade reflektioner om den egna kroppen. 3. Strategier för att skydda den egna värdigheten och 4. Betydelsen av relationer och sociala nätverks för den egna identiteten. Temat Samhälle innehöll 1. Erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. och 2. Erfarenheter av diskriminering utanför hälso- och sjukvård. Diskussion: Diskussionen hölls utifrån ett livsvärldsperspektiv och berörde hur diskriminering och brist på kunskap inom hälso- och sjukvård orsakar att en inte blir sedd som en person. Kränkt värdighet diskuterades även och hur värdigheten är kopplad till integritet och självbild samt hur självförtroende och självkänsla är betydelsefullt för identitetsskapande.

The aim of this paper is to examine the possibility to be impossible, to examine how the socially intelligible can come to exist. This is done through the concept of sex/gender, as sex/gender has such a determining place in the production of what can be understood as human, it also has the properties to shed light on the possibility to be and exist beyond the socially intelligible. In this paper I will interview and analyze how four genderqueer people understand themselves and their identity in relation to the phenomenon sex/gender. Through Karen Barad’s concept of posthumanist performativity and her conceptualization of phenomena and intra-action I understand sex/gender, not as entities, but as phenomena of ever changing and ever intra-acting agents. The study suggests that the limitations of the concept of sex/gender can be addressed through an understanding of the body as itself a web of intra-actions, that is, the body as a phenomenon.