Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992. I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna. Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists". Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten. Merparten av paketet har genomförts men en del kvarstår, däribland uppgraderingen av järnvägen, vars planläggning försvåras av det faktum att nationsgränserna medför utmaningar och hinder mot ett förverkligande av detta gränsöverskridande projekt. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera och analysera dessa utmaningar och hinder, liksom att ge underlag för förslag i effektiv hantering och motverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori och i transaktionskostnadsteori har studien visat att bristen på samordning och internationalisering i transportinfrastrukturplaneringen, med stor sannolikhet, utgör centrala faktorer i förklaringen till varför de tre berörda skandinaviska länderna sedan 1980-talet inte har realiserat en sammanhängande och av alla parter upplevd högklassig järnväg. För att kunna motverka och hantera dessa utmaningar och hinder på ett effektivt sätt bör Norge, Sverige och Danmark överväga att ta större hänsyn till gränsöverskridande infrastrukturplanering i framtida organisations- och styrmodeller för transportinfrastruktursektorn. Anledningen är att den nuvarande institutionella ramen för tillhandahållandet av transportinfrastruktur, förefaller ge upphov till höga transaktionskostnader som försvårar och förhindrar effektiv planering på inter-/multinationell nivå. Ett faktum som kan leda till att eventuellt nödvändig och lönsam transportinfrastruktur inte byggs. En organisatorisk lösning som diskuteras i uppsatsen, och som kan reducera dessa transaktionskostnader, är bildandet av ett Skandinaviskt Trafikverk med internationaliserade och harmoniserade planeringsprocesser. / A number of missing links in the European transport network was, during the mid 1980ies, defined as crucial for the smooth functioning of the internal market, and for ensuring sustainable development, economic growth, improved accessibility as well as economic, social and territorial cohesion. This lead in 1992 to the inclusion of a specific legal basis for the "Trans-European Networks for Transport" (TEN-T) in the Maastricht Treaty. The Nordic Triangle has, since the initiation of TEN-T in 1992, been considered as a priority transport infrastructure project. This is stated in the current and in the proposal for new EU-guidelines for TEN-T. The aim of the project is to contribute to the achievement of the above-mentioned political goals by building and upgrading roads, railways and maritime infrastructure between the Nordic countries. This is thought to improve the passenger and freight transports within the Nordic region but also to central Europe, the Baltic countries and Russia. The western leg of the Nordic Triangle, i.e. the corridor Oslo-Gothenburg-Copenhagen, has been of interest since the 1980s when a continuous motorway, high-speed railways and fixed links over/under the Oresund and the Fehmarn Belt were proposed by the European Round Table of Industrialists. The aim of the infrastructure package was to improve the transport infrastructure in the corridor, and via the above-mentioned tunnel/bridge projects, receive fixed links to central Europe. The majority of these plans have been implemented but some remain unrealized, including the railways, whose planning is complicated by the fact that the national borders poses challenges and obstacles to the realization of this cross-border infrastructure project. The aim of this paper has been to identify and analyze these challenges and obstacles, and provide proposals on how to restrain and mitigate them. Based on institutional theory and transaction cost theory it was found that the lack of coordination and internationalization in transport infrastructure planning, are two key factors, that explains why the countries in question have not managed to plan and build a continuous and sufficient railway. In order to restrain and mitigate these challenges and obstacles in an efficient way, one must consider to take greater account of cross-border planning in organizational and governance models for the transport infrastructure sector. The fact that the current institutional framework for the provision of transport infrastructure seems to give rise to high transaction costs, that impede or prevent efficient cross-border planning, makes this reasoning even more relevant. An organizational solution that is discussed is the formation of a transnational Scandinavian Transport Administration.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora utmaningar framöver vilket kräver förändring. För att säkerställa kommande välfärdsbehov och hög kvalitet på vård krävs ett ökat resursutnyttjande och bättre effektivitet. Detta låg till grund för den sammanslagning som Region Syd genomfört till en regiongemensam medicinklinik. Vid förändringar som dessa är styrningen av stor vikt och den styrmetod som väljs kan leda till att förändringen får olika utfall. När denna typ av förändring sker i offentlig sektor finns det fler intressenter att ta hänsyn till vilket gör det mer känsligt än förändringar i privat sektor. Genom att använda sig av Moores strategiska triangel kan offentliga organisationer ta hänsyn till alla dessa intressenter och på så sätt skapa ett ökat offentligt värde.  Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om hur man i en förändringsprocess operationaliserar Moores strategiska triangel för att skapa offentligt värde. Detta görs genom att följa en regions förändringsprocess. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ enfallstudie med fokus på en förändringsprocess inom Region Syd. Empirin är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i förändringen under tidens gång. Teoretiskt material samlades in genom att studera tidigare forskning i böcker och artiklar inom förändringsprocesser, sammanslagning av sjukhus samt offentligt värdeskapande. Slutsats: En förändring inom Region Syd var nödvändig då situationen på Lilla Sjukhuset var ohållbar och för att lösa detta beslutade ledningen att tillsätta en utredning om en sammanslagning av Stora och Lilla sjukhuset. Processen och förslaget har fått positiva och negativa reaktioner men främst kantats av oro från medarbetarna genomgående vilket kan komma att ha en stor påverkan på hur resultatet av sammanslagningen blir. I förhållande till den strategiska triangeln kan författarna inte påvisa att ett ökat offentligt värde skapas utifrån det förslag som lagts fram. Organisationer bör använda sig av den strategiska triangeln redan vid genomförandet för att inte gå miste om något perspektiv. Genom att dessutom blanda styrmodellerna top-down och bottom-up kan organisationen arbeta för att tillfredsställa även interna intressenter, men för att nå ett optimalt resultat krävs att avvägningar görs mellan alla intressenters intressen.

This is a survey study of students in the Swedish upper secondary school. Examining their attitudes towards film in religious studies. This thesis investigates how and why students in the Swedish upper secondary school finds that film affect their learning in religious studies. Furthermore, this study investigates how teachers can work with film in religious studies forward to promote students learning. Data were collected with a dig- ital survey and was analyzed with the aid of didactic theories (mainly the didactic trian- gle) as well as insights drawn from previous research. The results indicates that students are positive to film in religious studies, and they see many positive effects regarding their learning about religious life. Most of the students find it easier to learn when a) course content is visually represented and b) when there is variation in teaching and learning methods. The students even wanted to watch movies with sensitive content as a basis of discussion. Based on what the students voiced in the survey, we can submit that teachers can continue to work with film in religious studies to improve students learning. To do so successfully, teachers must possess knowledge of both the film in question and the stu- dents they teach. The conclusion is that students want to watch film in religious studies education to improve learning which the teachers can consider working with in the future as long as the education is varied.

<p>Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhälle då information är en av de värdefullaste tillgångarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjälper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns på konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga värde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvärderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan användas som ett hjälpmedel. Det är lättförståeligt, lämpar sig för mindre tekniska personer och kan även i vissa fall effektivisera klassificeringsprocessen. Slutsatsen är att behovet av denna typ av styrdokument för klassificering av informationssystem behövs inom verksamheter.</p> / <p>Information management is increasingly important in today’s information society as information is one of the most valuable assets for businesses. The purpose of this paper was to create a steering document for IT administrators and to help them when classifying information systems. The steering document is responsible for verifying that information systems meet businesses requirements of confidentiality, integrity, availability, and traceability. The scientific value of the steering document has been verified by selected IT administrators, who have investigated and evaluated it. The results show that the steering document may be used as a guideline for information system classification. It is easily understandable, suitable for less technical people, and may in some cases make the classification process even more efficient. The conclusion is that this type of steering document for information system classification is needed within businesses.</p>

Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhälle då information är en av de värdefullaste tillgångarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjälper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns på konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga värde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvärderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan användas som ett hjälpmedel. Det är lättförståeligt, lämpar sig för mindre tekniska personer och kan även i vissa fall effektivisera klassificeringsprocessen. Slutsatsen är att behovet av denna typ av styrdokument för klassificering av informationssystem behövs inom verksamheter. / Information management is increasingly important in today’s information society as information is one of the most valuable assets for businesses. The purpose of this paper was to create a steering document for IT administrators and to help them when classifying information systems. The steering document is responsible for verifying that information systems meet businesses requirements of confidentiality, integrity, availability, and traceability. The scientific value of the steering document has been verified by selected IT administrators, who have investigated and evaluated it. The results show that the steering document may be used as a guideline for information system classification. It is easily understandable, suitable for less technical people, and may in some cases make the classification process even more efficient. The conclusion is that this type of steering document for information system classification is needed within businesses.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.

Syftet med studien är att ta reda på om lärare i årskurs 4–6 undervisar i engelsk grammatik och vilka undervisningsstrategier de använder sig av under sina grammatiklektioner i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att undersöka studiens syfte har sex klassrumsobservationer och fyra semistrukturerade intervjuer med lärare på fyra skolor i södra Sverige genomförts. Den didaktiska triangeln har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att lärare använder sig av en integrerad undervisning för att lära ut engelsk grammatik. Lärare använder ett läromedel som utgångspunkt och sedan väljer att komplettera grammatikundervisningen för att få en fördjupad och ökad förståelse av grammatiken.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet.