Detta arbete riktar sig till lärare och lärarstudenter inom geografiämnet. Syftet med arbetet är att belysa olika aspekter av utomhuspedagogik, detta för att kunna förbättra lärares och lärarstudenters arbete med utomhuspedagogik. Frågeställningen som arbetet kommer att besvara är “Vad säger forskningen om positiva och negativa aspekter av utomhuspedagogik i geografiundervisningen?”. Frågeställningen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning, då vi reagerade på att lärarna inte använde sig av utomhuspedagogik. Genom databaserna ERC, ERIC och Swepub har vi sökt fram vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Detta har gjorts med relevanta sökord utifrån vår frågeställning.   Utifrån resultatet har vi kommit fram till att det främst finns positiva aspekter på utomhuspedagogik, men att det även förekommer få negativa aspekter. Med detta resultat kan vi dra slutsatsen att utomhuspedagogik ger övervägande positiva effekter för elevernas utveckling och lärande.  Detta kan gynna oss i vår framtida yrkesroll då denna kunskapsöversikt har gett oss en medvetenhet om hur viktig utomhuspedagogik är. Men även hur viktigt det är att vi som lärare skapar en välplanerad utomhuslektion då dåligt planerade utomhuslektioner missgynnar elevernas lärande.

I detta arbete har jag undersökt lärares tolkning av läroplanen, Lgr 22, inom ämnet biologi specifikt sexualitet, samtycke och relationer samt de ämnesdidaktiska överväganden som lärare gör i förhållande till tolkningsutrymmet som finns i Lgr 22. Problemet som presenteras är tolkningsutrymmet gällande läroplanen och hur lärare anpassar undervisningen utifrån de nya skrivningarna i Lgr 22. Syftet med denna studie är att analysera lärares tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden genom den didaktiska triangeln som lins och teoretiskt perspektiv. Studiens metod bygger på kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Fem verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 valde att delta som informanter och har intervjuats för att erhålla insikter om deras tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden. Resultaten från den empiriska datan visar på en mer inkluderande och breddad inriktning inom ämnet. Informanterna anser att en ökad medvetenhet hos lärare om samtliga aspekter inom sexualitet, samtycke och relationer är nödvändig. Vidare framkommer det även att en ökad elevdelaktighet och kollegialt samarbete spelar en avgörande roll för lärarnas förbättring av undervisningsmaterial och planering. Slutsatsen av studien visar att informanterna ser positivt på de nya skrivningarna gällande sexualitet, samtycke och relationer som presenteras i läroplanen. Viktiga aspekter presenteras och att externa aktörer, elevernas åsikter och intresse samt kollegialt samarbete utgör viktiga underlag i planeringen av undervisningen.

No description available.

Det sker ständigt bedrägerier när det gäller lösenordshantering och e-postnätfiske, som det ser ut i nuläget kommer det att fortsätta. Uppsatsen grundar sig i en enkätundersökning som tar upp viktiga frågor inom dessa två områden. Arbetet syftar till att beskriva säkerhetsmedvetenheten bland studenter och att jämföra om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Det insamlade materialet från enkätundersökningen har analyserats med datorprogrammet SPSS. Vidare presenteras och analyseras svaren från studenterna med tidigare forskning för att se om de differentierar. Därefter diskuteras frågorna ytterligare i förhållande till den teoretiska ramen, C.I.A - triangeln. Exempelvis resultatet av frågan om starkt lösenord visade på att kvinnorna i undersökningen hade bättre säkerhetsmedvetenhet än kvinnorna i en av källorna från den tidigare forskningen. Avslutningsvis visade resultaten att studenterna i enkätundersökningen hade en hög säkerhetsmedvetenhet. Det fanns inga större skillnader mellan kvinnor och män.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha. Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen. Studiens resultat visar, trots en stor utbildningsskillnad mellan kulturskollärarna och cirkelledarna, på en snarlik undervisning i månget faktum enligt respondenternas uttalanden.

No description available.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.