Chatbot is a digital tool that, via AI technology, makescommunication between humans and technology possible.Chatbots are commonly used as, for example, digitalcustomer service assistance, but have recently also madeinroads into the education sector. Previous research hasshown predominantly positive results when it comes to theapplication of chatbots as a learning tool, especially how itcan promote the learning and interaction process of students.However, there is insufficient research that examinesstudents' attitudes towards using chatbots as tools in theirstudies. This study therefore aims to identify students'attitudes towards using chatbots in the educationalenvironment. The research question What preferences dostudents have for using chatbots for educational purposes?was answered through a cross-sectional study and mixedmethod research. An explanatory-sequential design wasused where questionnaires first were used as a datacollection method and then interviews were conductedbased on the quantitative data. The technology acceptancemodel (TAM) was the basis for creating the survey questionsand it was answered by 86 students studying at Mid SwedenUniversity, which resulted in a response rate of 14.93%. Thesurvey responses were analyzed with the help of identifyingthe central tendency, which was carried out by finding theresult's mean value, median value and typical value. Theinterview questions were created based on the results of thesurvey questions and 4 interviews were conducted. The datafor the survey and the interviews could then be analyzedusing TAM3.The study resulted in an ambiguous attitude towards the useof chatbots in an educational environment where it identifiedboth negative and positive attitudes in students. In thesurvey responses it was possible to identify that malestudents and those under the age of 36 have a more positiveattitude towards using a chatbot, which also was confirmedin the interviews. It has also emerged that previousexperience and voluntariness are important in the attitudetowards and acceptance of using a chatbot. / En chatbot är ett digitalt verktyg som via AI-teknologimöjliggör kommunikation mellan människa och teknik.Chatbottar är vanligt förekommande som exempelvisdigitala kundtjänstmedarbetare men har på senaste tidenäven gjort intåg i utbildningssektorn. Tidigare forskning harpåvisat övervägande positiva resultat när det kommer tillapplicering av chatbottar som läroverktyg, framför allt hurde kan främja inlärning- och interaktionsprocessen hosstudenter. Dock finns otillräcklig forskning som undersökerstudenters attityder till att använda chatbottar somhjälpmedel i deras studier. Denna studie syftar därför på attidentifiera studenternas inställning till att användachatbottar i utbildningsmiljön. Forskningsfrågan: Vilkainställningar har studenter till att använda chatbottar i sinutbildning? besvarades genom en tvärsnittsstudie ochflermetodsforskning. En förklarande-sekventiell designtillämpades där enkäter initialt användes somdatainsamlingsmetod och därefter genomfördes intervjuerbaserat på det kvantitativa resultatet. Teccnology acceptancemodel (TAM) låg till grund vid skapandet av enkätfrågornaoch den besvarades av 86 studenter som studerar på femolika program på Mittuniversitetet vilket resulterade i ensvarsfrekvens på 14,93%. Enkätsvaren analyserades medhjälp av att identifiera den centrala tendensen, vilketutfördes genom att finna resultatets medelvärde,medianvärde och typvärde. Fyra intervjuer genomfördes därintervjufrågorna skapades baserat på resultatet avenkätsvaren. Data för enkät och intervjuer analyseradessedan med hjälp av TAM3.Studien indikerade en tvetydig inställning till användandetav chatbottar i utbildningsmiljö då det identifierats bådenegativa och positiva inställningar hos studenter. Ienkätsvaren gick det att identifiera att manliga studenter ochde under 36 år har en mer positiv inställning till att användaen chatbot vilket även styrktes vid intervjuerna. Det har ävenframkommit att tidigare erfarenhet och frivillighet är viktigtvid inställningen och accepterandet av att använda enchatbot.

Svenskarnas matkonsumtion är inte hållbar utifrån ett klimatperspektiv. För en mer hållbar konsumtion krävs en minskning av animaliska livsmedel. Tidigare studier visar att det är möjligt att äta klimatsmart och fortfarande nå upp till näringsrekommendationerna. Syftet med studien är att undersöka vilken klimatpåverkan och näringsinnehåll studenters matvanor har och skillnader mellan olika kosthållningar och kön. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 21 högskolestudenter, elva män och tio kvinnor med en fördelning på sju deltagare inom varje kosthållning. Metoden som använts är retrospektiva 24-timmarsintervjuer för att få en bild av en grupps matvanor. Resultatet visar att lunch är den måltidsform med högst klimatpåverkan och näringsinnehåll. Lunch har närmare tre gånger så hög klimatpåverkan jämfört med frukost. Allätare har högst klimatpåverkan och proteinintag, medan veganer har högre kolhydrats- och energiintag samt lägst klimatpåverkan. Vegetarianer och veganer har högst intag av vitamin C. Mäns måltider bidrar med högst klimatpåverkan och de har högst intag av protein, energi och kolhydrater, medan kvinnor har ett högre intag av vitamin C. Det teoretiska perspektivet som användes för att diskutera resultatet är social-ekologiska modellen. / The food consumption of Swedish people is not sustainable from a climate perspective. For more sustainable consumption it requires a reduction of meat and dairy products. Previous studies show that it is possible to eat climate smart but still reach nutrition recommendations. The aim of this study is to investigate the students´ eating habits, nutritional content, impact on the climate, and study if there are differences between diets and between men and women. The study is based on quantitative approach with a cross sectional study through semi-structured interviews. The used method is retrospective 24-hour recall interviews to get at picture of the groups eating habits. The participants comprised of 21 students from Mälardalen University, eleven men and ten women with a distribution of seven participants in each diet. The result shows that lunch is the meal with the highest climate impact and nutritional content and that lunch has almost three times higher climate impact compared to breakfast. Individuals who eat both meat and dairy have the highest climate impact and protein intake, while vegans have the lowest climate impact and highest carbohydrate and energy intake. Vegetarians and vegans have the highest intake of vitamin C. Mens´ meals have the highest climate impact and nutritional content of protein, energy and carbohydrate, while women have a higher intake of vitamin C. The social ecological model is the theoretical perspective used to discuss the result.

Paraplybegreppet intellectual capital (IC) innefattar alla former av tillgångar som saknar fysisk substans och som utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och deras marknadsvärde. Två noterade företag med identiska tillgångar på balansräkningen kan alltså värderas till helt olika priser. Anledningen är att det finns mer abstrakta former av tillgångar som är svåra att kvantifiera och redovisa. I en årsredovisning finns det utrymme för företag att delge information som de anser viktig. Syftet med studien är att redogöra hur svenska företag inom olika branscher rapporterar och kommunicerar förekomsten av IC genom årsredovisningar. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet gör vi en ansats att identifiera eventuella mönster inom branscherna och diskuterar om dessa mönster kan förklaras av branschernas olika egenskaper. Den teoretiska modell som används i denna studie utvecklades av James Guthrie. Med hjälp av Guthries kodschema och definitioner för IC identifierar vi skillnader mellan fyra olika branscher inom Sverige. Dessa branscher är läkemedel, IT-konsult, bank samt fastighetsbranschen. IC delas in i tre huvudkategorier, internal capital, external capital och human capital, vilka i sin tur består av ett antal underkategorier. Kategorierna används som begrepp för att representera de tillgångar i verksamheten som inte kan fångas av den traditionella redovisningen. Insamlingen av data gör vi genom en tvärsnittsstudie bestående av ett teoretiskt urval, där vi analyserar fyra företag inom respektive bransch med högst P/B-tal. Resultatet av vår studie leder till slutsatsen att det finns skillnader mellan branscher vid rapporteringen av IC, genom fördelningen mellan olika underkategorier och framförallt i omfattningen av rapporteringen - skillnader som inte alltid är självklara eller uppenbara. Dessa skillnader framträder inte om fokus ligger på antal och fördelningen av de olika kategorier av IC, utan uppkommer vid en djupare nyanserad analys av hur företagen kommunicerar sitt IC. Därför har vi i vår studie presenterat materialet med citat från de olika företagens årsredovisningar, för att belysa hur IC uttrycks samt för att få med dess kontext. Resultatet visar på att svenska företag inom läkemedelsbranschen kommunicerar mest om internal capital och att bank-, It-konsult- samt fastighetsbranschen kommunicerar mest om external capital. Läkemedelsbranschen rapporterar relativt mycket om IC, jämfört med de resterande branscherna. Det största företaget inom respektive bransch är också det som rapporterade mest IC. / The generic term intellectual capital (IC) contains all forms of assets that lacks the aspect of a physical substance and makes the difference between a company’s book value and market value. Two stock-listed companies with identical assets on the balance sheet can thus be valued at notably different share-price. The reason for this is the presence of more abstract forms of assets that are more difficult to quantify and account for. An annual report contains given space for companies to communicate information that they consider important and relevant. The purpose of this paper is to examine how Swedish companies in different sectors report and communicate the occurrence of intellectual capital by analyzing annual reports. The study is based on a qualitative content analysis. Based on the result, we have made an effort to identify any patterns within the sectors and discuss whether these patterns can be explained by the different characteristics of the sectors. The theoretical model used in this study is developed by James Guthrie. With help of Guthrie’s code scheme and definitions for intellectual capital, we examine differences between four different sectors in Sweden. These sectors are pharmaceuticals, IT consultants, banks and the real estate sector. IC is divided into three main categories, which in turn consist of a number of subcategories. The categories are used as a concept to represent the assets in the business that cannot be seized by the traditional accounting. We have collected the data through a cross-sectional study consisting of a theoretical sample, where we analyze four companies within each sector with the highest price to book value. The results from our research lead us to the conclusion differences exists in between the different sectors when it comes to their reporting of intellectual capital, differences regarding the distribution between different subcategories and particularly in the magnitude of the reports. Differences that sometimes do not come across as obvious or self-evident. These differences will not show if one only focuses on how many numbers there are and allocation of the different categories of IC, but arises from a deeper nuanced analysis of how companies communicate their IC. Therefore, in our study, we have presented the material with quotes from the various companies’ deductions, in order to illustrate how IC is expressed and to capture its context. The result shows that Swedish companies in the pharmaceutical sector communicate mostly about internal capital and that the banking, IT consultancy and real estate sector communicates mostly about external capital. The pharmaceutical sector reports relatively much about IC, compared to the remaining sectors. The largest company in each sector is also the one that reported the most IC.

Bakgrund: Trauma är en av de mest bidragande orsakerna till skada och död globalt. För att minska lidande och död hos patienter samt kostnader för samhället krävs en välfungerande traumavård. Tiden på dygnet, kön och ålder kan påverka utfallet för patienter som inkommer till sjukhus efter ett trauma. Eftersom forskningen inte är enig är detta ett område som ytterligare måste undersökas. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan traumapatienter vid en traumaenhet beroende på om patienten inkommer dagtid respektive jourtid, kön och ålder. Metod: Studien är en retrospektiv icke-experimentell tvärsnittsstudie där redan insamlade från en traumakoordinator vid ett sjukhus i norra sjukvårdsregionen analyserats. Studiepopulationen bestod av 115 patienter som blivit inskrivna som trauma nivå 1 eller 2 på akutmottagningen under år 2022. Data har analyserats med T-test och Chi-2 test för att undersöka eventuella skillnader och för att undersöka samband har Pearson’s korrelationstest använts. Signifikansgränsen sattes till P<0,05. Resultat: I denna studie kunde inga signifikanta skillnader identifieras mellan de trauman som inkom på dagtid och på jourtid gällande tid till vård eller allvarlighetsgrad av skadan. Kvinnor hade signifikant kortare tid mellan larm och ankomsttid till sjukhus. Det fanns ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad beroende på tid på dygnet. Det fanns inte heller någon skillnad i allvarlighetsgrad mellan könen men det fanns ett positivt samband mellan hög ålder och allvarlighetsgrad. Slutsats: Vården vid det valda sjukhuset skiljer sig inte signifikant i traumaomhändertagande på dagtid och jourtid eller mellan könen vilket utifrån studerade variabler kan indikera en jämlik vård. Vidare studier skulle vara av intresse för att med andra variabler och infallsvinklar studera eventuella skillnader. Det finns också ett behov av jämförande analyser mellan sjukhus för att undersöka närmare hur jämlik vård som bedrivs i landet. Kunskapen är av vikt för anestesisjuksköterskan för att bedriva jämlik vård.

Syfte &amp; Frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan parametrarna: Träning ochvardagsmotion, Psykisk hälsa och Arbetsmiljö i relation till sjukfrånvaro. Utöver detta fannsett sekundärt syfte i att kunna ge en grov riktning för organisationer om prioriteringen avinsatser för att minska sjukfrånvaro. 1. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer av rapporterad mängd träningoch vardagsmotion? 2. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer rapporteradstress och psykisk hälsa? 3. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåerrapporterad kvalité på arbetsmiljö? Metod: Studien baserades på data insamlat från 312 personer genom en enkätundersökning somomfattade frågor om mängd styrketräning, konditionsträning och vardagsmotion samtfrågebatterier för att undersöka den psykiska hälsan och den upplevda arbetsmiljön. Även sjukfrånvaro efterfrågades i “antal dagar det senaste året” och “antal tillfällen det senaste året”. Analyser har genomförts genom binomial logistisk regression genom dikotomiseringar avrespektive beroende variabel. Dikotomiseringarna har gjorts på flera index som omfattar deolika exponeringarna och utfallen. Resultaten beskrevs genom oddskvoter (OR) med ensignifikansnivå på 95%. Resultat: Minskad risk för sjukdagar men inte för tillfällen sågs för Index för Träning &amp; Vardagsmotionmed 41,3% (p=0,046). Minskad risk för sjukdomstillfällen men inte för dagar sågs förStyrketräning med 45,4% (p=0,013). Minskad risk för både dagar och tillfällen såg förKonditionsträning med 47,3% lägre (p=0,016) /39,3% (p=0,037, Arbetsmiljö med 41,4 %(p=0,047/ 51,6% (p=0,003) och Psykisk hälsa med 48,6% (p=0,015) / 38,1% (p=0,046). För Vardagsmotion sågs ingen minskad risk för vare sig dagar eller tillfällen. Slutsats: Arbetsmiljö, psykisk hälsa och konditionsträning har betydelse för mängden sjukfrånvaro isamtliga utfall, medan styrketräning endast har en signifikant oddskvot på antal tillfällen(frekvens) sjukfrånvaro uppstått. Vardagsmotion verkar inte ha någon skyddande effekt motsjukfrånvaro. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Bakgrund: Tonårsperioden är en avgörande tid för unga. Ungdomars utsatthet för våld utgör en väsentlig folkhälsofråga globalt och nationellt. Vid mötet med ungdomar kan barnmorskor på ungdomsmottagningar ta upp ämnen som relationer, livsstil och sexuellt beteende. Västra Götalandsregionen har utvecklat SEXIT, en metod som kan bidra till att identifiera ungdomars sexuella risker och våldsutsatthet.   Motiv: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver förbättras. Genom att kartlägga ungdomars självrapporterade sexuella beteende och erfarenheter av våldsutsatthet kan en bättre uppfattning om vilka risker som de utsätter sig eller andra för nås.    Syfte: Att via SEXIT kartlägga ungdomars sexuella beteende och deras utsatthet för våld samt att utforska eventuella skillnader mellan ålder och kön.   Metod: Stickprovsundersökning med 284 ungdomar vid en ungdomsmottagning i Norrland under 2022, som besvarat SEXIT enkäten som innehöll bakgrundsfrågor, våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden. 96 sorterades bort, 188 deskriptiva statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi 2.4.8.0., med uppdelning i ungdomar och unga vuxna samt jämförelser mellan våldsutsatthet, sexuellt risktagande, ålder och kön.   Resultat: En hög andel ungdomar och unga vuxna rapporterade utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fler kvinnor uppger att de blev pressade till sex (kvinnor 22%, män 3%). Mer än en tredjedel (34%) av kvinnor rapporterade utsatthet för psykiskt våld och motsvarande siffra för män är 38%. Unga vuxna män angav att de oftare har blivit utsatt för fysiskt våld jämfört med unga vuxna kvinnor (p=0.018). Mer än hälften av kvinnor (60%), rapporterade att de hade utsatts för oönskade handlingar mot sin vilja. 15% använde sex som en strategi för att hantera känslomässiga svårigheter eller en form av självskada.  Konklusion: En betydande andel ungdomar rapporterade att de utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, och de tar stora sexuella risker. Tillgängliga ungdomsmottagningar är väsentligt för deras hälsa. / Background: Adolescence is a crucial period for youth. Youth exposure to violence is a public health issue globally and nationally. Midwives at youth clinics adress topics such as relationships, lifestyle and sexual behaviour. Västra Götaland Region has developed SEXIT, method to identify youth’s sexual risks and experiences of violence.  Motive: Adolescents' sexual and reproductive health needs to be improved and their rights strengthened. By mapping young people's sexual behavior and experiences of violence, we can see what risks they expose themselves to or expose others to.  Aim: to map adolescens´ sexual behavior and their exposure to violence through SEXIT and to explore potential differenses between age and gender.  Method: Survey with 284 youths at a youth clinic in Norrland during 2022, responding to the SEXIT questionnaire containing background questions,exposure to violence, and sexual risk behaviors. 96 were excluded, and 188 analyses were conducted using the statsistical software Jamovi 2.4.8.0, categorized by youths and young adults, including comparisions between exposure to violence, sexual risk-taking, age and gender.   Results: A high proportion of adolescents and young adults reported exposure to physical, psychological and sexual violence. More women state that they are pressured into sex (women 22%, men 3%). Over a third(34%) of women report exposure to psychological violence, corresponting to men who report 38%. Young adult men indicated that they have often been exposed to physical violence compared to young adult women (p=0.018)  More than half of women reported experiencing unwanted actions against their will. 15% used sex as a strategy to cope with emotional difficulties or as a form of self-harm.   Conclusion: A significant proportion of youths report exposure to psychological, physical and sexual violence, and they take substantial sexual risks. Accessible youth clinics are crucial for their health.