The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers’ program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ”negative attention”? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens’ seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools’ curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs. The results also showed that there are limits to achieve the goals of the pre-school curricula, since the capacity of their working situations are limited.

I föreliggande studie har gymnasieelevers uppfattning om sin egen koncentrationsförmåga undersökts liksom vilka faktorer de upplever främjar/hämmar denna förmåga. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den neurovetenskapliga forskningen och undersöker om elevernas uppfattningar har några möjliga förklaringar och överensstämmelser med denna relativt nya forskning. Eleverna gavs även möjlighet till metakognitiv reflektion kring huruvida de anser att den neurovetenskapliga forskningen skulle kunna stötta deras koncentration. En kvalitativ studie i form av en enkät och tre gruppintervjuer genomfördes i årskurs tre på ett studieförbe-redande program varpå resultaten analyserades fenomenografiskt och de tydligaste resultaten lyftes fram. Resultaten av studien visar på att det finns flertalet uppfattningar hos eleverna som skulle kunna förklaras med stöd av den neurovetenskapliga forskningen. Exempel på sådana uppfattningar är att avskärmning och lagom svåra uppgifter främjar koncentrationen medan sömnbrist och försök till att använda sociala medier på mobiltelefonen samtidigt som man studerar hämmar elevernas förmåga. Resultaten visar även att eleverna ser på koncentra-tion som en central förmåga som möjliggör lärande men även att de sällan funderar på vad som skulle kunna förbättra denna förmåga. De är därför även relativt främmande till ett meta-kognitivt angreppssätt på den neurovetenskapliga forskningen vilken enligt forskarna skulle kunna underlätta för elevernas styrning av sin koncentration genom att medvetandegöra dem.

Rapporten beskriver en undersökning av om undertexter är en distraktion för spelare av äventyrsspel så som andra studier visat är fallet för film. Artefakten var två varianter av ett spel, en variant med och en utan undertext. Respondenterna fick svara på en kvantitativ enkät ämnad att ta reda på hur mycket de mindes av det visuella, 13 personer deltog. Undersökningen indikerade att undertexter inom ramarna för ett äventyrsspel inte är distraherande men resultatet är inte slutgiltigt. Fortsatt arbete krävs och kan leda till att användandet av undertexter, dess utformning och funktion kan evalueras och förbättras.

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.

BAKGRUND:Kunskapsöversikt från bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhåller sig till detta på olika sätt utifrån respektive kön. Studier på detta område har tidigaregenomförts mer i skolan än i förskolan och därmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vår undersökning påförskolans arena. Då Odelfors kunskapsöversikt delvis stämmer in med våra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor på fältet, har det byggt upp ett behov hos oss av att få undersöka om det i dagensförskola är skillnad på pedagogernas uppmärksamhet gentemot könen. Vi ställer oss då frågan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmärksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar undermåltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med inspiration av delar från den etnografiskaforskningsansatsen. Resultatet grundar sig i nitton observerade måltidssituationer på två förskoleavdelningar där vihar tittat på hur pedagogerna riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkarRESULTAT:Eftersom den insamlade datan är analyserad genom två olika sätt, kvalitativ och kvantitativ analys, har vi kunnatkomma fram till följande. Resultatet visade att det fanns både skillnader och likheter på de bådaförskoleavdelningarna när pedagogerna riktade sin uppmärksamhet genom handlingar och kommunikation gentemotflickor och pojkar. Observationerna visar i det stora hela inte på några större skillnader mellan hur pedagogernariktar flickor eller pojkar som grupper uppmärksamhet. Däremot kunde vi se variationer i hur pedagogerna riktadeuppmärksamhet mot enskilda flickor och pojkar. / Uppsatsnivå: C

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultaten analyserades utifrån ett kognitivt, systemteoretiskt och nätverks perspektiv. Resultaten i studien visar att det är flera olika faktorer som påverkar ungdomen att komma ur sin depression. Dessa är att socialarbetaren skapar god kontakt och ger uppmärksamhet till ungdomen och att föräldrarna får stöd och hjälp att samspela med den deprimerade ungdomen. Socialarbetarna använder olika arbetsmetoder för att uppnå detta.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades. Även självskattad stressreaktion registrerades. Inget samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA men ett visst samband mellan självskattad stressreaktion och SA påvisades. Möjligheten att andra bakomliggande mekanismer mätts jämfört med tidigare studier och att restriction of range kan ha förelegat diskuterades.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på:</p><p>· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig</p><p>· Om de marknadsför sig enligt teorin</p><p>· Om det finns några alternativ till marknadsföringen</p><p>· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden</p>

<p>Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass. Med min undersökning ville jag ta reda på vad jag ska tänka på gällande de elever som är i behov av särskilt stöd när jag nu till våren börjar min arbetskarriär som lärare. I och med denna studie har jag fått större insikt och idéer och tankar gällande detta som jag inte tror jag kunnat läsa mig till.</p> / <p>The main purpose with my examination was to describe how it is on a senior level for pupils who are in the need for special support. I have examined how teachers in the best way can help these pupils so that they fell participate and noticed in the classroom and get them to reach the different goals. I have done qualitative interview when I did my examination and was interviewing five different teachers and the director of studies. The result was kind of the same, most of the teachers meant that it should be more resources on the school because it is the schools responsibility to give support to the pupils who are in the need for special support. The teachers also meant that all the teachers have to find their own way to teach so that it works for all the pupils and that it have to be a good solidarity among the teachers on the school so it doesn’t get tough. With my examination I wanted to find out what I should keep in mind of concerning those pupils who are in the needs of special support when I soon start my working career as a teacher. With this study I have reached a greater knowledge and thoughts that I don’t think I could have learned by books.</p>