Utgångspunkten för detta arbete är mitt intresse för hur vi kan uppmärksamma erfarenheter som så att säga ”sitter i kroppen” så att vi kan reflektera kring dem och därigenom utveckla och fördjupa kunskap. I undersökningen behandlas frågeställningen; Vilken betydelse kan performativa arbetssätt med fokus på sinnliga erfarenheter ha i arbetet med avbildande bildframställningar för elever i grundskolan? Detta har undersökts genom ett bildpedagogiskt experiment samt intervjuer som ett led i att utveckla bilddidaktiska arbetssätt. Studien motiveras utifrån en fenomenologisk kunskapssyn där den reflekterade erfarenheten ses som en förutsättning för kunskap. Den performativa delen av experimentet då uppmärksamhet riktades till sinnliga erfarenheter tycks inte på ett avgörande sätt ha underlättat avbildandet rent tekniskt utifrån min tolkning av gestaltningar och samtal. Istället verkar den ha belyst ett subjektivt perspektiv som visade sig i deras gestaltningar. När deltagarna uppmärksammar och reflekterar över den subjektiva upplevelsen och lyckas gestalta den med, visar sig ett uttryck av närvaro även om bilden rent tekniskt är enkelt gjord. En sinnlig dimension blir synlig och bilderna berättar något om hur det kan upplevas att vara i en viss situation. Detta är en viktig aspekt i estetiska lärprocesser. Ett par av deltagarna tycks ha reflekterat en del kring erfarenheterna i själva görandet men min uppfattning är att det generellt var så att reflektionerna gjordes i intervjusamtalet efter experimentet. Då satte deltagarna ord på upplevelsen och kunde därmed resonera kring skillnader i sina gestaltningar. Detta pekar på vikten av att göra lärprocessen synlig genom reflektion för att kunskap ska omvandlas kvalitativt.

Det klassiska gorillaexperimentet av Simons och Chabris (1999) är ett populärt experimentför att testa selektiv uppmärksamhet. Syftet med den här studien har varit att med eye trackingundersöka hur uppfattningsförmågan påverkas av distraktionsuppgifter medgorillaexperimentet som stimuli. Vidare har studien undersökt sambandet mellanuppmärksamhet och spelvana. Frågeställningarna i arbetet har handlat om personen sergorillan och är medveten om att ha sett den, om personen sett gorillan utan att ha varitmedveten om det samt om räkningen påverkat uppfattningsförmågan. Metoden som använts iarbetet är experiment med hjälp av eye tracking där en video visats för testpersonerna.Resultatet visade att vissa testpersoner som inte medvetet såg gorillan ändå tittade på den.Vidare visade resultatet det fanns en korrelation mellan spelvana och hur länge somtestpersonen tittat på gorillan där de med hög spelvana blivit mindre distraherade av gorillan.Slutsatserna handlade om att den här kunskapen kan användas i vidare forskning för attstudera vilka andra stimuli som också uppfattas utan att vi är medvetna om detta, och att eyetracking som metod är väldigt bra för detta då det definitivt går att säga vad ögonen rentfysiskt tittat på oberoende på testpersonens egen upplevelse av det är.

Mindfulness is a form of meditation commonly used as a treatment against symptoms likestress, anxiety and depression that often arises in relation to chronic illnesses like cancer. Research have yielded positive results for mindfulness as a treatment for these symptoms butalso for improvements in attention in healthy people following mindfulness-training. Thepresent study used a within-group design where participants acted as their own control, withmeasures taken before and after a two-week internet-based meditation-intervention withexercises 5 days a week. This was done to investigate if mindfulness-training had any effect onthree different subsystems of attention: alerting, orienting and conflict monitoring. Analysis ofthe results yielded a significant difference in conflict monitoring from pre- to posttest whichsuggests that participants became more resilient towards distractors following mindfulnesstraining. Future research should focus on including more participants and to control fordifferences between already existing groups, for example gender- or age-related differences. / Mindfulness är en form av meditation som vanligtvis användssom en behandling mot symptomsom stress, ångest och depression som ofta uppstår i samband med kroniska sjukdomar somexempelvis cancer. Forskning har visat positiva resultat för mindfulness som behandling fördessa symptom men även på förbättringar i uppmärksamhet hos friska människor till följd avmindfulness-träning. Denna studie använde en inomgrupps-design där deltagarna agerade somsin egen kontroll, med mätningar före och efter en två-veckors internetbaserad mindfulnessintervention med träning 5 dagar i veckan. Detta gjordes för att undersöka om mindfulnessträning har någon påverkan på tre olika subsystem av uppmärksamhet: Beredskap, Orienteringoch Konfliktövervakning. Analys av resultaten visade på en signifikant skillnad ikonfliktövervakning från för-test till efter-test vilket tyder på att deltagarna blev mermotståndskraftiga mot distraktorer vid uppmärksamhetsövningar till följd av mindfulnessträning. Vidare forskning borde fokusera på att inkludera fler deltagare och kontrollera förskillnader mellan redan existerande grupper som exempelvis köns- eller ålders-relateradeskillnader.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna. Samtidigt negligerades flickorna oftare av pedagogerna även om pojkarna som grupp fick mer negativ uppmärksamhet än flickorna, då de fick flest tillsägelser. Trots uppvisade skillnader i antal bekräftelser, tillsägelser, negligeringar och tilldelat talutrymme, så var fördelningen av uppmärksamhet och talutrymme relativt jämn mellan gruppen flickor och gruppen pojkar. Påvisade skillnader i pedagogernas bemötande av flickor och pojkar som grupp, tolkades i denna undersökning som en skillnad i bemötande gentemot olika individer, det vill säga att bemötandet baseras på hur enskilda barn agerar snarare än på om det är en flicka eller pojke. Slutsatsen, att pedagogerna bemöter barnen som enskilda individer, överensstämmer med pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande, där de lyfter att barns kön inte är det viktiga, utan det viktiga är att alla barn behandlas lika.

Syftet med denna studie är att undersöka om investerare på den svenska kapitalmarknaden är mindre uppmärksamma på värderelevant information på fredagar. För att studera detta, undersöker vi kortsiktiga marknadsreaktioner vid publicering av delårsrapporter på fredagar i förhållande till övriga handelsdagar. I studien tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i form av en eventstudie, där marknadsreaktionerna mäts i onormal avkastning. Eftersom förtida reaktioner till kvartalsrapporter minskar reaktionerna under publiceringsdagen, kontrollerar vi för händelser som kan tänkas ge upphov till sådana reaktioner innan fredagsrapporterna publiceras. Urvalet består av delårsrapporter tillhörande företag som varit listade på OMXS30 under perioden mellan 2017-01-01 till 2019-12-31. Resultatet indikerar att marknadsreaktionerna, givet en viss nivå av oväntat resultat, är 32% lägre för fredagar än andra handelsdagar. Eftersom resultatet saknar statistisk signifikans, kan dock inga generella tolkningar eller slutsatser dras. Vi finner heller inget stöd för att eventuella underreaktioner till fredagsrapporter skulle kunna förklaras av förtida reaktioner. Studien lämnar dock utrymme för spekulationer kring eventuella oregelbundenheter i responsiviteten till oväntat resultat hos svenska investerare, och utgör därmed en intressant utgångspunkt för vidare forskning. / This paper aims to investigate if Swedish investors are less attentive to value-relevant information on Fridays. To study this, we compare the short-term market reactions to quarterly reports published on Fridays to other trading days. This paper applies an event study, where market reactions are measured in abnormal returns. Since premature reactions to quarterly reports reduce reactions on the day the reports get published, we control for events that can give rise to such reactions before Friday reports are published. This study focuses on quarterly earnings reports belonging to companies that have been listed on OMXS30 between 2017-01- 01 and 2019-12-31. The results indicate that market reactions to unexpected earnings are 32% lower for Fridays than other trading days. However, in lack of statistical significance, no concrete conclusions can be drawn. We also find no support for the possibility of events causing negative expectations among investors explaining underreactions on Fridays. However, the study leaves room for speculation about possible irregularities in the responsiveness to unexpected earnings among Swedish investors, and thus constitutes an interesting basis for future studies.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning tillbegreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också attundersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkatklasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet attundersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne.Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis struktureradefrågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i vissgrad varit standardiserad.Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne ocharbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäterarbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt tillträningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträningpåverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar tillökad kunskap. / Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt. Slutsatsen är att vi inte kan kategorisera eleverna i snäva fack och efter specifika lyssnartyper, eftersom elevernas respons kan skilja sig beroende på situation, gruppkonstellation och förståelse.

Sagouppläsning och dockteaterföreställning kan öppna en förtrollande värld och väcka barns fantasi, det kan också fånga deras uppmärksamhet på olika sätt där man kan få dem att börja fråga och reflektera över sin omvärld. Vårt syfte är att undersöka hur sagouppläsning respektive dockteaterföreställning kan fånga barns uppmärksamhet. Vi undersöker även eventuella likheter och skillnader, och vill också observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vår underökning har vi varit ute i två omgångar på en förskola med 15 barn i åldern 3 till fem år. Vid sagouppläsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterföreställningen framfördes Rödluvan och vargen. I samband med detta har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observationer och gruppintervjuer där vi själva har varit delaktiga. Resultatet av vår undersökning visade tydligt hur barns uppmärksamhet och koncentration fångades, detta visade barnen genom sitt kroppsspråk och via deras verbala kommentarer. Vi kunde också konstatera att barnen blev engagerade av innehållet men rent känslomässigt blev de inte påverkade. När det gäller skillnader har vi kunnat observera att barnen var mer verbalt aktiva under sagouppläsningens gång där frågor ställdes, medan i dockteaterföreställningen var barnen mer aktiva kroppsligen genom handlingens gång. Fördelarna som vi har sett i samband med sagouppläsning är att man lättare kan stanna upp och ställa frågor. Nackdelarna är att det kan vara svårt för barnen att bearbeta sagan efteråt. Fördelarna som vi kan se i dockteaterföreställningen är att barnen kan lättare bearbeta handlingen genom att själva använda handdockorna, och nackdelarna är att det är svårare att stanna upp och ställa frågor till barnen. / Fairy tales and puppet theatre can open up an enchanting world and arouse children’s imagination, but also attract attention in different ways, to make them question and reflect upon the world around them.Our object is to investigate how fairy tale and puppet theatre can attract children’s attention. We will investigate possible similarities and differences, and also try to observe advantages and disadvantages with the different methods.In our study, we have been out in two rounds at a preschool with fifteen children aged three to five years. We performed two fairy tales, The ugly duckling and The little red riding hood. In this context, we have made use of qualitative method of observations where we were participating in. The result of our study showed clearly how children’s attention and concentration were caught, this, the children showed, trough their body language and by their verbal comments. We could also see that the children were engaged by the content but emotionally they were not affected. In terms of differences we note that the children were more active during the verbal fairy tale time in which questions were asked, while in the theatre, however, the children were more active physically, through the document. The advantages that we have whit the fairy tale telling is that it is easier to stop and ask questions. The drawbacks are that it may be difficult for children to process the fairy tale afterwards. The advantages which we can see in the puppet theatre, however, is that children can easily process the documents by themselves using hand-held dolls, and the disadvantage is that it is difficult to stop and ask questions to the children.

Denna undersökning handlar om att undersöka hur förskollärare gör i sin undervisning för att fånga barnens intresse samt hur de gör för att återfå barnens intresse när de har tappat det. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i sampel med andra människor. De sociokulturella begrepp som används är internalisering, kulturella redskap samt den proximala utvecklingszonen. Metoden i denna undersökning är enkäter med öppna frågor samt alternativfrågor. Därav består denna undersökning av både kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet visade att förskollärares förhållningssätt, planering samt lärande på barns villkor var viktigt för att fånga barns intresse i undervisningen. När förskollärare tappat barns intresse var det viktigt att vara flexibel och att reflektera över vad som kan förbättras.