Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en dos mindfulness session på 45 minuter och dess relation till: (1) Upprätthållandet av uppmärksamhetsförmågan, (2) exekutiv uppmärksamhetsförmåga samt (3) perceptuell förmåga. En experimentell studie genomfördes på idrottare (n=48) som uppfyllde särskilda krav för att få ingå i studien. Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande samtliga tre variabler mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och implikationer i förhållande till tidigare forskning, med stöd av teoretiska referensramar. / The purpose of this study was to examine the effect of one 45 minute mindfulness session on: (1) Sustained attention abilities, (2) executive attention abilities, and (3) perceptual abilities. An experimental study was carried out on athletes (n = 48) who all met the specific requirements for being able to participate in this study. The results showed no significant difference in all three variables between the experiment group and the control group. In conclusion, the results and implications are discussed in relation to previous research, supported by theoretical frames of references.

Ungdomar tillhör idag det som kallas den digitala generationen och äruppvuxna i en verklighet där tekniska redskap är en självklarhet.Mobiltelefonanvändning under lektionstid innebär deladuppmärksamhet. Tidigare forskning visar att användning av tekniskaredskap vid inlärning påverkar studenters akademiska prestationnegativt. Gymnasieelever är en sällan undersökt målpopulation isamband med uppmärksamhet och inlärning. Syftet med denna studievar att undersöka om mobiltelefonanvändning vid inlärning påverkargymnasieelevers minnesprestation. Ett experiment bestående av ettfriåtergivningstest och ett läsförståelsetest genomfördes med 49deltagare. Deltagarna som använde delad uppmärksamhet mottog ochsvarade på ett meddelande i sin mobiltelefon under inkodning.Resultatet visade att mobiltelefonanvändning vid inlärning påverkargymnasieelevers minnesprestation negativt vid läsförståelse. Merspecifikt påverkades manliga gymnasieelever mer av deladuppmärksamhet vid läsförståelse. / Adolescents today are part of what is called the digital generation andare raised in a reality where technical instruments are part of everydaylife. Cell phone use in class results in divided attention. Previousresearch has shown that usage of technical instruments during learninghas a negative impact on students’ academic performance. Highschool students are seldom the target population in studies concerningattention and learning. The purpose of this study was to investigatewhether cell phone use during learning affects high school students’memory performance. An experiment including a test of free recalland a test of reading comprehension was conducted with 49participants. The participants in the divided attention conditionreceived and responded to a message in their cell phones at encoding.The results showed that cell phone use during learning had a negativeimpact on high school students’ reading comprehension. Specifically,male high school students’ reading comprehension was more affectedby divided attention.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har observerats ha positiva effekter på kognitiva förmågor, såsom koncentration. Studier saknas kring den akuta effekten på en population bestående av universitetsstudenter.   Syfte: Undersöka om aerob fysisk aktivitet påverkar koncentrationen i ett akut skede samt undersöka sambandet mellan aktivitetsminuter per vecka och koncentrationsförmågan hos universitetsstudenter.   Metod: En experimentell kvantitativ studie med cross-over design. Totalt deltog 26 universitetsstudenter vars koncentrationsförmåga mättes med koncentrationstestet Trail making test (TMT) A och B samt självskattning genom Numeric rating scale efter en intervention bestående av fysisk aktivitet och efter utebliven intervention. Data avseende deltagarnas aktivitetsnivå samlades in genom en enkät från folkhälsomyndigheten.   Resultat: Ingen statisk signifikant (p≤0,05) skillnad sågs på objektiv eller upplevd koncentrationsförmåga. Då deltagarna fick intervention var medianen på TMT B minus A 26,8 sek (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) och vid utebliven intervention var medianen på TMT B minus A 31,2 sek (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2). Det sågs heller ingen statistik signifikant korrelation mellan aktivitetsminuter och objektiv koncentration (r=-0,25) samt upplevd koncentrationsförmåga (r=0,11).   Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet hade inte någon effekt på objektiv eller upplevd koncentrationsförmågan i ett akut skede och ingen korrelation kunde ses mellan fysisk aktivitetsnivå och koncentrationsförmåga hos en grupp universitetsstudenter. / Background: Physical activity has been observed to have positive effects on concentration. The short-term effect hasn’t been studied to the same degree and haven’t been studied in university students.   Objective: Examine whether physical activity has any short-term effect on concentration and examine the correlation between general physical activity and concentration in university students.   Methods: An experimental quantitative cross-over design. A total of 26 students whose concentration was measured Trail making Test (TMT) A and B and Numeric rating scale following an intervention consisting of physical activity and non-intervention. Data regarding minutes of activity per week was collected by a questionnaire from folkhälsomyndigheten.    Results: There was no statistical significance (p≤0,05) in concentration. The median from TMT B minus A was 26,8 sec (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) when intervention was administrated and the median from TMT B minus A was 31,2 sec (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2) when no intervention was administrated. There was no statistical significance in the correlation between weekly minutes of physical activity and objective concentration (r=-0,025) or self-reported concentration (r=0,11).   Conclusion: Physical activity did not have a short-term effect on objective or self-reported concentration. There was no correlation between physical activity and concentration.

I en akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad. Den akuta situationen skapar ett lidande som inte bara påverkar patientens utan även närståendes livsvärld. Sjuksköterskan behöver vara medveten om och lyhörd för närståendes behov i ett tidigt skede och skapa en vårdande relation där närstående känner att de blir sedda. Genom att göra närstående delaktiga i situationen kan det leda till ett minskat lidande samtidigt som närstående kan tillföra något som sjuksköterskan saknar. Det kan vara information om patientens historia och eventuella önskemål som patienten själv kan ha svårt att förmedla i den akuta situationen. Kunskapen om hur närstående upplever och påverkas i den akuta situationen ger sjuksköterskan ytterligare verktyg om hur hon kan bemöta närstående på ett professionellt sätt för att minska deras lidande. En fortsatt forskning om hur närstående upplever en akut situation genererar en ökad kunskap och förståelse för hur viktiga närstående är inom vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre.</p> / <p>Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.</p>

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29. För att delta i verksamheten ska individen vara beroende av försörjningsstöd samt ha ett hinder av någon form, t ex. psykisk ohälsa. Uppsatsen utgår från den symbolisk interaktionistiska traditionen med inslag av teorin om symboliskt kapital. Tillvägagångssättet har en kvalitativ grund med semistrukturerad intervju, där åtta deltagare på Catch Up intervjuades. Resultatet visade att uppmärksamheten individerna får från Catch Ups personal gör att de kan ändra sin attityd gentemot sig själv och samhället till mer positivt. Dessutom ökar och effektivera de sin kommunikationsförmåga samt skapar en större tillit till sin sociala kontext.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige. Eleverna genomförde testet Läskedjor (Jacobson, 2001) där vi valde att närmare studera resultatet på deltestet ordkedjor i syfte att studera ordavkodningsförmåga eller ordigenkänningsförmåga. Eleverna genomförde också testet B. Adlers färdighetstest Version C: För åk 4, 5 och 6 (Adler, 2008) i syfte att få ett mått på grundläggande förmåga till räknande (aritmetik). Genom olika jämförelser inom vår population har vi studerat korre- lationen mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Resultaten har bearbetats statistiskt och vi har använt oss av en kvantitativ metod. Vi har i vår undersökning fått fram olika korrelationsresultat som visar på dålig, svag och måttlig korrelation. Resultatet visar att 16 % av eleverna i vår totala popu- lation har den dubbla problematiken. Skolans styrdokument lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar språklig kompetens och kompetens inom matematikämnet, därav följer också behovet av att reda ut om det finns samband mellan läs- och matematik- svårigheter och hur denna dubbla problematik kan påverka elevernas lärande.

The purpose of this paper was to investigate how teachers work to lead and motivate high-performing students, and how these students were defined. The method used was qualitative, more specifically an interview, which was then analyzed with a thematic analysis. Six teachers participated in the survey, and what emerged was that high-performing students were often ambitious, structured and social students. High performing students were also characterized by the fact that they needed challenges, attention and positive feedback on their performances, otherwise they ran a risk of not performing. Structure was also important for the teachers themselves, that they had a goal when teaching and a way of achieving that goal. The most important thing for students, to perform as well as possible, is that they are secure in themselves, get attention, have high ambitions and clear objectives. This increases their self-esteem and their chances of getting a higher grade increases. Self-esteem also depends on which subject you are governed by. If success motive predominates, you put up high, but realistic, goals and pick up positive experiences to enhance your self-image, while if you are controlled by avoiding defeat, you try to avoid risks by setting low goals. It is also important that the desire does not take the upper hand, because of the risk of students burning themselves out. In many cases the resources and priority goes to those who have it more difficult in school, but resources are also needed for high-performing students, otherwise there is a risk that they might lose interest and motivation.