The aim of the study is to identify possible differences regarding how men and women pay attention to product placement. The overall issue underlying the study is as follows: ● How does the attention of product placement differ between men and women? In this study, the authors have chosen to use a multimethod research, which combines qualitative and quantitative methods. In order to fulfil the purpose and answer the main question, quantitative data was initially collected in the form of questionnaires. The data from the surveys were compiled and then mapped to provide a basis for the qualitative focus groups held with ten people, five women and five men. The choice of methodology fell naturally since the aim of the study was to identify possible differences regarding how men and women pay attention to product placements. The result shows that there are similarities as well as differences between the sexes within product placements dimensions, attitude, memory and brand recognition.

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

Hållbarhetsredovisning, i vilken företag kan redovisa sitt hållbarhetsarbete avseende miljö, social och ekonomisk karaktär, har utvecklats allt under årens gång. Hållbarhetsredovisning ses som ett viktigt kommunikationsmedel för företag att kunna förevisa en ansvarsfull verksamhet, genom sitt arbete och förehavande avseende hållbarhet, till sina intressenter. I samband med hållbarhetsredovisningen identifierar företag de intressenter som är viktiga för deras verksamhet samt vad företaget väljer att redovisa. Genom kvalitativa intervjuer med respondenter från fem stycken svenska börsnoterade företag, har vi gjort en ansats till att försöka besvara frågan hur företag identifierar och engagerar sina intressenter avseende hållbarhetsredovisningen och om intressenterna har någon påverkan på vad som redovisas. Analysen visar på att företag har varierande tillvägagångssätt vad gäller intressentidentifiering. Samtliga identifierade intressenter utgjordes av primära intressenter, såväl interna som externa. Det föreföll som att de intressenter som fick mest uppmärksamhet var de som var avgörande för företagens existens. Dessa intressenter kunde i några fall ha en påverkan för hur redovisningen var skriven. Samtliga företag i undersökningen engagerade sina intressenter kontinuerligt i olika dialoger, vilket även kunde ske på intressenters initiativ. På detta sätt försäkrade sig företagen om att hållbarhetsarbete och redovisning levde upp till intressenternas informationsbehov. Dock framkom att de i flesta fall hade liten påverkan på hållbarhetsredovisningen.  Mestadels gjordes endast modifikationer på vad som redovisades under de av företagen fastställda hållbarhetsområden. / Sustainability reporting, in which firms can display their sustainability efforts regarding environmental, social and economic character, has developed through the years. Sustainability reporting is considered an important means of communication, where firms can portray a responsible organization through their work and activities regarding sustainability, to their stakeholders. Firms identify their stakeholders of essence for their organization as well as the content, in conjunction with the sustainability report. We have made an attempt trying to answer the question how firms identify and engage their stakeholders, in regards to the sustainability report and if stakeholders can influence what is reported, through qualitative interviews with respondents from five Swedish listed firms. The analysis indicates that firms identify their stakeholders in different ways. All the identified stakeholders were regarded as primary stakeholders, internal as well as external. It seemed like most attention were given to the stakeholders significant for the firms’ existence. These stakeholders could in some cases influence on how the report was written. All firms that participated in the study were engaging with their stakeholders on a regular basis in different dialogues, which could take place by the initiative of the stakeholders’.  The firms got reassurance in this way, that their work with sustainability and reporting were satisfactory to the stakeholders’ need of information.  Though the result shows that stakeholders had very little influence over the sustainability report. Mostly the firms only did some modification under what was reported, under the already established sustainability areas.

I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre. / Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

In the last decade, the use of digital devices such as television, smartphones, computers, laptops, and tablets has drastically increased. The development of technology has made it possible for the individual to be qickly stimulated and have information available at anytime and anywhere through various digital devices. This development has increased the screen time on these digital devices, which potentially can have psychological effects and influence attentional abilities. The aim of this study was therefore to investigate relationships between screen use in everyday life and different forms of attention (focused attention, devided attention, sustained attention, selective attention, motivated attention) in adults over 18 years of age. A questionnaire with questions about screen time and perceived attention in everyday life was sent out and answered online by total of 26 participants. A correlation analysis was performed on the collected data and the results showed no significant correlation between respective type of attention (including a measure of total attention) and screen time. Several factors may have influenced the results of this study, such as sample size, age group, choice of method, and that an objective measure of attention was not used.

Många saker i människans vardag konkurrerar om att fånga våran uppmärksamhet. På grund av detta kan det tillkomma svårigheter i att upprätthålla både den medvetna samt omedvetna uppmärksamheten. Uppmärksamheten är dock nära sammankopplad till känslan av intresse och kan öka när människan upplever något som intressant. Det har inom flertalet studier undersökts hur människors intresse ska väckas för att vilja interagera med en interaktiv offentlig display. Dock finns det en brist inom vetenskapliga litteraturundersökningar som behandlar hur interaktiva offentliga displayer kan locka människor till att interagera vidare med exempelvis en tjänst eller organisation. Detta arbete har därför undersökt hur interaktiva offentliga displayer kan väcka intresse och uppmärksamhet hos människor för att sedan få dem att börja interagera med en tjänst. För att uppnå detta utfördes en litteraturgenomgång följt av en enkätstudie och intervjuer baserade på en fallstudie där deltagarna fick möjlighet att dela med sig av sina åsikter och tankar. Resultatet från både intervjuerna och enkätstudien visade på att majoriteten hellre skulle gå vidare för att nyttja en tjänst om de precis innan interagerat med en interaktiv offentlig display, än om de inte hade interagerat med en display i samband med tjänsten. För att visualisera resultatet från datainsamlingen skapades därefter en Customer Journey Map och två storyboards. Baserat på dessa designartefakter samt resultatet av datainsamlingen togs fyra designriktlinjer fram för hur en interaktiv offentlig display ska designas för att väcka intresset till att vilja interagera vidare med en tjänst: 1) Närhet, 2) Valmöjlighet, 3) Relevans, 4) Utseende. Slutresultatet visar bland annat på att en interaktiv offentlig display kommer väcka människors nyfikenhet om den har ett relevant och informativt innehåll samt ett uppseendeväckande utseende och tydligt syfte. / There are many things in everyday life that compete to gain our attention. Due to this, there may be difficulties in maintaining both the conscious and the unconscious attention. Although, attention is closely linked to the feeling of interest and can increase when people experience something as interesting. Several studies have examined how people's interest could be aroused in order to want to interact with an interactive public display. However, there is a lack of research in the scientific literature that deals with how interactive public displays can attract people to interact further with, for example, a service or organization. This study has therefore investigated how interactive public displays can arouse people’s interest and attention and then make them start interacting with a service. To achieve this, a literature review was conducted followed by a questionnaire study and interviews based on a case study where the participants were given the opportunity to share their opinions and thoughts. The results from both the interviews and the survey showed that the majority would rather begin using a service if they had just interacted with an interactive public display, than if they had not interacted with a display in connection with the service. To visualize the results from the data collection, a Customer Journey Map and two storyboards were created. Based on these design artifacts and the results of the data collection, four design guidelines were developed for how an interactive public display should be designed to arouse interest in wanting to interact further with a service: 1) Proximity, 2) Option, 3) Relevance, 4) Appearance. The result shows, among other things, that an interactive public display will arouse people's curiosity if it has relevant and informative content as well as a startling appearance and clear purpose.

Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification. / Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.