No description available.

No description available.

No description available.

Det här projektet har utforskat frågeställningen - Hur kan en brand- varnare utformas för att bli mer estetiskt tilltalande för användaren? Den svenska Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap [MSB] har länge drivit en nollvision för Sverige med målsättningen att ingen människa ska omkomma i en brand (MSB, 2021a). En avgörande faktor för att målsättningen ska lyckas är att varje hem har fungerande brandvarnare. Med fungerande brandvarnare i alla hem skulle så många som 40% av dödsfallen kunna förhindras (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). Studien genomfördes utifrån ett användar-centrerat arbetssätt där kvalitativa intervjuer med fem informanter samt krav från den europeiska standarden för utformning av brandvarnare har legat till grund för för arbetets utveckling. Intervjuerna visade att informanterna till stor del var negativt inställda till utformningen av existerande brandvarnare då de uppfattades som billiga puckar i vit plast. Det framkom att lågt pris, liten storlek och enkel montering utan borrning var de viktigaste egenskaperna för användarna. De uppgav även att de ogillade att byta batterier samt efterfrågade möjlighet till ökat visuellt samspel med övrig inredning. Naturmaterial och mjuka former var de mest efterfrågade egenskaperna för utformningen. Det kunskapsmässiga bidraget ligger i upptäckten av svårigheterna att samtala om Estetik med informanterna. Detta var en förtydligande insikt över skillnaderna mellan det akademiska och det allmänna språkbruket för att beskriva estetiska intryck. Resultatet av projektet blev en liten brandvarnare med en kropp i massivt trä, en stor knapp för testning och tystande av larm samt en batteritid på minst 10 år. / This project have explored the question - How can a smoke alarm be designed to be more aesthetically pleasing for the user? The Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning [MSB] has long pursued a zero vision for Sweden with the goal that no one should die in a fire (MSB, 2021a). A crucial factor for the goal to succeed is that every home has a functioning smoke alarm. With effective smoke alarms in all homes, as many as 40% of deaths could be prevented (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). The study was carried out on the basis of a user-centered approach where qualitative interviews with five informants and requirements from the European standard for the design of smoke alarms have formed the basis for the development of the project. Based on the interviews, it emerged that the informants were largely negative about the design of existing smoke alarms. These were perceived as cheap pucks in white plastic. It turned out that a low price, small size and an easy installation without the need for drilling were the most important features for the users. They also stated that they did not like to change batteries and requested the opportunity for increased visual unity with other furnishings. Natural materials and soft shapes were the most sought after properties for the design. The knowledge contribution lies in the discovery of the difficulties in discussing Aesthetics with the informants. This was a clarifying insight into the differences between academic and general language for describing aesthetic impressions. The result of the project was a small smoke alarm with a body in solid wood, a large button for testing and silencing of the alarm together with a battery life of atleast 10 years.

Zeals är en mobil applikation där användaren tillåts att kollaborativt uppleva förväntan och erinran inför och efter en händelse. Genom att användaren bidrar med media som hon själv definerat som relevant för händelsen kan mobiltelefonen fungera som ett medium där kopplingar och relevans är upp till användaren. Parallellt har ett designverktyg för användarjämförelser tagits fram - Persona Activity Framework. PAF syftar till att genom ett scenario visa skillnader och likheter mellan tilltänkta användare. / This master thesis in interaction design deals with two major scopes. First, it will describe how a design concept regarding events is initiated. Second, and parallel, a practical tool for user representations will be formed and used to illustrate a foundation for design. By providing examples of projects related to how anticipation and recollection can be experienced we highlight our work area. In addition to this, we present tools that we consider beneficial regarding user insights. Out of these two fields we describe a process where a mobile phone application is created situated within industrial borders. The result of this process consequently consist of two parts each depending on the other. The application, Zeals, demonstrates both how anticipation and recollection can be experienced. The second part of the end result, PAF, demonstrates how we have represented users and concludes that it can be used in other projects as well. Hence, our final result needs to be interpreted depending on design approach and it’s nature.

The purpose of the study has been to execute an investigation on digital collaborative services, and their connections to onsite activities, throughout empirical experimentation, with a combined participatory design methodology and lab approach. The research focused on how an online platform, in addition to onsite events, could seed a public collaborative service. The chosen context for prototyping the service was the Rome’s library network, where during a phase of economic and job crisis, the library role is even more crucial, as one of the most locally active user centered services. The library wants to readdress its mediation ability towards educational activities who present an unsaturated potential, aimed at increasing users long term job potential and labour market orientation.
The workshops with local students, library staff, and local NGO, highlighted the need of an online platform in combination with onsite events, that could fill the main gaps that prevent the building of continuos relations with the users, adding a new core touchpoint will change the user experience of the current service, generating a new service flow.
The online and onsite service was tested in the month of July 2014, with 5 seminars, and a decent online participation, focusing on the main feature of the service: directly influence the service, to actively choosing its contents, the most voted events’ themes that become seminars.
The users are able to adapt the service to their personal needs, making the system modifiable, creating dialog between the users and the service, sharing many communal traits with a meta-design environment. 
The current state of the service prototype can not be considered a collaborative service, since the users can reach the role of co-designer - even if can be considered a social innovation project. However this service prototype has the potential to seed a transformation towards a public collaborative service. The user could gradually build a continuos relation to the service, as far as becoming a co-provider.

För att nå framgångsrika offentliga upphandlingar inom exempelvis IT är det viktigt att förbereda upphandlingsprocessen genom att planera resurser, kartlägga och analysera behov, marknad och risker (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). En litteraturstudie på området visar att UX designers roll i upphandlingsprocesser är otydligt beskriven. Istället har fokus traditionellt sett handlat om användbarhet inom it-produkter, och ansvariga för användarcentrerade designansatser har systemleverantören varit. Lite eller inget ansvar för användarnas behov har legat på den offentliga organisationen. Men litteraturen visar även att upphandlaren bör vara aktiv genom en användarcentrerad designprocess både i kravställningen och genom hela projektet för att nå lyckade offentliga upphandlingar. För att undersöka hur UX designers arbetar i offentliga upphandlingsprocesser idag har följande frågeställningar besvarats: 1. Vilken roll och vilket inflytande har UX designers på upphandlingsprocessen i offentliga upphandlingar idag? 2. Vad karaktäriserar UX designers arbete på anbudsgivarsidan respektive anbudstagarsidan i upphandlingsprocessen för offentliga organisationer? Resultatet från en intervjustudie och en dokumentgranskning visar att UX designers har en tydlig roll på båda sidor om upphandlingsförfarandet. Inflytandet på upphandlingssidan var stort men begränsat till val av lösningsförslag på anbudstagarsidan. Att se över arbetsprocesser i grunden, se till användarnas behov, kravställa efter funktion och behov istället för tekniska krav och vikten av tydlig kommunikation var det som karaktäriserade UXdesigners arbete på båda sidor om upphandlingsprocessen. / To reach successful public procurements in the IT area it’s important to prepare the procurement process by planning resources, to map out and analyze needs, markets and risks (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). A study of the literature in the area shows that the role of the UX designer is vaguely described. Instead the focus has traditionally been on usability in IT products and those responsible for user-centered design approaches have been the system suppliers. Some or none of the responsibility for the user needs has belonged to the public organization. But the literature also shows that the procurer needs to be active through a user-centered design process both in the requirements phase and throughout the entire project to reach successful public procurements. To explore how UX designers work in public procurement processes today the following framing of questions have been answered: ● What role and what kind of impact have UX designers on the procurement process inpublic procurements today? ● What characterizes the work of UX designers on the procurer’s side respectively the tenderer's side in the procurement process for public organizations? The results of an interview study and a document review shows that UX designers have a clear role on both sides of the procurement procedure. The impact on the procurer side was great but limited to the choice of solution proposals on the tenderer side. Fundamentally reviewing work processes, looking after the needs of the users, setting requirements according to function and needs instead of technical requirements and the importance of clear communication were what characterized the work of UX designers on both sides of the procurement process.

Approximately 20–25 percent of the Swedish population experience difficulties with reading and writing, and 5–8 percent have dyslexia. Despite this and the widespread use of mobile phones, research on typographic design is primarily focused on the general population, creating a knowledge gap regarding how design decisions can affect individuals with dyslexia. Therefore the purpose of this study was to deepen the understanding of how different fonts and typographic elements on mobile screens affect readability for people with dyslexia. Participants were recruited from various Facebook groups using a subjective and snowball sampling method, including a group of individuals with dyslexia and a comparative control group. The survey was designed based on previous research and was conducted online, including a readability test. The readability test consisted of nine images with short texts presenting different typographic conditions, and respondents assessed the readability on a five-point scale. Subsequently, the data were processed to identify patterns and correlations. The study was based on theoretical perspectives on typography, dyslexia, and cognitive load theory. The results showed that sans-serif fonts, especially Verdana, performed bestand were considered the most readable by both respondents with and without dyslexia. Additionally, the study found that custom fonts designed for dyslexia do not necessarily improve readability. This underscores the importance of choosing simple, well-known fonts to facilitate reading for people with dyslexia. The conclusions emphasized the need to minimize cognitive load and select fonts with a simpler design to promote readability. Lastly, the study also identified increased letter spacing as a strategy to improve readability on mobile screens for people with dyslexia. / Cirka 20–25 procent av Sveriges befolkning upplever läs- och skrivsvårigheter, och 5–8procent har dyslexi. Trots detta och den breda användningen av mobiltelefoner är forskningen om typografisk design främst inriktad på den generella allmänheten, vilket skapar en kunskapslucka för hur designbeslut kan påverka personer med dyslexi. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur olika typsnitt och typografiska element på mobilskärmar påverkar läsbarheten för personer med dyslexi. Genom ett subjektivt och snöbollsurval rekryterades deltagare från olika Facebookgrupper, både personer med dyslexi och en jämförande kontrollgrupp. Enkäten utformades med hjälp av tidigare forskning och genomfördes online, vilken inkluderade ett läsbarhetstest. Läsbarhetstestet bestod av nio bilder med korta texter med olika typografiska förhållanden, där respondenterna bedömde läsbarheten på en femgradig skala. Därefter bearbetades data för att identifiera mönster och samband. Studien utgick från teoretiska perspektiv om typografi, dyslexi samt kognitiv belastningsteori. Resultaten visade att sans-serif typsnitt, särskilt Verdana, presterade bäst och ansågs vara mest lättlästa av både respondenter med och utan dyslexi. Dessutom visade studien att specialanpassade typsnitt för dyslexi inte nödvändigtvis förbättrar läsbarheten. Det understryker vikten av att välja enkla och välkända typsnitt för att underlätta läsning för personer med dyslexi. Slutsatserna betonade behovet av att minimera den kognitiva belastningen och att välja typsnitt med en enklare design för att främja läsbarhet. Slutligen identifierade även studien ökat bokstavsavstånd som en strategi för att förbättra läsbarheten på mobilskärmar för personer med dyslexi.

Denna studie utvecklar en digital tjänst för att förbättra hanteringen av media på webbplatser, särskilt riktad mot mikroföretag. I takt med ökande digitalisering och behovet av en effektiv digital närvaro blir det allt viktigare för dessa företag att använda sin webbplats. Trots en mängd tillgängliga tjänster inriktade på webbplatshantering finns det ingen lösning som på ett enkelt sätt uppfyller mikroföretagarnas behov. Studiens syfte är att utveckla en tjänst som förenklar uppladdning och hantering av bilder, videor och text på webbplatser för mikroföretag. Genom att använda design science research methodology (DSRM), strävar studien efter att utveckla en användarcentrerad tjänst som möter mikroföretagens specifika behov. Den utvecklade tjänsten består av en uppladdningstjänst och ett frontend-API i form av ett bildspel. Tjänsten testades och utvärderas genom användartester med mikroföretagare samt experter inom området digital tjänsteutveckling och backend utveckling. Slutsatsen från studien är en tjänst som kräver minimal teknisk expertis, där användarna kan ladda upp valfri media vilket speglas på respektive webbplats. Tjänsten blev väl bemött av användarna där den effektiviserade deras webbplatshantering genom att spara tid och pengar. Forskningen bidrar till områdena tjänsteutveckling och systemutveckling genom att visa på en framgångsrik process för att utveckla en användarcentrerad digital tjänst som möter mikroföretagens unika behov. / This study develops a digital service to improve the management of media on websites, particularly aimed at micro-enterprises. With increasing digitalization and the need for an effective digital presence, it becomes increasingly important for these companies to use their website effectively. Despite a variety of services available for website management, there is no solution that easily meets the needs of micro-enterprises. The purpose of the study is to develop a service that simplifies the process of uploading and managing of images, videos, and text on websites for micro-enterprises. By following the design science research methodology (DSRM), the study aims to develop a usercentered service that meets the specific needs of micro-enterprises. The developed service consists of an upload service and a frontend-API in the form of a slideshow. The service was tested and evaluated through user tests with micro-enterprises and experts in the fields of digital service development and backend development. The conclusion from the study is a service that requires minimal technical expertise, where users can upload any media which is then reflected on their respective website. The digital service was well received by the users where it streamlined their website management by saving time and money. The research contributes to the fields of service development and systems development by demonstrating a successful process for developing a user-centered digital service that meets the unique needs of micro-enterprises.

This thesis explores a concept by Sonvox AB called VoiceUp. The concept is that of a mobile application that communicates with a wearable voice measuring device and visualizes voice information in a way that helps singers. Sonvox current main product is VoxLog—a system for long-term voice monitoring, mostly used for research purposes. Sonvox believes that their voice analysis technology could be relevant to a larger audience. The main goal for the thesis is to explore if a wearable voice measuring device could be relevant to singers, and in what ways. To do this, a needs analysis was conducted where song teachers and singers were interviewed. In order to draw statistical conclusions about the occurrence of needs, a survey was conducted where people with an interest for singing were the targeted respondents. Based on the result from the needs analysis, the VoiceUp concept was refined, resulting in an idea of a product that measures and visualizes how much the user sings and speaks with the aim to increase singers motivation to practice singing more regularly. Based on theory related to self-tracking, a design proving the concept was created, resulting in a mockup and a simple prototype. The mockup and the prototype can together be seen as one example of how self-tracking technology could be relevant to singers.