Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare är närvarande i barns fria lek i utomhusmiljön och hur det ger förutsättningar för att skapa undervisningstillfällen. Det är en kvalitativ observationsstudie av fyra förskollärares förhållningssätt. Studien utgår från lekresponsiv teori och resultatanalysen har skrivits fram med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de fyra observerande förskollärarna hade olika förhållningssätt till den fria leken i utomhusmiljön och att det ledde till att den fria leken både främjades och stördes. Bland annat synliggjordes det att när förskollärarna följde barnens initiativ i leken och när barnen fick delta på sina villkor, främjades leken. Däremot när förskollärarna gick in i den fria leken och ville styra, störde det barnens fria lek. Slutsatsen är att förskollärare kan skapa förutsättningar för undervisningstillfällen genom att följa barns initiativ och riktlinjer i leken i utomhusmiljön.

Syftet med studien är att vinna kunskap om förskollärares uppfattning om undervisning i utomhusmiljön på förskolan. Kvalitativa data bearbetas för att skapa ett sammanhang och en förståelse. Resultatet delas in i olika kategorier som visar variation av uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön samt av förskollärarens roll. Huvudkategorierna utgörs av uppfattning om undervisning utomhus och om förskollärarens roll utomhus. Utvecklingspedagogikens begrepp: lärandets objekt och lärandets akt utgör studiens teoretiska ramverk, där begreppen används för att förstå och tolka studiens insamlade data (Asplund Carlsson & Pramling Samuelsson 2014).  Resultatet i denna studie visar att förskollärarnas erfarenheter och syn på undervisning i utomhusmiljön på förskolan varierar, samt att förskollärarnas uppfattning om sin roll kan se olika ut beroende på situation. Förskollärarna uppfattar att undervisning i förskolans utomhusmiljö handlar om de förutsättningar som förskollärarna skapar för att ge barnen det bästa möjliga lärandet. De uppfattar sin roll som betydelsefull för att kunna utveckla barnen mot de mål som är utvalda i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning är att de ska skapa olika lärmiljöer och utveckla barnen men en problematik synliggörs. Studien visar på att förskollärare vill bedriva undervisning i alla miljöer men att de saknar vissa förutsättningar.

Barns perspektiv är ett välkänt begrepp i förskolan, men i vissa fall tas det inte i beaktning vid utformning av utomhusmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka äldre (3-5 år) förskolebarns åsikter om sin utomhusmiljö på förskolan. Forskningsfrågor som behandlas i denna studie är vilka möjligheter kan utemiljöns utformning skapa i relation till förskolebarns lek och samspel? vilka hinder kan utemiljöns utformning skapa i relation till förskolebarns lek och samspel? samt vad beskriver förskolebarn att de gör i utomhusmiljön? För att undersöka detta genomfördes observationer och ”gåtur” med sju äldre förskolebarn. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i två tematiseringar som karaktäriserar resultatet. Resultatet visar att de äldre förskolebarnen samspelar på flera olika platser i förskolans utomhusmiljö oberoende gårdens utformning. Studiens slutsats visar att förskolebarnen önskar att deras perspektiv ska tas i beaktning vid utformning av gården samt att de vill ha en mer varierad miljö gällande öppna ytor och gömda skrymslen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om utomhusmiljöns betydelse på förskolan för barns motoriska utveckling. Samt en beskrivning på hur förskollärare önskar hur deras utomhusmiljö var uppbyggd på förskolan. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara medvetna om miljöns betydelse och utformningen av utomhusmiljön är av betydelse. Det framkommer även att det behöver finnas variation av fasta redskap och naturmaterial. En slutsats är att kommunikationen både mellan kollegor samt förskolan och hemmet bör fungera, eftersom att det inte endast är förskolan som ska utmana barnens motoriska utveckling.

The preschool yard - A qualitative study of two preschool playgrounds focusing on children's free play. Studiens syfte är att belysa förskolegårdarnas utformning och vilka möjligheter och begränsningar gårdarna kan ge i relation till barns fria lek, utifrån barns perspektiv samt förskollärares perspektiv. Men också ta reda på vad det förekommer för lekar på förskolegårdarna för att synliggöra gemensamma mönster i barns fria lek på förskolegård 1 och 2. Frågeställningarna är:• Vilka möjligheter och begränsningar finns det för barns fria lek på de två förskolegårdarna utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv? • Vilka eventuella mönster vad gäller barns fria lek på förskolegården finns det på förskola 1 och förskola 2? De teoretiska ramverken som ligger till grund för vår undersökning är det sociokulturella perspektivet och miljöpsykologi där affordance, mediering och artefakter framkommer, vilket därför är centrala begrepp i undersökningen. Metodvalet för detta arbete är intervjuer med barn och förskollärare, samt observationer av barns fria lek på två olika förskolegårdar. Undersökningen visar både att det uppstår olika lekar beroende på vilken miljö barnen har tillgång till och vilka material som finns på förskolegården, men även att samma lekar till viss del förekommer fast förskolegårdarnas utformning är olika, exempelvis olika typer av rollekar. Det vill säga att beroende på hur förskolegården är utformad både begränsar och möjliggör den barnens fria lek.

Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares erfarenheter av hur utomhusmiljön kan bidra till undervisning i matematik. Insamling av material har skett genom sex kvalitativa intervjuer som genomfördes på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet skedde genom en innehållsanalys där tre huvudteman blev synliga, vilka sedan presenteras i studiens resultat. Det som blev tydligast i resultatet för studien var att planerad undervisning i matematik inte är särskilt vanligt i utomhusmiljön, utan att undervisning i matematik oftast sker i situationer som uppstår spontant. Respondenterna ansåg att pedagogerna har en viktig roll när det kommer till barns lärande i matematik. En slutsats av detta blev att det snarare är pedagogerna som är den viktigaste faktorn när det kommer till barns utveckling och lärande i matematik, oavsett om det är i utomhus- eller inomhusmiljön.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lek och dess betydelse för barns motoriska utveckling. De har fått dela med sig av sina tankar om hur lek och motorisk utveckling har för relation och vad förskollärare anser är deras roll vad gäller lek och motorisk utveckling. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivet där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan lek och motorisk utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns ett tydligt samband vad gäller lek och motorisk utveckling. I resultatet framkom det även att pedagogerna i förskolan har en viktig roll i arbetet med lek och motorisk utveckling. Att vara närvarande pedagog förutsätter att fler är med och deltar och att det blir en jämnare nivå på leken. / The purpose of this work was to provide knowledge about how preschool teachers look at play and its importance for children´s motor development. They have shared their thoughts about how play and motor development are related and what preschoolers consider is their role in play and motor development. This has been made possible by using the phenomenological perspectives where man experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is clear connection between play and motor development. The survey is based on qualitative interviews, semistructured interviews on four preschools teachers. The result shows that preschool teachers believe there is a clear connection in play and motor development. In the result, it was also found that the preschool teachers play and important role in the play and motor development. Being a present teacher assumes that more people participate and participate, and that there is more even level of play.