Syftet med studien var att undersöka professionellas erfarenheter gällande det fenomen som i vardagligt tal kallas "hemmasittare", det vill säga, elever som är långvarigt frånvarande från skolan. Studien utgick ifrån tre frågeställningar som avsåg att besvara professionellas erfarenheter gällande de inverkansfaktorer som kan ligga till grund för problematisk frånvaro och vidare hur de professionella arbetar med att återintegrera elever tillbaka till skolan och hur de slutligen upplever att de kan arbeta för att motverka frånvaron. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella som var verksamma inom individ och familjeomsorgen, skolans verksamhet och centrala barn och elevhälsan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre teman: (1) Frånvarons komplexitet (2) Att få eleven tillbaka till skolnärvaro (3) Att främja skolnärvaro. Resultaten som blev synliga var i linje med tidigare forskning som menar att orsakerna till problematisk och långvarig skolfrånvaro är svårdefinierat då orsakerna skiljer sig från varje enskilt fall. Utifrån den utvecklingsekologiska teorin kunde vi därmed finna att professionella behöver rikta arbetet till hela elevens omgivande system. Där varje del är viktig för helheten. Informanterna ger också förslag på individanpassade lösningar som de upplevt verkat som framgångsfaktorer för att få tillbaka eleven till skolan. Resultatet visar slutligen på att skolans miljö behöver ses över för att skapa tillgänglighet och trygghet, då både relationer och socialt stöd - lika väl som pedagogiskt stöd och anpassningar är viktiga delar för att främja närvaro.

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt. / Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori. Undersökningens resultat visade att tre av fyra respondenter hade en värdekonflikt, att alla tror att barnen skulle ha det bättre om föräldrarna fått medling, och att det enligt mödrarna: var barnen i fokus i samarbetssamtalen, att barnperspektivet i vårdnadsutredningarna och i domstolsförfarandet inte var i fokus och att barnen mådde dåligt under vårdnadstvisten. Resultatet visar också, utifrån mödrarnas berättelser, att det finns ett samband mellan hur barnen mår i dag och föräldrakonflikten.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön. När det gäller gynnsammare förutsättningar för utsatta barn i förskolan är kategorierna; externt stöd för gynnsammare förutsättningar i förskolan och interpersonella relationer för gynnsammare förutsättningar för barn i förskolan. När det handlar om att upptäcka utsatta barn i förskolan finns följande kategorier; explicita tecken som indikation på utsatthet samt implicita tecken som bidrar till misstanke om utsatthet. Resultatet visar en variation av uppfattningar och de diskuteras utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där förskolan som miljö kan ses i ett sammanhang där alla aspekter och miljöer samverkar och påverkar utsatta barns möjligheter att utvecklas till välmående människor. / The object of this study was to make research into preschool teachers’ perceptions of the needs of vulnerable children in preschool. The study starts off with the following three issues; what are preschool teachers’ perceptions regarding the needs of vulnerable children in preschool? How do preschool teachers view their opportunities to create more favorable conditions for vulnerable children in preschool? What are preschool teachers’ perceptions of how to discover vulnerable children in the preschool setting? This phenomenografhic study was based on six qualitative interviews with preschool teachers working at four different preschools. The result is shown as different descriptive categories. When it comes to the needs of vulnerable children the categories are; needs in connection to the child; psychosocial and biological and needs in connection to the environment. When it comes to more favorable conditions for vulnerable children in preschool the categories are; external support for more favorable conditions and interpersonal relationships for more favorable conditions in preschool. Regarding how to discover vulnerable children in preschool there are these categories; obvious signs as an indication of vulnerability and implicit signs contributing to a suspicion of vulnerability. The result shows a variety of conceptions and they are looked upon from the standpoint of the ecological systems theory where the preschool setting can be seen in a context where all aspects and different environments influence vulnerable childrens opportunities to develop into healthy human beings.

Titel: Lärares syn på anmälningsplikten. Valet av ämne till detta examensarbete väcktes bland annat genom samhällsdebatter där det ofta framkom vikten av att uppmärksamma barn som far illa i ett tidigt skede i livet. Examensarbetet fokuserar på anmälningsplikten mellan skola och socialtjänst. Syftet med studien var att undersöka lärares syn på anmälningsplikten genom att visa vilka faktorer som påverkar om en anmälan görs eller ej samt undersöka om det fanns några skillnader mellan en större och mindre kommun. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer där totalt sju lärare intervjuades. Studien utgick från hermeneutiken och har sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingsekologin och rollteorin. Huvudresultaten i denna studie visade att de faktorer som påverkade anmälan var samarbete, risken för relationsskador samt lärarnas oro för att ha otillräckliga bevis. Det framkom ur resultatet en skillnad mellan kommunerna gällande samverkan med socialtjänsten, denna fungerade betydligt bättre i den mindre kommunen.

"A preschool for all", as often referred to by politicians, means that preschool should be an activity that is inclusive and adapted to each child's individual needs, prerequisites and abilities. But how does it actually work with inclusion in practice? Our study aims at gaining insight into how caregivers of children with food allergies experience the treatment and inclusion of preschools in children with food allergy. It also aims at gaining into if educators think they have sufficient knowledge in the subject and how to best respond and include children with these special needs. The study was conducted through a total of eight qualitative interviews with both caregivers and educators around the Stockholm area. For the theoretical part of this study we have chosen the developmental egological model, which in its entirety is based on the individual´s interaction with the environment. The result shows that the perceptions look a bit different, but most caregivers still think that cooperation with preschool works well, although knowledge about food allergy is not always there. Educators also find themselves having similar views. Everybody believes that it is the ultimate responsibility of the chef to ensure that all children are included in meal situations. Most educators also say that the knowledge they received came primarily from the caregivers of children with food allergies. None of the educators have gained knowledge through the workplace.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet.  Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är: Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK? Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan? Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande. Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna. Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.

Föreliggande studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod som har till syfte att studera hur personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever socialarbetares kunskapergällande kvinnor i prostitution. Samt hur prostitution bland kvinnor kan uppmärksammas i högre utsträckning i socialt arbete. Under studiens genomförande har sex semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare inom olika verksamheter med fokus på prostitution. För att ge en bakgrundsförståelse kring prostitution har tidigare forskning inhämtats genom databassökningar i primo. I studien beskrivs även socialkonstruktivism samt det utvecklingsekologiska perspektivet. Detta för att kunna analysera det inhämtade resultatet samt finna kopplingar mellan befintliga studier och denna studies resultat. Studiens resultat visar på att personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever att det generellt finns en avsaknad av kunskap gällande sex mot ersättning hos socialarbetare. Detta påvisas genom att det finns brister i bemötandet och identifiering av utsatta kvinnor. Främst handlar det om att det för närvarande inte finns nationella riktlinjer för hur arbetet med denna målgrupp bedrivs. / The present study is based on a qualitative research method that aims to study how staff in different organizations with focus on prostitution and their experience of social workers knowledge regarding women in prostitution. The study examines also how prostitution among women can be noticed to a higher extent. During the study, six semi-structured interviews were carried out with a focus on social workers in different organisations and their experiences. The study was based on previous research to present pre-understanding on the theme prostitution amongst women. The collected material has been obtained through databases in in primo. In this study two theories social constructivist perspective and theecology of human development are presented. These theories have been used to create an indepth analysis of the subject of prostitution and also to apply theories to participants experiences. The results show that there is a lack of knowledge regarding sex for compensation among social workers. This is demonstrated by the lack of treatment and identification of vulnerable women. Furthermore, are there no national guidelines for how working with target group is conducted.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare medgemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet medundersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sinverksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts motsamhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teoriom skola som organisation och institution. Resultatet pekar på huromvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirumför gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. Iteamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mersystemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten. Teametsgemensamma arbete skapar trygghet för skolledarna i en komplex verksamhetoch möjliggör ett erfarenhetsbaserat och reflekterande lärande för skolledarna.Teamet är också ett gemensamt forum för ett ständigt pågående tolkningsarbeteav nationella och lokala styrsignaler som ska samordnas med den gemensammavisionen.

AbstractBakgrundBronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?Metod och teoriStudien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.Resultat och specialpedagogiska implikationerStudien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar. Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.Nyckelordbehovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell, nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.