Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

Syftet med denna studie har varit att sammanställa tillgänglig fakta rörande patientens uppfattning, åsikt och intryck av vården med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité, genom att undersöka ”drop-in” verksamhet på en röntgenavdelning. En enkätundersökning, med en kvalitativ ansats har använts för denna studie. Enkäten erbjöds alla ”drop-in” patienter över 18 år, under en period i mars, 2006. Uppfattningen, åsikt och intryck av mötet med ”drop-in” verksamheten har analyserats hos 90 individer. Den genomgående positiv uppfattning är att kvalité, och upplevelse av ”påskyndat tillfrisknande” är en effekt av den ökade upplevda tillgängligheten, trots att återbesök till remittenten oftast inte förekom. Undersökningen påvisar hur väsentligt det är för individen att bli sedd och detta tillsammans med ökad tillgänglighet ger en uppfattning om snabbare tillfrisknande. Patienterna uppfattar i denna studie att den ökade tillgänglighet som ”drop-in” erbjuder, drastiskt förbättrar patient upplevelsen av respekt och dämpar oro samt skapar en ”goodwill” hos patientgruppen samt kan stärka ”egenvården”. Nyckelord: enkät, intryck, patienttillfredsställelse, patientupplevelse, röntgen, tillgänglighet, uppfattning, väntetid, åsikt. / Abstract: The purpose of this study was to compile available facts concerning patients´ perception, opinion and impression of the medical care, especially focusing the availability and the quality of a “drop-in” reception at a radiological department. A self-administered questionnaire with qualitative approach i.e. open-ended questions was used for this study. The questionnaire was offered to all drop-in patients over the age of 18, during a period in March, 2006. Gender, age group and number of visits were used as variables. The findings from this study are based on 90 subjects’ perceptions, opinion, and impression of the drop-in reception. The improved availability of the drop-in reception resulted in the overall perception of quality and a more speedy recovery, despite the fact that a new appointment with the referring doctor most often not was given. This study shows the importance of acknowledging the individual patient as their perception were that the increased availability “drop-in” can supply, drastically improved their perception of the respect shown towards them. By reducing their anxiety i.e. not needing to wait for their investigation, showed to create goodwill. Thus, this kind of perceptions may well strengthen the patients’ ability to self-care. Keywords: access, impression, opinion, patient satisfaction, patients´ conception, perception, questionnaire, radiology waiting time.

Tillgänglighet är ett stort problem inom svensk sjukvård. Produktionsplanering skulle kunna bidra till att korta ned ledtider och på så sätt öka tillgängligheten, men det saknas kunskap om hur detta påverkar arbetsmiljön för personalen. Ett förbättringsarbete genomfördes på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning med syfte att med hjälp av produktionsplanering korta ledtiden mellan två steg i den diagnostiska processen. Förändringen innebar att patienterna fick möjlighet att boka tid till nästa besök direkt i samband med det första besöket. Arbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. En studie av förbättringsarbetet, med induktiv ansats, genomfördes med syftet att undersöka hur denna förändring påverkade arbetsmiljön. Intervjuer genomfördes med berörda medarbetare och analyserades med innehållsanalys. Förbättringsarbetet resulterade i att ledtiden mer än halverades, med befintliga resurser. Medarbetarnas delaktighet bedömdes ha haft betydelse för det lyckade resultatet. Studien visade att arbetsmiljön ej påverkades negativt, utan tvärtom att arbetstillfredsställelsen ökade. Viktiga förklaringar till detta var att medarbetarna upplevde det som tillfredsställande att kunna erbjuda patienterna en snar tid för nästa besök, att förändringen ledde till minskad administration och att medarbetarna fortfarande hade kontroll över sina tidböcker. Slutsatsen är att det är möjligt att öka produktionen med hjälp av produktionsplanering utan att det får negativa effekter för arbetsmiljön. / Accessibility is a major problem in Swedish healthcare. Production planning could help to shorten waiting times and improve accessibility, but there is insufficient knowledge of how this affects the working environment. An improvement project was initiated with the purpose to shorten the lead time between two steps in the diagnostic process at a psychiatric outpatient clinic, with the help of production planning. The change meant that patients were offered to book a time for the next visit during the first visit. A study of the project was initiated to investigate how the change affected the working environment. Interviews were conducted and analysed with content analysis. The improvement project led to lead times being more than halved. Employee participation was important for reaching this result. The study showed that the working environment was not adversely affected, on the contrary job satisfaction increased. Explanations for this was the satisfaction of being able to offer patients to book a new visit directly, less time spent on administrative tasks and staff retaining significant control over their schedule. The conclusion is that it is possible to increase production by means of production planning without this having negative effects on the working environment.

Background. In South Africa violence related crimes are frequent, and interpersonal violence is one of the most common causes of injury and death. Violence can be related to social structures, poverty and income inequality. In South Africa 25% of the population live in extreme poverty, and 16% of households in Western Cape live in Informal dwellings. Drug and alcohol miss-use is a big problem. EMS personnel all over the world are exposed to violence. The last couple of years the rate of incidents of violence against the ambulances and EMS personnel in Western Cape and Cape Town has escalated, and a protocol to protect the personnel has been established. The protocol of Red Zones requires an armed escort for the ambulance and EMS personnel when working in certain areas. The red zones are often in low income areas, which makes United Nations’ Sustainable Development Goal of Reduced inequality relevant. The Purpose of this study is to describe how red zones affect patient waiting times and mission times for the ambulance in the Western Cape province of South Africa. Method. Quantitative analysis of priority 1 assignments in one month periods in 2016, 2017 and 2018 to Hanover Park, a suburb of Cape Town. Hanover Park has been considered a red zone since September 2016. Result. Seven different time periods in the missions were analyzed, comparing the City of Cape Town and Hanover park in 2016, 2017 and 2018. Conclusion. The result shows an increase in waiting times for EMS in Hanover Park, even though the precise response time could not be described. Call times and mission times for the entire City of Cape Town seem to have increased, indicating a problem beyond the red zones, potentially affecting everyone in need of an ambulance in the city. Further studies are encouraged. / Bakgrund. I Sydafrika är våldsrelaterade brott vanligt förekommande, och interpersonellt våld är en av de vanligaste orsakerna till skada och död. Våldet kan relateras till sociala strukturer, fattigdom och inkomstskillnad. I Sydafrika lever 25% av befolkningen i extrem fattigdom och 16% av hushållen i Western Cape lever i informella bostäder. Missbruk av droger och alkohol är ett stort problem. Ambulanspersonal över hela världen utsätts för våld. De senaste åren har graden av våldshändelser mot ambulanser och dess personal i Western Cape och Kapstaden eskalerats och ett protokoll för att skydda personalen etablerats. Protokollet för Röda Zoner kräver en beväpnad eskort för ambulans och personal vid arbete i vissa områden. De röda zonerna är ofta i låginkomstområden, vilket gör FN: s hållbara utvecklingsmål för minskad ojämlikhet relevant. Syftet med denna studie är att beskriva hur röda zoner påverkar patienters väntetid och uppdragstider för ambulansen i Western Cape i Sydafrika. Metod. Kvantitativ analys av prio 1-uppdrag under en månadsperiod i 2016, 2017 och 2018 till Hanover Park, en förort till Kapstaden. Hanover Park har ansetts vara en röd zon sedan september 2016. Resultat. Sju olika tidsperioder i uppdragen analyserades, och jämfördes mellan hela Kapstaden och Hanover Park 2016, 2017 och 2018. Slutsats. Resultatet visar ökad väntetid för ambulansvård i Hanover Park, även om den exakta framkörningstiden inte kunde beskrivas. Uppdragstider för hela staden Cape Town verkar ha ökat, vilket indikerar ett problem bortom de röda zonerna, vilket potentiellt kan påverka alla som behöver en ambulans i staden. Ytterligare studier rekommenderas.

Under senare år har smartphones växt till att bli det mest populära sättet att besöka internet. I takt med detta har även väntande online blivit mer påverkat av externa faktorer kopplat till användarkontexten, exempelvis visuella och auditiva distraktioner. I studien utforskar vi nödvändiga designval vars syfte är att anpassa designen efter en allt mer varierande omgivning och påverkande distraktioner med avseende i en minskad upplevd väntetid för användaren. Vi utforskar och utvärderar olika sätt att designa med syftet att minska användarens upplevda väntetid och därmed bidra till en mer positiv helhetsupplevelse under smartphoneanvändandet. Studiens bidrag landar i tre designförslag till hur laddare kan designas för en bättre upplevd väntetid i en mobil användarkontext med externa distraktioner i åtanke. / The recent years have seen smartphone use grow to become the most popular way to access the web. With this, waiting online has also become increasingly affected by surrounding factors connected to context, for example through visual and auditory distractions. In the study, we explore necessary design-choices in order to adapt the design to the increasingly varied surroundings and distractions in a smartphone environment and to reduce the user(s) perceived waiting time. We explore and evaluate ways to design with the purpose to shorten the user(s) perceived waiting time and therefore lead to a more positive user experience during smartphone use. The study’s contribution results in three design suggestions for how loaders can be designed for a better perceived waiting time within a mobile user context with external distractions in mind. / <p>Tilldelad pris för bästa kandidatuppsats inom informatik vid Högskolan i Halmstad år 2020.</p>

Small and medium-sized enterprises are highly limited on resources for the transformation into smart factories. Nytt AB, a new startup specialized in smart manufacturing solutions, is completely focused on taking down the barriers with a basic solution: implementing a machine vision system with the purpose to monitor the machines of the factories. The main aim of this thesis is to analyze the data collected from two different machines of a medium-sized factory by monitoring the color states of the stack lights.First of all, some topics are analyzed in order to get a better understanding and knowledge of the main topic of this thesis: smart manufacturing. Secondly, the methodology used during the project is explained. Thirdly, the product developed by Nytt AB is described to get a better understanding. Together with this, the companies where the product is implemented are described. The next step is the presentation of the results by analyzing the data according to these parameters:(i), the availability of the machines, (ii), critical machine tool analysis; (iii),machine idling time; (iv), disruption events; and finally, (v), information transfer. In the results, some graphs and discussions are presented. In the following chapter the conclusions are presented, which allow the analyzed company to improve its current state. Lastly, the relocation of the product into the critical machine, the implementation of new sensors to detect temperature and vibration values of the machines and the implementation of the module OpApp within the factories are suggestions presented as future work at the end of this report. / Små och medelstora företag har mycket begränsade resurser för omvandling till smarta fabriker. Nytt AB, ett nystartat företag inom smart tillverkning, är helt fokuserad på att ta bort hinder med en enkel lösning: implementering av ett kamerasystem för övervakning av maskiner i fabriker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att analysera data som samlats in från två olika maskiner i en medelstor fabrik genom att övervaka färgändringar i deras ljuspelare. För det första analyseras några ämnesområden för att få en bättre förståelse och kunskap om huvudtemat i detta examensarbete: smart tillverkning. För det andra förklaras den metod som används under projektet. För det tredje beskrivs den produkt som utvecklats av Nytt AB för att få en bättre förståelse. Tillsammans med detta beskrivs de företag där produkten implementeras. Nästa steg är presentationen av resultatet genom att analysera data enligt följande parametrar:(i), maskinens tillgänglighet; (ii), kritisk verktygsmaskinanalys; (iii), maskinens tomgångstid; (iv), störningshändelser och slutligen; (v), informationsöverföring. I resultatet presenteras några grafer och diskussioner. Slutsatserna presenteras därefter. Dessa slutsatser gör att det analyserade företaget kan förbättra sitt nuvarande tillstånd. Som framtida arbete föreslås slutligen flytt av kamerasystemet till den kritiska maskinen, införande av nya sensorer för att övervaka temperaturer och vibrationsvärden för maskinerna och implementeringav modulen OpApp i fabriker.

Queueing theory is widely used in practical queuing applications. It can be applied for specific models of queuing systems, especially the ones that follow the Markovian property. Its purpose is to predict system behaviour in order to be used for performance optimization. In this case study, it was used to evaluate an extended queuing model with agents serving multiple queues. The purpose was to try to capture more variability and input factors into the theoretical model and test its applicability on more extended models. The main objective was to use relevant queuing theory models to estimate the wait time using real contact center data. Different from the theoretical model, the service rates of the system model depended on how many queues an agent served concurrently, which increased the complexity of the model. The obtained results demonstrated some limitations that made the models too restrictive to be applied to a model with multi-skilled agents that were not equally available. Moreover, it was shown that heuristical approaches might be more suitable for more complex queuing systems that are not covered in queueing theory models. / Köteori används i stor utsträckning i praktiska kö-applikationer. Den kan tillämpas för specifika modeller av kö-system, speciellt de som följer Markovegenskapen. Dess syfte är att förutse systembeteende för att kunna användas för prestandaoptimering. I denna fallstudie användes den för att utvärdera en utökad kömodell med agenter som betjänade flera köer. Syftet var att försöka fånga mer variabilitet och inputfaktorer i den teoretiska modellen och testa dess tillämplighet för mer utökade modeller. Huvudmålet var att använda relevanta kö-teorimodeller för att estimera väntetiden med användning av riktiga contact center data. Till skillnad från den teoretiska modellen, betjäningsintensiteten för systemmodellen berodde på hur många köer en agent betjänade samtidigt, vilket ökade komplexiteten av modellen. De erhållna resultaten visade begränsningar som gjorde modellen för restriktiv för att appliceras på en modell med fler-kvalificerade agenter som inte var lika tillgängliga. Utöver detta så visade det sig att heuristiska metoder kan vara mer lämpliga för mer komplicerade system som inte täcks av kö-teori modeller.