År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet. / In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.

The purpose of the study is to investigate women’s experiences with psychological violence in intimate partner relationships in order to understand how they view their situation based on interactions with their environment and authority representatives. By highlighting this subject, the ambition was to expand knowledge to professionals who meet women in the targeted group, due to knowledge gaps and lack of awareness among professionals regarding how psychological violence affects women. A qualitative approach was used by reading seven autobiographies by women with experience with psychological violence to capture the women’s subjective experiences. The results were analyzed through content analysis which means that common themes were selected from each autobiography by a reading schedule to form a coding scheme. The results showed that the women were exposed to psychological violence in the form of controlling behaviors, isolation and the violence was alternated with warmth and love. The women share experiences regarding the expression and consequences of the psychological violence, while they share differences about interactions with the environment and authorities that contain both positive and negative experiences. The environment was shown to be vital for the woman's opportunities to leave the violent relationship. However, dilemmas may arise for friends and family to help the woman because they may feel codependent, which results in them feeling hopeless. This concludes that professionals and the women’s environment need more knowledge regarding how psychological violence manifests itself, its consequences and how the women normalizes the violence in order to understand the women’s conditions and help them break free from factors that are maintaining the violence. KEY WORDS: psychological abuse, intimate partner violence, effects on mental health, help seeking, men’s violence against women, professional approach

Introduktion: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som resulterar i allvarliga konsekvenser. Var tredje kvinna i världen drabbas av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I Sverige har under 2022 mer än 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskans roll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där data samlades in från två olika databaser, PubMed och CINAHL. Tolv vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa studier kvalitetsgranskades, analyserades och presenterades i form av tre kategorier. Resultat: De kategorier som uppkom i resultatet var identifikation av våldets struktur och sammansättning, hinder för upptäckt och bemötandet av våldsutsatta. Resultatet visade att våldsrelaterade fysiska skador uppstår oftast i huvudet, nacken och övre extremiteter. Dessa skador varierar beroende på våldets mekanism och allvarlighetsgrad. Psykiskt våld påverkar kvinnors välmående. Det har visat sig att brist på kunskap, riktlinjer och tid kan hindra våldsutsatta kvinnor och vårdpersonal från att arbeta mot våldsutsatthet. Ett empatiskt och respektfullt bemötande ansågs vara viktigt gentemot våldsdrabbade kvinnor. Slutsats: Kunskap om hur fysiskt och psykiskt våld visar sig är avgörande för upptäckt och hantering av våldsutsatthet. Dessutom kan ett empatiskt bemötande hjälpa våldsutsatta kvinnor att känna sig trygga och villiga att prata om sin utsatthet. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och riktlinjer som främjar bättre arbetssätt och säkerställer att adekvata åtgärder vidtas. / Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.

I denna studie har vi undersökt husdjurens roll och påverkan på våldsutsattas uppbrott från relationer där det förekommit våld. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med personal på skyddade boenden och kvinnojourer tagit del av vad de har för kunskap, erfarenhet och egna resonemang kring mäns våld mot kvinnor och barn samt uppbrottsprocessen där det finns husdjur med i bilden. Genom en tematisk analys tog vi oss närmare respondenternas arbetssätt, personliga- och organisatoriska förutsättningar samt utmaningar i arbetet med våldsutsatta och deras husdjur. Resultatet visar på en varierande kunskapsnivå och syn på husdjurens betydelse. Det vi kan se i studien är att husdjuren inte är uteslutna från våld i hemmet och våldet är både ett straffrättsligt lindrigt och ett känslomässigt effektivt sätt att skada även de tvåbenta i hushållet. Husdjuren kan vara en starkt kvarhållande faktor och möjligheten att rädda husdjuren från våldsutövaren kan vara en fråga om liv och död för husdjuren. För människorna som ändå lyckas lämna utan att ta med sig djuret kan det innebära stora trauman, känslor av skuld och skam samt en risk att hon till slut väljer att gå tillbaka till förövaren.Vi har tagit del av respondenternas tankar och förslag på framtida lösningar och önskemål. Studien visar att problemet med djurens utsatthet i våldsamma relationer är något som på flera sätt ingår i ett aktivt förändringsarbete på flera boenden just nu och med hjälp av kunskap och förståelse går det att rädda liv. / In this study we have examined the role and effect that pets have on victims of violence’s process of separation from relationships where violence exists. With semi-structured interviews with the staff from shelters and women’s shelters, we learnt more about their experience, knowledge, and reasoning around the violence in relationships and breakups where pets are present. Through a thematic analysis we have approached the respondents’ work procedures, organizational- and personal conditions as well as challenges in the work with victims of violence and their pets. The results show a varying knowledge level and view of the importance of pets. The study shows that the animals are not excluded from the domestic violence and that the violence is both punitively cheap but also an emotionally effective way to also harm the two-legged in the household. The animals can be a strong detaining factor and the opportunity of saving the animals from the perpetrator can be a matter of life and death for the animal. For the people that still manage to leave without bringing the animal with them it can amount to large trauma, feelings of guilt and shame, and that she in the end chooses to go back. We also got to take part of the respondents' thoughts and suggestions for future solutions and wishes. The study also shows that the problem with vulnerability of animals is something that in many ways is part of an active work for change in several shelters at this moment and that with the help of knowledge and understanding it is possible to save lives.

Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.

Extensive research has been conducted about district courts granting abusive parents visitation rights, but less research has been done about an abusive parent being awarded sole custody of the child. This study is a discourse analysis aimed at examining how Swedish courts resonate when they award sole custody to a parent accused of abuse against a child or the other parent. In addition to this, the aim was to study how the courts take the child’s best interests, and right to have their views regarded, into account when reaching a verdict in custody cases. The result has shown that the court tends to focus on the child’s need for a good relationship with both parents, rather than the child’s own opinions, wishes and the potential risks caused by an abusive parent. Furthermore, the court tends to dismiss the child’s and the abused parent’s reports of abuse as untruthful. In the course of the analysis we have discovered that the court might see the abused child’s reports as deceptive for two reasons: either that the child isn’t considered to be competent enough to understand what it just expressed, or that the child has been coerced by the abused parent to express certain opinions. Additionally, the court sometimes uses the abused parent’s statement against them as a reason for them not being an appropriate custodian. The allegations of abuse can also be seen as a way for the abused parent to be granted sole custody. In conclusion, our result indicates that a child’s need for both parents is seen as the main reason for one parent to be awarded sole custody, which is aligned with the discourse of good contact. The risk of a child not having a relationship with both parents is considered to be greater than the risk of the child being abused and the abuse is therefore considered a non-risk, which aligns with the discourse of non-risk. If the court is to take the child’s views into account when reaching a decision, they must be considered as competent and truthful in their statements. As our results have shown, the court relying on the child’s statement is rarely the case. / Det har gjorts mycket forskning om att tingsrätter ger våldsamma föräldrar umgängesrätt, men mindre forskning har gjorts om att en våldsam förälder anförtros ensam vårdnad om barnet. Denna studie är en diskursanalys med syfte att undersöka hur svenska domstolar resonerar när de anförtror ensam vårdnad till en förälder som har anklagats för våld mot ett barn eller den andra föräldern. Förutom detta så var syftet också att studera hur domstolarna tar barnets bästa, och deras rätt komma till tals och bli lyssnade på, i beaktande när de kommer fram till ett beslut i vårdnadsmål. Resultatet har visat att domstolen tenderar att fokuserar på barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna, snarare än barnets egna åsikter, önskningar och den potentiella risk som en våldsam förälder kan medföra. Fortsättningsvis så har domstolen en tendens att förklara bort barnets och den våldsutsatta förälderns uppgifter om våld med att de är icke trovärdiga. Genom analysens gång så har vi upptäckt att domstolen kan anse att barnets uppgifter är icke trovärdiga av två anledningar: antingen att barnet inte ses som kompetent nog att förstå vad den precis har uttryckt, eller att barnet har blivit påverkat av en förälder att berätta diverse saker. Dessutom så använder domstolen ibland den våldsutsattas förälderns uppgifter emot den som en anledning för att den föräldern inte är en lämplig vårdnadshavare. Anklagelserna om våld kan också ses som ett sätt för den våldsutsatta föräldern att anförtros ensam vårdnad. Risken för att barnet inte får en god kontakt med båda föräldrarna anses vara mer betydande än risken för att barnet blir utsatt för våld och våldet anses därmed vara en icke-risk, vilket går i linje med icke-riskdiskursen. Om domstolen ska ta barnets synpunkter i beaktande när de kommer fram till ett beslut måste barnet anses vara kompetent och pålitlig i sina utsagor. Som vårt resultat har visat så förekommer det sällan att domstolen förlitar sig på barnets uppgifter.

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder som används i behandlingsarbetet med män som utövar våld i nära relationer, hur våldsutövare beskrivs i forskningen samt vilka faktorer som lyfts som viktiga i behandlingen.  Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och empirin består av 11 vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys. Teoriska utgångspunkter för studien är hegemonisk maskulinitet, normaliseringsprocessen samt social inlärningsteori. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman med totalt fem tillhörande underteman. Studiens första huvudtema är Behandlarens betydelse med underteman Alliansbyggande samt Behandlingsmetoder. Studiens andra huvudtema är Våldsutövaren med underteman Motivation till behandling, Emotionell kompetens samt Psykisk hälsa. Studien redogör för vad forskningen säger om såväl behandlarens som våldsutövarens roller och förutsättningar och betydelse i behandling. Studiens resultat diskuteras i förhållande till forskningsfrågorna och de teoretiska utgångspunkterna. / The purpose of this study is to investigate the methods used in the treatment of men who have perpetrated intimate partner violence (IPV), how perpetrators are described in research, and which factors are identified as important in treatment. The study uses a general literature review method, and the empirical data consists of 11 scientific articles. The data is analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks for the study are hegemonic masculinity, the normalization process, and social learning theory. The thematic analysis identified two main themes with a total of five subthemes. The first main theme is "The Importance of the Therapist" with the subthemes "Alliance Building" and "Treatment Methods". The second main theme is "The Perpetrator" with the subthemes "Motivation for Treatment", "Emotional Competence" and "Mental Health". The study describes what research says about the roles and conditions of both the therapist and the perpetrator, and their importance in treatment. The results of the study are discussed in relation to the research questions and the theoretical frameworks.

Men's violence against women and intimate partner violence (IPV) exists all over the World. This occurs regardless of culture, ethnicity, sexuality, age, religion and social affiliation. The aim of the study was to analyse and review, what influences women's decision to stay or to leave a violent intimate relationship, based on current research on men's violence against women in heterosexual relationships. This qualitative study was conducted through a method called systematic literature review. Data was collected through two databases: PsycInfo and Social Services Abstracts. The study result identified factors such as: poor self-esteem, stigma, guilt, shame, children, economy, social status, social norm, men’s power and control, together with women’s dependence completely on the partner. These factors play a key role in a woman’s decision to stay or to leave a violent intimate partner relationship. Gender and masculinity theories used to analys these factors. Furthermore, the study revealed that usually men and women have different status in most developing societies. Men have a superior and women have an inferior status. The results of the studies also showed that usually men exercise violence against women in order to maintain their superior status and women bear this because of their subordination.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Under 2020-2021, påverkas hela världen av covid-19-pandemin, med restriktioner som hemkarantän och arbeta hemifrån har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem samt ökat våld mot kvinnor. Vilket i sin tur innebär att situationen för våldsutsatta kvinnor riskerar att förvärras. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes egna hem som i statistiken är den farligaste platsen för henne att befinna sig. Syfte: Studiens syfte är att belysa covid-19-pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Samtliga artiklar rapporterade psykiskt våld som den formen av våldshandling som både ökat och nyttjades mest av män i våld mot kvinnor, men mycket tyder på att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor i nära relationer i samband med covid-19 är globalt mycket större än vad som framkommit i dessa studier. Slutsats: Den aktuella studiens resultat fann ett begränsat stöd för sambandet mellan hypoteser i förhållandet mellan olika samhällsåtgärder under covid-19-pandemin och vissa socioekonomiska faktorer, på mäns våld mot kvinnor. När de socioekonomiska faktorerna påverkades av en pandemi samtidigt som den ekonomiska stressen uppkom, ökade mäns våld mot kvinnor. Psykiskt våld var den formen som rapporterades både ökat och användes mest av män i utövandet av våld mot kvinnor under covid-19-pandemin. / Introduction: Men's violence against women is a global public health problem and a violation of human rights. In 2020-2021, the entire world is affected by the covid-19-pandemic. Restrictions such as home quarantine and working from home have resulted in social isolation, reduced social support, and increased violence against women. This indicates that the situation for abused women is in danger of deteriorating. Of women who are victims of violence, three of four incidents occur in the woman's own home. This means that for a woman, her own home is the most dangerous place for her to be. Aim: This analysis aims to clarify the covid-19-pandemic's consequences of men's violence against women in intimate relationships. Methods: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: All articles reported psychological violence as the form of violence that increased and was used the most by men in violence against women. Data indicate that the magnitude of men's violence against women in connection with covid-19 is globally large. Conclusion: The results of the current study found limited support for the hypotheses in the relationship between different society restrictions in connections with the covid-19-pandemic and socio-economic factors on men's violence against women. When the socio-economic factors were affected by the pandemic and at the same time experienced economic stress, men's violence against women increased. Psychological violence was the form of violence that was, reported to be used the most by men in their violence against women during the covid-19-pandemic

Economic abuse does not always appear in the context of domestic abuse,there are other forms of abuse that are more mentioned in politics and inmedia, for example physical and psychological abuse. Previous researchshows that economic violence is often linked to psychological and physicalviolence and that it is mainly women who are overrepresented in terms ofvulnerability to violence. The consequences of economic violence have provento be many and big, in some terms even life-long for the women who havebeen exposed to the violence.The purpose of the study is to gain an increased understanding of socialworkers' experiences in working with women who have been exposed toeconomic violence by men they have a relationship with, as well as the socialand economic consequences the exposed women are left with. The theoriesused in the study are Yvonne Hirdman's theory of gender, as well as Goffman'stheory of stigmatization and social exclusion.Eight interviews of social workers have been conducted to get a picture ofwhat consequences women who are exposed to economic violence have andwhat obstacles and opportunities the social workers see in their work withwomen exposed to violence. The results show that men's economic violenceagainst women has major consequences for women's lives. The results alsoshow that social workers see both obstacles and opportunities in their work tohelp women exposed to economic violence.