Social media is dependent on society, and society is dependent on social media. The internetbased platforms have today taken the world by storm. Words like "comment", "like" and "post" are central concepts on social media that have come to be new communication tools. In the development of social media, the social network has been strengthened in such a way that people turn to these platforms in order to create relationships with others. The increased popularity has resulted in several binding to the social network, which the companies have also noticed. As the consumer is constantly in focus for the companies, it becomes important to find the needs of consumers. Research shows that relationships and close contact are highly valued by the consumer, which the companies also try to live up to. Brand communication on social media has also come to be developed, as the companies use influencers as an intermediary, which has led to the new concept of influencer marketing being expanded. However, there are disagreements about how consumers perceive the companies' direct brand communication and influencing marketing. Hence, the study finds relevance in examining how consumers perceive the different brand communications on social media. Based on the theories, three variables are regarded as a basic explanation for how consumer experience may be unfolded. The three variables explain the study as attitudes, credibility and purchase intentions. In order to investigate this, the study has used a qualitative approach with focus group interviews as a relevant tool. The study is limited to the social platform Instagram, with respondents consisting of women. A further demarcation of the study was to examine only the fashion related brands. The study concluded that influencers are perceived as more real, also defined as sources of inspiration. While companies, with their direct brand communication, may be perceived as more commercial and less real. Also defined as artificial. However, it is important that the consumer can identify with the influencer and value his/her opinions highly, in order for the brand communication to be perceived as real and credible. In addition, the result showed that consumers may experience influencers as sources of inspiration, while companies' direct brand communication can instead be perceived as a source of information. Furthermore, the study also concluded that the three variables attitudes, credibility and purchase intention were related to each other. Consumers first turn out to create an attitude that builds the credibility, which finally gave a purchase intention. A common conclusion in the study was that influencer marketing and the companies' direct brand communication came to be experienced in different ways. But regardless of the outcome, both sources of information were considered vital. The conclusion is that both of these brand communications should complement each other instead of excluding each other. / Sociala medier är beroende av samhället, och samhället är beroende av sociala medier. De internetbaserade plattformarna har idag tagit världen med storm. Ord som ”likea”, ”inlägg” och ”kommentera” är centrala begrepp på sociala medier som har kommit att bli nya sätt att kommunicera genom. Vid utvecklingen av sociala medier, har det sociala nätverket förstärkts på så sätt att människor vänder sig till dessa plattformar i syfte att skapa relationer med andra. Den ökade populariteten har resulterat i att flera binder sig till det sociala nätverket, vilket även företagen har uppmärksammat. Eftersom konsumenten är ständig fokus för företagen, blir det alltmer viktigt att finna konsumenternas behov. Forskning visar att relationer och närkontakt värderas högt av konsumenten, vilket även företagen försöker att leva upp till. Varumärkeskommunikationen på sociala medier har dessutom kommit att utvecklas vidare, då företagen använder sig av influencers som en mellanhand, vilket har lett till att det nya konceptet influencer marketing myntats. Det råder däremot oenigheter kring hur konsumenter upplever företagens direkta varumärkeskommunikation och influencer marketing. Därav finner studien relevans i att undersöka hur konsumenterna upplever de olika varumärkeskommunikationerna på sociala medier. Med teorierna som grund, anses tre variabler som en grundläggande förklaring till hur konsumenters upplevelse kan komma att utspelas. De tre variablerna förklarar studien som attityder, trovärdighet och köpintentioner. För att kunna undersöka detta, har studien använt en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som verktyg. Studien är avgränsad till den sociala plattformen Instagram, där respondenterna bestod av kvinnor. En ytterligare avgränsning för studien, var att endast undersöka varumärken relaterat till modebranschen. Studien kom fram till att influencers upplevs som mer verkliga, även definierade som inspirationskällor. Medan företagen, med sin direkta varumärkeskommunikation, kan komma att upplevas som mer kommersiella och mindre verkliga. Nästintill konstgjorda. Det är dock viktigt att konsumenten kan identifiera sig med influencern samt värdera dennas åsikter högt, för att varumärkeskommunikationen ska upplevas som verklig och trovärdig. Dessutom uppvisade resultatet, att konsumenter kan komma att uppleva influencers som inspirationskällor, medan företagens direkta varumärkeskommunikation kan istället upplevas som informationskälla. Vidare kom även studien fram till, att de tre variablerna attityd, trovärdighet och köpintention förhöll sig till varandra. Konsumenterna visar sig först skapa en attityd som i sig bygger vidare på trovärdigheten, vilket gav en köpintetion. En gemensam slutsats i studien, var att influencer marketing och företagens direkta varumärkeskommunikation, kom att upplevas på olika sätt. Men oavsett utfallet, ansågs båda informationskällorna som vitala. Slutsatsen ligger i att båda dessa varumärkeskommunikationerna bör komplettera varandra istället för att exkludera varandra.

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av utvalda texter och förpackningar från glassföretagen Järnaglass och Gute Glass. Syftet är att synliggöra hur etiska värden kommuniceras i varumärkeskommunikation och problematisera hur språket kan reproducera social ojämlikhet och föreställningar om etisk konsumtion i en svensk kontext. Studien tar anspråk inom det socialsemiotiska fältet. Tillvägagångsättet har varit att utifrån berättelseanalys samt den multimodala analysen kvalitativt närgranska texternas och förpackningarnas semiotiska resurser. Metoderna synliggör utmärkande värden som företagen väljer att identifiera sig med och diskurser kring etisk glass. Studieresultatet visar att företagen genom varumärkeskommunikation kan skapa identifikation med värden som exempelvis ärlighet, ursprung och framgång. Dessa värden korrelerar med samtida diskurser kring mat som ska betona det personliga, småskaliga och självförverkligande. Utifrån det kritiska perspektivet synliggör studieresultatet att dessa värden och diskurser har möjlighet att reproducera föreställningar och normer om hur konsumenten förväntas agera etiskt och hur vi idag uppnår status. Dessa föreställningar och normer som cementeras genom samtidens varumärkeskommunikation och våra konsumtionsval kan därmed reproducera maktförhållanden som kan bidra till social ojämlikhet i samhället. Slutligen påvisar även studien att samspelet mellan etisk varumärkeskommunikation och människors konsumtionsval kan göra oss passiva i hur vi tar ställning i politiska och miljömässiga utmaningar.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.