The thesis examines how sex/gender and sexuality are represented through text and images within the Internet community Sylvia whose primary target group is girls. Through an examination of the aesthetics, the member rules and the choices that constitute the framework for the site, the study observes Sylvia as a cultural context. In relation to this setting, the ten most visited member profiles at the time for the study are more closely examined. These profiles are studied from a constructivist view of sex/gender and are analysed from the perspective of feminist and quee r theory as well as in the light of feministic debates concerning sexuality and erotica. The thesis shows how Internet as a forum and the non-heterosexual context Sylvia open up for a constructivist understanding of sex/gender and also leads to a questioning of "masculinity" and "femininity". But the biological sex remains important since the community implies an explicit discussion about biological sex when targeting girls who should feel secure when practicing their sexuality. The result is that the sex/gender structures within the community often keep to a binary and essential segregation of the sexes. Sylvia becomes a free zone of solidarity in between women. This opens up for sexual experimentation beyond the heterosexual erotification of the female body. The user profiles also contain subversive gender expressions which are questioning the hetero norm. Even though there is a possibility of choosing from a variety of alternative sex/genders, the majority of the users keeps defining themselves as "girls" and "boys" . The study shows that Sylvia remains to relate to the world "outside" and this leads to an increase of Internet's possibility of deconstruction of identities online. / Uppsatsen undersöker hur kön/genus och sexualitet representeras i text och bild på Internet-communityt Sylvia, vars primära målgrupp är tjejer. Studien ger en överblick över den kulturella kontext som Sylvia utgör genom att undersöka den estetik, de regler och de valmöjligheter som sätter ramen för användarna. Med detta som bakgrund studeras de tio användarprofiler som vid tiden för studien var mest besökta. Profilerna undersöks utifrån en konstruktivistisk syn på kön/genus och analyseras utifrån såväl feministiska som queerteoretiska perspektiv samt i ljuset av feministiska debatter om sexualitet och erotik. Utifrån studien går det bland annat att se hur Internet som forum och den icke-heterosexuella kontexten Sylvia öppnar upp för en konstruktivistisk syn på kön och ett ifrågasättande av "manlighet" och "kvinnlighet". Men det biologiska könet bibehåller sin status eftersom sidan explicit för en diskussion om biologiskt kön i samband med att den riktar sig till tjejer som ska kunna känna sig trygga i utövandet av sin sexualitet. Därför faller kön/genusstrukturerna på communityt ofta tillbaka i en binär och essentialistisk könsuppdelning. Sylvia blir något av en frizon av kvinnlig gemenskap som öppnar upp för ett experimenterande med sexualitet som sträcker sig bortom den heterosexuella erotiseringen av kvinnokroppen. I användarprofilerna återfinns även subversiva genusuttryck som ifrågasätter heteronormen. Trots att det är möjligt att välja mellan ett flertal alternativa kön/genus fortsätter majoriteten av användarna att definiera sig själva som "tjejer" och "killar". Studien visar på att Sylvia hela tiden förhåller sig till världen "utanför" och härmed minskar Internets möjliga dekonstruerande effekt på identiteter online.

Most contemporary artists work digitally in one way or another, despite the fact that established art museums do not offer a platform to display digital art, which means that it is difficult for visitors to find it and that media art will have a lower status compared to physical art. For a long time the art museum business has had a complex relationship with the digitization of physical works, virtual museums and intangible art works. These are discussions that had to be ignored when the pandemic started and the art museums were forced to digitize activities that had previously been completely analogous. This report with associated artifacts strives to map digital exhibition trends and create a digital exhibition format that takes into account artistic intention and the art museum's activities, and puts the user experience in focus. The report concludes that it is difficult to generalize when it comes to art, but that digital exhibitions have great potential because you do not have to deal with gravity, wires and other physical aspects when installing digital works in a physical space. Another conclusion is that art museums must begin to look at the developer as part of the core business for the digitization initiatives to work in the long term. Perhaps the pandemic will ultimately mean that art museums to a greater extent dare to break new ground, test new exhibition formats and become more positive about the possibilities of digital exhibition formats.

Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans. / Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.