Sexual abuse is a global issue that can result in psychosocial consequences for the on that has been abused. Statistics show that girls and boys in high school age are among the group that are most vulnerable to sexual abuse and studies shows that high school counselors have or should have resources that can help students that has been abused. The purpose of this study is, through interviews study the work of high school counselors regarding students that have been sexually abused but also how they work to prevent sexual abuse. We also wanted to investigate if there are any differences in the mode of work depending on gender. Our study is based on interviews of six high school counselors that we interviewed in person at their work place. To analyze our data, we took help from previous research on the subject but also theories about action space, sexuality and gender. Our result shows that the high school counselors work in different ways to help students that have been sexually abused but there are no specific guidelines on how the high school counselors are supposed to work to prevent sexual abuse and deal with students that have been abused. Their main job is to be a support system for the student if she or he need to talk to somebody and guide the student through the process of pressing chargers or contacting different authorities. It became evident in our study that prevention and the way of dealing with sexual abuse needs to improve in the high school counselors’ work, which most of the school counselors said themselves. None of the counselors said that they work differently based on the student´s gender but half of them used the word boy when describing the perpetrator and girl when describing the victim. With the help of our theory we could see that there is a perception in society where the male gender is often seen as the perpetrator and that this perception affects how high school counselors see and talk about sexual abuse. This perception makes it also more difficult for boys to talk about sexual abuse and also realize when they have been victims of sexual abuse.

Förskollärarens högläsning utgör en stor del av förskolans vardag. De flesta barn älskar att sitta med en bok och höra när förskolläraren läser och vill helst läsa samma bok om och om igen. Högläsning är något positivt där barnen kan utveckla sitt språk och lärande. Syftet med den här undersökningen är att få mer kunskap om förskollärarens perspektiv på högläsning i förskolan samt ta reda på deras erfarenheter kring högläsning. Därför har följande frågeställningar tagits med: I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan? Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling? Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning? Utifrån för- och nackdelar med att använda online och ansikte mot ansikte intervjuer som metod valdes online intervjuer för två förskollärare på grund av covid-19 pandemin och två förskollärare intervjuades på plats på respektive förskola. Datainsamlingsstrategin utgår ifrån djupintervjuer med respondenterna.   Resultatet och analysen bygger på intervjuerna där jag har sammanfattat lärarnas synpunkter och erfarenheter av högläsning. Samtliga förskollärare berättade att högläsning var ett positivt pedagogiskt redskap. Respondenterna beskriver djupgående hur högläsning är ett viktigt hjälpmedel för alla barn som har svårt med det verbala språket. De anser att förskolan ska präglas av högläsning där åhörande barn ska kunna fantisera och stimuleras i sin språkutveckling, samtidigt som högläsning ska utgöra en rolig upplevelse för barnen.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

Förbättringsarbetet genomfördes i ett serviceområde med särskilt boende och hemtjänst inom kommunal äldreomsorg där upplevelsen var att arbetsmiljön hade brister och att arbetet för den äldre personens delaktighet hade behov av att utvecklas. Syftet med förbättringsarbetet och studien var att genom införandet av ett systematiskt arbetssätt för ökad delaktighet för den äldre personen, Individens behov i centrum (IBIC), att omsorgspersonalens arbetsmiljö skulle bli bättre samtidigt som den äldre personens delaktighet skulle förbättras.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och genom SWOT-analys, Ishikawa diagram och en påverkansanalys utvecklades förståelsen för de utmaningar som fanns. Förbättringsarbetet innebar utbildning och ökad kunskap inom IBIC för omsorgspersonalen. Arbete med att upprätta genomförandeplaner med delaktighet för den äldre personens och dennes mål för sin insats pågår. I förbättringsarbetets del där den äldre personens delaktighet skulle granskas via genomförandeplanen kan än så länge inga förbättrade resultat synliggöras.Studien genomfördes som en fallstudie med en abduktiv ansats. Genom att följa omsorgspersonalens uppfattning om deras arbetsmiljö via fokusgruppsintervjuer och enkät kan slutsats dras att det finns tendenser till en förbättrad arbetsmiljö genom att arbeta med den äldre personens delaktighet och att utföra ett arbete som delvis kan följas systematiskt. / The improvement work was carried out in a nursing home and home care in municipal elderly care where the experience was that the work environment had shortcomings and that the work for the individual's participation needed to be developed. The purpose of the improvement work and the study was that through the introduction of a systematic way of working for increased participation for the individual, the individual's needs in the center (IBIC), that the care staff's work environment would be better while the individual's participation would be improved.The improvement work was based on Nolan's improvement model and through SWOT analysis, Ishikawa diagrams and an impact analysis, the understanding of the challenges that existed was developed. The improvement work meant training and increased knowledge within IBIC for the care staff. Work is underway to establish personal care plans with the participation of the individual and the individual's goals for their need of support. No positive results, this far, have been visible regarding this improvement work.The study was conducted as a case study with an abductive approach. By following the care staff´s perception of their work environment via focus group interviews and questionnaires, it can be concluded that there are tendencies towards an improved work environment by working with the older person´s participation and to perform a work that can be partially followed systematically.

Syfte med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd, hur barnen inkluderas i undervisningen och vilka hjälpmedel och resurser de har att tillgå, samt om förskollärarnas arbetssätt och kompetens har betydelse i verksamheten. Genom en kvalitativ metod har strukturerade intervjuer av fyra förskollärare genomförts i Gävle kommun. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi sammanställt det insamlade materialet och kommit fram till fyra olika teman som sammanfattar förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärarnas tolkningar av vilka barn som är i behov av särskilt stöd är en definitionsfråga, förskollärarna inkluderar barnen genom att anpassa undervisningen och miljöerna. Relationen till vårdnadshavare framgår i resultatet som viktigt. Hjälpmedel som förskollärarna har att tillgå kan vara en specialpedagog och olika material som underlättar barnets tillvaro på förskolan. Förskollärarna anser sig ha tillräckligt med kompetens men antyder att mer utbildning alltid är bra. Slutsatsen är att förskollärarna tycker de har tillräcklig med kompetens att möta barnen som är i behov av särskilt stöd, förskollärarna anser även att det är deras uppdrag att anpassa verksamheten för barnen och vikten av att bygga bra relationer till barn och vårdnadshavare. Tillgång till hjälpmedel och resurser ansågs vara tillgängliga när behovet fanns för det individuella barnet som är i behov av särskilt stöd.

The turbulent markets and changing business landscapes of today put pressure on companies to be competitive, adaptable, and capable of rapid change. Qualifications that can be achieved through high operational performance and continuous process quality improvement. The changing business landscape also provides opportunities for companies to use technology to create value-creating processes in collaboration with their customers. The study presents an organisation that has benefited from the new business landscape with a high capacity to adapt and change, but which currently lacks a structure for process quality development, which does not make them competitive.  Thus, the study aims to create a unique approach to processes as a basis for the organisation’s continued process quality development. The study, conducted within a young company on a rapid growth journey, analyses its current ways of working, process needs, and identifies what is needed to increase process knowledge within the company. The case study is based on a quality engineering theoretical framework with elements of change theory to ensure short and long-term results.  The study shows that the organisation has integrated ways of working which supports continuous improvement, customer-centricity, and employee involvement with the help of an engaged management. However, there is a lack of ways of working that support process work and fact-based decisions, which means that all processes need to be optimised and systematically improved through documentation, delegation, and relevant measurements. Finally, the unique approach to processes is presented, based on the organisation’s current approach, Trial and error, with associated tools to ensure the organisation’s process quality development and process understanding. / Dagens turbulenta marknader och föränderliga affärslandskap bidrar med en press på företag att vara konkurrenskraftiga, anpassningsbara och dessutom inneha snabb förändringsförmåga. Kvalifikationer som kan uppnås genom hög operativ prestanda och ständig processkvalitetsutveckling. Det föränderliga affärslandskapet bidrar dessutom med möjligheter för företag att med hjälp av tekniken skapa värdeskapande processer i samverkan med dess kunder. I studien presenteras en organisation som dragit nytta av det nya affärslandskapet med stor anpassningskapacitet och förändringsförmåga, men som i dagsläget saknar struktur för processkvalitetsutvecklingen, vilket inte gör de konkurrenskraftiga.  Studien syftar således till att skapa ett unikt arbetssätt för processer som underlag för organisationens fortsatta processkvalitetsutveckling. Studien, som är genomförd inom ett ungt företag med snabb tillväxtresa, analyserar dess nuvarande arbetssätt, processbehov och identifierar vad som behövs för att öka processkunskapen inom företaget. Fallstudien bygger på ett kvalitettekniskt teoretiskt ramverk med inslag av förändringsteori för att säkerställa kort- och långsiktiga resultat. Undersökningen visar att organisationen besitter integrerade arbetssätt som stödjer ständiga förbättringar, kundcentralisering och medarbetarinkludering med hjälp av en engagerad ledning. Däremot saknas arbetssätt som stödjer processarbetet och faktabaserade beslut, vilket innebär att samtliga processer behöver optimeras och systematiskt förbättras genom dokumentation, delegering och relevanta mätningar. Slutligen presenteras det unika arbetssättet för processer, som baseras på organisationens nuvarande arbetssätt Försök och lär, med tillhörande verktyg för att säkerställa organisationens processkvalitetsutveckling och processförståelse.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.

Organisationer kan inte kringgå att de lever i en värld med en global konkurrens vars överlevnad riskeras om de inte fokuserar på det ständiga förbättringsarbetet. Skiftet till den hybrida arbetsplatsen som har blivit alltmer populärt har medfört både stora och små förändringar för inte bara ledare men även för medarbetare i organisationer. En av förutsättningarna för ett framgångsrikt förbättringsarbete är att ledare lyckas med sitt engagemang få medarbetare att vara delaktiga. Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen kring att leda just arbetet med ständiga förbättringar vid hybrid arbetssätt. För att uppnå studiens syfte valde författarna att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av ledare och kvalitativa enkäter som medarbetarna i organisationen fick svara på. Resultatet visade delvist att organisationen värdesätter öppet kommunikationsklimat och tydliga, men även engagerade ledare eftersom det har medarbetare som är i behov av att bli uppmärksammade och sedda. Resultatet visar också att majoriteten av organisationens ledare och medarbetare saknar tydlighet när det gäller deras strategiska kvalitetsutvecklingsarbete. / Organizations cannot avoid the fact that they live in a world with increased global competition where they risk their survival if they do not focus on working with continuous improvements. The shift to the hybrid workplace that has become increasingly popular has brought both big and small changes for not only leaders but also employees in organisations. One of the prerequisites for successful improvement work is that leaders with their commitment succeed in getting employees to participate. The main focus for this study has been to deepen the knowledge around leading the work with continuous improvements in the hybrid workplace. To achieve the purpose of the study, the authors chose a qualitative approach that was obtained with semi-structured interviews of leaders and with a qualitative survey that the employees in the organisation got to answer. The results showed that the organisation values an open communication climate, clear but also committed leaders because their employees need to be noticed and seen. The result also shows that most of the leaders and employees within the organisation lack clarity regarding their strategic quality development work.