Problem: För att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser krävs för att finna den efterfrågade kompetensen. Då en rekommendation handlar om att yttra sig förmånligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig för företagets employer brand. Resultaten av att använda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen är känt inom forskningen. Däremot har underliggande faktorer och motiv som ligger till grund för att medarbetare rekommenderar personer i deras sociala nätverk inte adresserats i samma utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka underliggande faktorer och motiv som finns hos anställda vid rekommendationer av personer i deras sociala nätverk. Studien ska analysera hur företag med rekryteringsbehov kan utveckla deras employer brand som i sin tur gynnar rekryteringsprocessen. Studien kan fungera som vägledning i utvecklingen av företags employee referral program, då en allmän förståelse kring rekommendationer saknas. Utifrån resultatet kommer förslag att ges om vad som bör tas hänsyn till vid en utveckling av ett employee referral program. Metod: Den insamlade data är av kvantitativ karaktär och samlades in genom en enkät som skickades ut till anställda på ABB. Resultat: Studien visar att respondenterna i undersökningen motiverades av en prosocial motivation då de rekommenderar någon till att söka anställning hos arbetsgivaren främst för att hjälpa en bekant följt av att hjälpa organisationen. Respondenterna motiverades minst av yttre motivation i form av belöningar samt att rekommendationen ska bistå med ett stärkande av deras position. Hinder och osäkerhet upplevdes till viss del hos respondenterna vid en rekommendation, men i de flesta fall var detta inte en orsak till att inte rekommendera. Det främsta hindret som upplevdes var att respondenterna inte har kunskap om hur de rekommenderar via digitala hjälpmedel och den främsta osäkerheten grundades i att personen som rekommenderas inte ska passa ihop med ABB. De flesta respondenter svarade däremot att inget hinder eller osäkerhet fanns vid en rekommendation. / Problem: In order to create a strong employer brand it requires that the potential employees hold positive associations towards the employer. When this exists, fewer resources are required in order to find the right expertise. A recommendation could be defined as: to speak favourably about something or someone. The importance of employee referrals is vital for the company's employer brand. The results of the use of these types of referral programs in the recruitment process are already known in research. However, the underlying factors and motives for employee referrals and why the employees recommend people in their social networks is not addressed to the same extent in research. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the underlying factors and motivations held by employees when they recommend people in their social network. The study will analyze how companies employer brand and employee referral program can be developed. Based on the results, suggestions will be given on what should be reviewed in a development of an employee referral program. Method: The collected data is of quantitative characteristic and was extracted from a survey, which was sent to ABB employees. Results: The study shows that most of the respondents were motivated by a prosocial motivation, as they mainly recommended someone to help an acquaintance, followed by helping the organization. The external motivation was the motivation the respondents were least motivated by, in regards to rewards and that a referral would assist with a strengthening of their position. Barriers and uncertainties among respondents were perceived to some extent when making a referral. For some respondents this was perceived as a factor for not making a referral, however not for most of them. The main barrier experienced was a lack of knowledge about how to make a referral by using digital tools. The main uncertainty was found in the perception that the person who is recommended make a suitable organisation fit. Most respondents experienced that barriers or uncertainties would not prevent them from making a referral.

En av de största affärerna vi gör i livet är förmodligen då vi köper bostad. Idag råder det en relativt hård konkurrens bland både fastighetsmäklarföretag och fastighetsmäklare. Det gäller därför att leverera tjänsten bättre än konkurrenterna, för att kunna bli ett framgångsrikt fastighetsmäklarföretag på dagens marknad. Ett lyckat koncept kan då vara word-of-mouth, det vill säga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer påverkas av kundlojaliteten som i sin tur påverkas av kvaliteten som tjänsten erbjuder, tillfredställelsen kunden känner samt kundnyttan. De flesta fastighetsmäklarföretagen har insett vikten av denna betydelse och erbjuder därför fler tjänster utöver själva kärnverksamheten som är att sälja en bostad. Tilläggstjänster blir helt enkelt allt vanligare, allt för att kunna tillfredsställa kunden till max.

Titel: Kritik till allmän beskådan - En kvalitativ studie om service recovery på sociala medier Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Cornelia Gustafsson och Emma Smyth Handledare: Akmal Hyder Datum: 2018 - maj Syfte: Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur service recovery på sociala medier skiljer sig åt i jämförelse med traditionell service recovery som sker fysiskt på plats.   Metod: Studien antog en induktiv ansats och genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Utifrån tidigare forskning genomfördes tio semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats och analyserats för att kunna besvara studiens syfte.    Resultat och slutsats: Studien konstaterar att det är av yttersta vikt att företag bemöter och besvarar negativt eWOM som skrivs på deras sociala medier och att detta sker snabbt och effektivt.  Vi fann i studien att företag besvarar negativa recensioner på sociala medier med en positiv tonalitet, vilket kan handla om att visa förståelse, visa uppskattning och tacka för feedback. Studien kan även konstatera att service recovery-processen delvis har förändrats i och med utvecklingen av sociala medier och att företag numera ställs inför nya utmaningar när de ska hantera negativt eWOM   Förslag till vidare forskning: Utifrån begränsningarna i denna studie kan vidare forskning genomföras. En av begränsningarna är att studien är avgränsad till att studera enbart hotellbranschen. Detta innebär att ett alternativ till vidare forskning är att studera även andra branscher, för att ta reda på om resultatet är tillämpningsbart även då. En annan begränsning är att studien enbart studerar service recovery ur ett företagsperspektiv. En intressant aspekt hade därför varit att genomföra en studie som fokuserar på konsumenternas perspektiv.   Uppsatsen bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag använder service recovery för att hantera negativt eWOM på sociala medier. Den bidrar även med en större förståelse för hur hanteringen av negativa kommentarer och recensioner ser ut i praktiken för hotellföretag. Detta kan ge nya insikter vad gäller personalbehov och strategier för att hantera de utmaningar som utvecklingen av service recovery på sociala medier medför.    Nyckelord: Sociala medier, service recovery, marknadsföring, word-of-mouth, WOM, eWOM / Title: Criticism on display - A qualitative study on service recovery on social media Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Cornelia Gustafsson & Emma Smyth Supervisor: Akmal Hyder Date: 2018 – may   Aim: This study aims to increase the understanding about the way service recovery on social media differs in comparison to traditional service recovery that occurs face-to-face.   Method: This study takes an inductive approach and it was conducted with a qualitative research design. Based on the theoretical frame of reference, ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed. The material has been processed and analyzed to answer the purpose of the study.   Result & Conclusions: The study shows that it is extremely important that businesses respond to negative eWOM that is written on their social media, and that this response needs to happen quickly. Our research shows that businesses responds to negative eWOM with a positive approach; this can include showing understanding, appreciation and thanking the person that wrote the comment for the feedback. From this research we have come to the conclusion that the service recovery process partially has changed due to social media and that businesses today are faced with new challenges when it comes to dealing with negative eWOM.   Suggestions for future research: We suggest further research to be made in other industries as we have only focused on companies within the hotel industry. We also believe more research should be made from the customers perspective, as we have solely focused on the company perspective. Therefore, the same research could be concluded, studying service recovery on social media, but from the customer point of view taking things like customer satisfaction in to account.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding about the way businesses use service recovery to deal with negative eWOM on social media. The study also contributes with an increased understanding about the way hotels deal with negative comments and reviews. This knowledge can lead to a better understanding about a possible change when it comes to hotel staff. The knowledge can also be beneficial when creating strategies on how to deal with the changes it brings, when service recovery takes place on social media.   Key words: Social media, service recovery, marketing, word-of-mouth, WOM, eWOM

[pt] A rápida propagação e alta popularidade das mídias sociais digitais criaram um ambiente favorável à instalação de comunidades de marca. Cada vez mais, empresas criam comunidades - as chamadas fanpages no Facebook - como forma de se aproximar dos seus consumidores e alcançar a lealdade dos mesmos. Neste contexto, este estudo elaborou dois novos modelos conceituais para investigar como as comunidades de marca baseadas em mídias sociais afetam a lealdade à marca. A revisão de literatura realizada permitiu que esta relação fosse explorada por meio dos seguintes construtos: benefícios funcionais, psicossociais e hedônicos, comprometimento com a comunidade e boca-a-boca. Os dados da pesquisa foram obtidos através de uma survey on-line que, aplicada a membros da comunidade da Netflix no Facebook, gerou 1.236 respostas válidas. Estes dados, analisados por meio de modelagem de equações estruturais (SEM), confirmaram todas as hipóteses propostas e sugeriram que as comunidades de marca baseadas em mídias sociais influenciam positivamente na lealdade à marca. Os modelos finais da pesquisa indicaram, ainda, que os benefícios hedônicos são os que exercem maior influência sobre o comprometimento com a comunidade e sobre o boca-a-boca. Além disso, indicaram que o boca-a-boca decorrente da comunidade apresenta influência significativa sobre a lealdade à marca. / [en] The digital social media s quick spread and its big popularity has built a favorable environment to the creation of brand communities. Increasingly, companies launch communities - known as fanpages on Facebook - as a way to approach their customers and reach brand loyalty. In face of that, this study sought to develop two new models in order to investigate how social media based brand communities affect brand loyalty. The literature review allowed this relation to be explored through the following constructs: functional benefits, social-psychological benefits, hedonic benefits, community commitment and word-of-mouth. The research data was collected via an on-line survey applied to Netflix s community members on Facebook, which had 1.236 valid responses. Structural equations modeling (SEM) was employed and confirmed all the research hypotheses, suggesting that social media based brand communities affect positively brand loyalty. The findings reveal that hedonic benefits are the major influencers of community commitment and word-of-mouth. Therefore, results show that the word-of-mouth from the community significantly influences brand loyalty.

Titel: Miljömässig marknadsföring och dess påverkan på Word of Mouth – Skillnaden mellan marknadsföringsstrategierna greenwashing, vocal green, silent brown och silent green. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Adam Lindh & Cecilia Persson. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2018 - Maj. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur miljömässig marknadsföring påverkar konsumenters WoM utifrån Delmas och Burbanos organisationstypologi. Metod: Ett kvasi-experiment utfördes där fyra marknadsföringsstrategier utvecklades för en fiktiv produkt utifrån Delmas och Burbanos organisationstypologi. Fyra jämförelsegrupper användes för att testa dessa marknadsföringsstrategier. En enkät för respektive strategi skapades där respondenterna presenterades med produktinformation och utvärdering av den fiktiva produkten, följt av ett antal frågor. Det totala antalet deltagare uppgick till 140 stycken fördelat över de fyra enkätgrupperna. Resultat & Analys: Resultat klargör skillnader gällande WoM inom Delmas och Burbanos organisationstypologi. Silent green- och vocal green-grupperna genererar högre WoM jämfört med greenwashing- och silent brown-grupperna. Resultaten påvisar också skillnader mellan WoM och miljömässig WoM. Dessa effekter förmedlas via upplevd miljömässig prestanda. Uppsatsen bidrag: Studien demonstrerar att miljömässig marknadsföring påverkar konsumenters WoM utifrån Delmas och Burbanos organiastionstypologi. En definition av miljömässig prestanda har utvecklats, någonting som saknats i tidigare studier. Vidare forskning: Studien påvisar skillnader mellan WoM och miljömässig WoM bör orsaken till detta undersökas vidare. Delmas och Burbanos organisationstypologi kan studeras ur ett makroperspektiv med verkliga organisationer. Ytterligare bör effekten av lagstiftning och sanktioner gällande greenwashing studeras. Nyckelord: Organisationstypologi, greenwashing, vocal green, silent brown, silent green, word of mouth. / Title: The influence of green marketing on Word of Mouth – The difference among the marketing strategies greenwashing, vocal green, silent brown and silent green. Author: Adam Lindh & Cecilia Persson. Supervisor: Jonas Kågström. Date: 2018 - Maj. Aim: The purpose of this paper is to analyze the influence of green marketing on consumers WoM by Delmas and Burbano’s organization typology. Method: A quasi-experiment was conducted. Four marketing strategies were developed for a fictitious product by Delmas and Burbano’s organization typology. Four comparison groups were used to test these marketing strategies against each other. A questionnaire was created for each strategy where the participants were presented with product information and product review of the fictitious product. The total number of participants amounted to 140 people distributed among the four groups. Result & Analysis: The results confirm that there are differences among Delmas and Burbano’s organization typology regarding WoM. The silent green- and vocal green groups generates higher WoM compared to the greenwashing- and silent brown groups. The results also display a difference between WoM and green WoM. This effect is mediated by perceived environmental performance. Contribution of the thesis: This study displays how green marketing affects consumers WoM by Delmas and Burbano’s organization typology. A definition of the concept environmental performance has been developed, something that was missing in previous research. Suggestions for future research: Since this study displays differences between WoM and green WoM, the cause of this phenomenon should be investigated. A macro perspective canbe applied to Delmas and Burbano’s organization typology which investigates real life organizations. Furthermore, the effects of legislations and sanctions on greenwashing should be a subject for further research. Keywords: Organization typology, greenwashing, vocal green, silent brown, silent green, word of mouth.

This paper explores how influencers can be categorised using a self-administered questionnaire. In doing so, the study can contribute to an understanding of the phenomenon that is more extensive than what previous research has attributed. The focus of this paper is on how influencers can be better understood for the benefit of public relations (PR), marketing, and communication. The purpose of this project is to investigate whether the term influencers (short for social media influencers) are defined by scholars in a similar fashion to how the study sample categorises influencers. Thus, the research question of the study is to examine if the study sample finds the term influencer applicable to the five suggested categories that are stated in the survey. The results from this study show that scholars commonly confine the phenomenon of influencers to bloggers, vloggers, and instagrammers. However, the results from the survey indicate that the study sample has a broader perception of the phenomenon. According to the participants, all suggested categories are fitting the term influencer, namely: blogger/vlogger/instagrammer, celebrity, athlete, entrepreneur, politician. Although the latter, politician, is deemed the least fitting category. Thus, the findings in the study show that there is a discrepancy between the public perception of how to define influencers and previous research in the field. This implicates that public relation practitioners need to rethink how they perceive and apply influencer marketing. Using influencers for marketing purposes requires organisations to execute a thorough selection process to ensure a suitable partnership.

För många resenärer är internet den främsta källan att använda sig av vid bokning av resor och turismtjänster. Detta har i sin tur bidragit till nya sätt att samla information på inom turismbranschen. Ett av dessa sätt är via recensioner som är internetbaserade, även kallat elektronisk word of mouth (eWOM). Syftet med studien är att bidra med kunskap om eWOM uppfattas trovärdigt nog för att ha inflytande på köpprocessen vid bokning av boende. Studien är baserad på teorier som behandlar köpbeslutsprocessen, eWOMs egenskaper, hur eWOM kan utvärderas, positiva och negativa recensioner samt falska recensioner. Utifrån dessa teorier har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna bestod av tre till åtta frågor per teman utifrån teorierna nämnda ovan. Studiens urval är baserat på att endast undersöka webbplatsen Tripadvisor, privatresenärer som reser minst två gånger per år och som vid något tillfälle har använt sig av Tripadvisor. Resultatet indikerar att respondenterna har en positiv syn till eWOM och det är en del av deras köpbeslutsprocess vid bokning av boende dock är det inte den enda källan som de använder sig av för att komma fram till ett beslut. Kommunikationssättet är ett smidigt sätt att samla information på och trots att det sprids anonymt anses det inte vara tvivelaktigt. Resultatet visar även att det är viktigt att se om recensionerna överensstämmer med varandra samt att läsa både positiva och negativa recensioner. / The internet is for many travelers the main source for booking trips and tourism services, which has contributed to new ways of gathering information in the tourism industry. One of these ways is through onlinebased reviews, also called electronic word of mouth (eWOM). The aim of this study is to contribute with knowledge if eWOM is perceived to be credible enough to influence the purchasing process when booking accommodation. This study adopts theories that illustrates the purchasing decision process, electronic word of mouth's characteristics, how eWOM can be evaluated, positive and negative reviews as well as fake reviews. Based on these theories a qualitative research method has been applied containing eight semistructured interviews. The interview questions consisted of three to eight questions per theme based on the mentioned theories. The study's selection is based on the website Tripadvisor and private travelers who travel at least twice a year and have used Tripadvisor before. The result indicates that the participated respondents have a positive view of eWOM and it is part of their purchasing decision-making process when booking accommodation, however, it is not the only information source they use. According to the respondents the communication method is a convenient way of gathering information and despite being spread anonymously it is not considered to be doubtful. The result also shows that it is important to evaluate if the reviews are consistent with each other and it is significant to read both positive and negative reviews.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner. En målgruppsundersökning bestående av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning över Facebook utfördes i samarbete med Svenska Röda Korset. Målet var att få en större inblick i hur människor i Sverige med intresse för en typisk välgörenhetsorganisation använder sina mobiltelefoner och sociala medier i vardagen och för välgörenhet. Resultaten visade att människor använder sociala medier till att främst dela bilder och saker som hänt dem just för stunden. Det fanns ett delat intresse att vilja sprida vidare information om sin gåva till andra användare av sociala medier. De som tyckte det fyllde en bra funktion kunde framför allt tänka sig att dela bilder, händelser och hur man valt att stödja välgörenhetsorganisationen. Målgruppsundersökningen låg sedan till grund för framtagandet av en kravspecifikation som användes vid utvecklingen av en prototyp. Den utvecklade prototypen visar hur en mobilanpassad gåvotjänst kan använda social interaktion över mobila sociala medier i syfte att öka givandet. / More and more people use social media through their mobile phones. Mobile phones features allow users to communicate in a fast and location-independent manner. Several major charity organizations in Sweden have begun to adapt their websites for the mobile web. However, mobile-adapted social media features aren’t being used to allow social interaction. This paper examines how charities can allow users of mobile social media to share their commitment to their social network to increase the giving via mobile phones. An audience research consisting of semi-structured interviews and a survey conducted over Facebook was carried out with help from Swedish Red Cross. The goal was to gain a greater insight into how people in Sweden with an interest in a typical charity using their mobile phones and social media in everyday life and for charity. The results showed that people use social media to primarily share pictures and things that happened to them at the moment. There was a shared interest in wanting to share their support to others. Those who thought it filled a great feature were particularly willing to share pictures, events and their support. The audience research then formed the basis for the development of a specification that was used during the development of a prototype. The developed prototype shows how a mobile adapted gift service can make use of social interaction over mobile social media to enhance the giving.

Social media is a phenomenon that has expanded fast during the recent years and has become a part of people’s everyday lives. Social media has developed to not only deal with updating others about what is happening and uploading pictures. Today social media plays a big part in marketing. Therefore advertising is not only exposed in traditional media such as; TV, radio and newspapers, but also on the internet and the social media platforms. Advertising on social media appears in different forms; sponsored posts (paid ads), User Generated Content (non-paid ads) and Electronic-Word-of-Mouth. These different forms of advertising on social media are experienced differently by consumers and therefore this study aims to gain an understanding to which extent consumers find different forms of advertising on social media credible and useful. A qualitative method has been used for this study. For the collecting of data semi-structured interviews have been conducted. This study has been divided into three themes, namely; advertising on social media, attitude of consumers and perceived credibility and usefulness. It turned out that consumers experienced User Generated Content as the most credible form of advertising on social media. Sponsored posts were seen as the most useful, since this form of advertising was perceived as inspiring and informative. / Sociala medier är ett fenomen som utvecklats väldigt fort och blivit en del av människors vardag. Det har utvecklats till att inte enbart handla om att uppdatera andra personer om vad som försiggår i ens liv och att lägga upp bilder. Idag används sociala medier även av företag och andra profiler i marknadsföringssyfte. Reklam exponeras därmed inte bara i traditionella kanaler såsom TV, radio och tidningar, utan även på internet och de sociala medieplattformarna. Reklam på sociala medier förekommer i olika former; sponsrade inlägg (betald reklam), User Generated Content (icke-betald reklam) och Electronic Word of Mouth. Dessa olika former av reklam i sociala medier tas emot på olika sätt av konsumenter och därför ämnar denna uppsats att få förståelse för i vilken utsträckning konsumenter finner olika former av reklam i sociala medier trovärdiga och användbara. Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där insamlingen av data skett genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har delats in i tre olika teman nämligen; reklam på sociala medier, attityd hos konsumenter och uppfattad trovärdighet och användbarhet. Det framkom att User Generated Content upplevdes som mest trovärdigt bland de olika formerna av reklam. Däremot ansågs sponsrade inlägg som mest användbart då denna form av reklam uppfattades som inspirerande och informationsrik.

Sedan 1970-talet har västvärlden gått mot ett mer renodlat tjänstesamhälle, tjänstesektorns ökande konkurrens har lett till framväxten av tjänstedesign. Tjänstedesign-branschen är en växande bransch och syftet med tjänstedesign är att förbättra och utveckla alla kundupplevelser i tjänsteföretag. Byråer inom tjänstedesign-branschen arbetar mot andra företag och relationen, business-to-business, är ofta mer komplex än relationen mellan företag och konsument. Att behålla befintliga kunder är i längden en ekonomisk fördel framför valet att inleda nya kundrelationer, därav undersöks det i denna studie hur inleds samt vilka faktorer är viktiga för att skapa hållbara kundrelationer inom tjänstedesign-branschen? Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer med tjänstedesignbyråerna Daytona, Usify, Äventyret och Expedition Mondial har lett till ett resultat som beskriver att den inledande relationen med kunder sker på deras initiativ genom personliga rekommendationer som spridits via word-of-mouth. Det är ofta kunden som kontaktar företagen och inleder relationen. Resultatet visar att samtliga företag skapar projektteam där kunden alltid är involverad, att löften och kundens förväntningar på den levererade tjänsten uppfylls, att personliga relationer mellan kunden och medarbetare skapas genom att ha en nära kontakt. Studiens slutsats har identifierat att i inledningsfasen av en kundrelation är det kunden som tar initiativet och kontaktar företaget på grund av rekommendationer. Fem faktorer som har identifierats som viktiga för att inleda samt skapa hållbara kundrelationer är: kunden tar initiativet till inledande kontakt, hög tjänstekvalitet, ett nära samarbete med kunden, involverade kunder samt vikten av en personlig relation till kunden. / The Western world has since 1970's changed towards a society focused on services, the competition between companies in the service sector has led to the emerge of Service design. Service design is a growing industry and the purpose with service design is to improve and develop customer experiences in service companies. Agencies within service design industry work towards other companies and the relationship, business-to-business, are more complex than the relationship business-to-customer. It's an economical benefit to keep existing customers rather than starting new customer relationships, that's why this study examines how customer relations begins and what factors are important for creating sustainable customer relations in the service design industry? The study is based on a qualitative approach where interviews with service design agencies Daytona, Usify, Äventyret and Expedition Mondial have led to a result describing that the initial relationship with customers takes place on their initiative through personal recommendations spread through word-of-mouth. It is often the customer who contacts the companies and initiates the relationship. The result shows that all companies create project teams where the customer is always involved, that the promises and customer expectations of the delivered service are met, that personal relationship between the customer and employees are created through close contact. The conclusion of the study is that we have identified that in the initial phase of a customer relationship, it is the customer who takes the initiative and contacts the company due to recommendations. Five factors has been identified as important for creating sustainable customer relations: The customer takes the initial contact, high quality of service, close collaboration with the customer, involved customerand the importance of a personal relationship with the customer.