Bakgrund: Sjuksköterskor har stort ansvar när det kommer till patientens hälsa och säkerhet på sjukhus. Utmaningar och större krav leder till stressiga förhållanden, vilket visat ge negativa effekter på hälsan. Arbetsrelaterad stress är hög bland sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, det påverkar inte endast sjuksköterskorna utan även patienternas vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes tematiska analys. Original artiklar hämtades i databaserna: PubMed och CINAHL.  Resultat: Fem huvudteman identifierades och presenterades i resultatet: Multitasking, Brist på samspel mellan medarbetare, Brist på personal, Otillräcklig stöd och vägledning från chefer samt Missnöje och våld Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress som kan resultera i fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom har det visat att arbetsrelaterad stress minskar sjuksköterskor arbetsprestation, arbetstillfredsställelse och vårdkvalitén. / Background: Nurses have a responsibility when it comes to patients’ health and safety in the hospital. Challenges and greater demands lead to stressful conditions, which have shown to have negative effects on health. Work-related stress is high among nurses who work in hospitals, this affects not only the nurses but also the patients care.  Aim: The aim of this study was to describe the causes of nurses' experience of work-related stress in hospitals Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck’s nine-step model and Braun and Clarke’s thematic analysis. Original articles were retrieved from the following databases: PubMed and Cinahl.  Results: Five main themes were identified and presented in the results: Multitasking, Lack of interaction between employees, Lack of staff, Insufficient support and guidance from managers and dissatisfaction and violence Conclusions: Nurses experience work-related stress which can result in physical and mental illness. In addition, it has been shown that work-related stress reduces nurses' work performance, job satisfaction and quality of care.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.

Bakgrund: Digitaliseringen har ökat snabbt de sista åren, vilket ställer krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Psykisk ohälsa som ångest, depression och utmattning har under senare år blivit den vanligaste orsak till sjukfrånvaro i Sverige och det leder ofta till långa sjukskrivningar. Anställdas hälsa kan främjas av företagen genom att erbjudas olika hälsospecifika program, aktiviteter och åtgärder samt genom att bilda en väl fungerande arbetsorganisation som är fördelaktig för produktivitet, välbefinnande och hälsa. Syfte: Att undersöka medarbetares upplevelser av att använda sig av en mobil applikation, GOOZO, som är inspirerad av gamifiering, för att främja den arbetsrelaterade hälsan. Metod: En explorativ fallundersökning med en induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-personal och medarbetare i en organisation som har implementerat ett digitalt hälso- och personalstrategiskt verktyg. Analys av datan har gjort med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier har framkommit. Dessa är individuella motiv för användning, social gemensakp, arbetsgivarens engagemang och appens funktionalitet. Slutsats: Att använda en digital applikation för att främja den arbetsrelaterade hälsan kan vara ett bra sätt att uppmärksamma hälsans betydelse. Gamifiering är också ett bra sätt för att öka den sociala gemenskapen på arbetsplatsen, då aktiviteter med tävlingsinriktning kan engagera medarbetare. Resultat av studien bidrar till att uppfylla de globala målen 3, 8 och 10 i FN:s Agenda 2030. / Background: Digitization has increased rapidly in recent years, which places demands on flexibility and adaptability. Mental illness such as anxiety, depression and fatigue have in recent years become the most common cause of sick leave in Sweden and this often leads to long sick leave. Employees’ health can be promoted by companies by offering various health-specific programs, activities and measures and by forming a well-functioning work organization that is beneficial to productivity, well-being and health. Purpose: To investigate employees' experiences of using a mobile health application, GOOZO, as inspired by gamification, to promote work-related health. Method: An exploratory case study with an inductive approach. Nine semi-structured interviews were conducted with HR staff and employees at an organization that has implemented a digital health and personnel strategic tool. Analysis of the data has been done with a qualitative content analysis. Result: Four categories with associated subcategories have emerged. These are individual motives for use, social co-operation, the employee's commitment and the application’s functionality. Conclusion: Using a digital application to promote work-related health can be a good way to draw attention to the importance of health. Gamification is also an incentive to increase the social coherence at the workplace, as activities with a competition focus can engage employees. The results of the study contribute to meeting the global Goals 3, 8 and 10 of the UN Agenda 2030.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

I Sverige ökar stressrelaterade diagnoser kopplade till utbrändhet, och forskning från andra länder visar att anställda inom ideella organisationer upplever hög stress. Det existerar få svenska studier som undersöker arbetsrelaterad stress hos anställda i ideella organisationer. Studiens syfte var därför att undersöka arbetsrelaterad stress och dess samband med kön, ålder samt dimensionerna i Job-demand-control-social-support modellen hos ideellt anställda, samt undersöka om faktorerna kunde förklara variationen i arbetsrelaterad stress. Enkäter för att mäta dimensionerna samlades in från totalt 148 deltagare, varav 120 kvinnor. Analysen visade samband mellan arbetsrelaterad stress och dimensionerna krav, kontroll och socialt stöd, samt att krav och socialt stöd förklarade 48% av variationen i arbetsrelaterad stress. Detta indikerar både på likheter och skillnader mellan anställda i ideella organisationer i Sverige och utomlands. Resultatet visar att anställda på ideella organisationer behöver undersökas mer för att skapa förståelse för förutsättningar och utmaningar, både jämfört med andra sektorer och andra länder. / In Sweden, stress-related diagnoses linked to burnout are increasing, and research from other countries shows that employees in non-profit organizations experience high levels of stress. There are only a few Swedish studies examining work-related stress among employees in non-profit organizations. The purpose of the study was therefore to examine work-related stress and its relationship with gender, age, and the dimensions of the Job-demand-control-social-support model in this group, and to investigate to what extent these factors could explain variation in work-related stress. Questionnaires to measure the dimensions were collected from a total of 148 participants, 120 of whom were women. The analysis showed correlations between work-related stress and demand, control and social support, and that demand and social support could explain variation in work-related stress. This indicates both similarities and differences between employees in non-profit organizations in Sweden and abroad. The results show that employees in non-profit organizations need to be studied more to create an understanding of conditions and challenges, both compared to other sectors and other countries.

Bakgrund: Chefers arbetsdagar är fragmenterade eftersom de ofta avbryts med problem som behöver lösas. I många fall är det medarbetare som förmedlar arbetsrelaterade problem i syfte att förbättra verksamheten. Hur chefer påverkas personligen i det dagliga arbetet läggs ingen större vikt vid utan det är oftare deras arbetsuppgifter som diskuteras. Men eftersom de inte kan styra och påverka alla processer som de är involverade i, kan de känna uppgivenhet. Om chefer får ökad kunskap om hur de kan hantera sin fragmenterade arbetssituation kan både deras och organisationens välbefinnande öka. Syfte: Att bidra med fördjupad kunskap om chefers beteende genom att studera deras känslor och agerande vid arbetsrelaterade problem. Metod: Studiens frågeställning har undersökts med de kvalitativa insamlingsmetoderna dagbok och semistrukturerade intervjuer. Totalt har nio respondenter medverkat i studien. Alla respondenter arbetar som chefer med medarbetaransvar. Resultat/Slutsats: Studiens resultat visar att chefer föredrar att hantera vardagliga arbetsrelaterade problem, som medarbetare förmedlar, genom: vägledning, ge stöd, samverkan, intuition, grundligt agerande, defensivt agerande, ultimatum, i förbifarten och skifta fokus. Resultatet visade även att cheferna såg det som en naturlig del av deras arbetsuppgifter att lyssna på medarbetarnas problem dels för medarbetares välmående, dels för företagets utveckling. / Background: Managers' working days are fragmented because they are often interrupted by problems that need to be solved. In many cases, it is employees who mediate work-related problems in order to improve the business. How managers are personally affected in their daily work is not given much importance, but it is more often their tasks that are discussed. But because they can not control and influence all the processes to which they are involved in, they can feel resigned. If managers gain increased knowledge about how they can deal with their fragmented work situation, both their and the organization's well-being can increase. Purpose: Contribute with deeper knowledge of managers’ behaviors by studying their feelings and actions related to problems at work. Method: The study's question has been investigated with the qualitative collection methods diary and semi-structured interviews. A total of nine respondents participated in the study. All respondents work as managers with employee responsibility. Results/Conclusion: The results of the study show that managers prefer to manage everyday work-related problems, which employees convey, through: guidance, providing support, cooperate, intuition, thorough action, defensive action, ultimatum, in passing and shifting focus. The results also showed that managers considered it a natural part of their job tasks to listen to the employees' problems, partly for the well-being of employees, partly for the company's development.

The National Occupational Research Agenda stresses the importance of identifying work-related musculoskeletal disorder (WMSD) risk factors, understanding their exposure dependent nature, and identifying strategies to reduce their incidence and severity. We first examined behavioral changes after exposure to a low repetition low force (LRLF) reaching task for 12 weeks in young rats. We observed increased movement reversals in LRLF - week 8, indicative of a decline in fine motor control, and a small decrease in voluntary task participation in LRLF - week 12, compared to controls. This decline was associated temporally with a low-grade increase of macrophages in peripheral nerve and distal forelimb bones that correlated with nociceptive neurochemical increases in the spinal cord. We next examined motor behavior changes in young rats exposed to either a food retrieval high repetition negligible force (HRNF) task or a lever pulling high repetition low force (HRLF) reaching task. We found that both tasks led to motor declines, with more marked declines in fine motor control in the HRNF group. Thus, repetition, rather than the difference in force magnitude between the 2 tasks, appears to be the key factor in the induction of motor declines associated with repetitive motion injuries (RMIs). Also, these findings indicate that activities involving negligible force do not necessarily pose a lower risk than activities involving low force. Factors such as fine motor coordination requirements may even pose greater risks. Also, compared to the LRLF task, the high repetition tasks resulted in more motor performance declines, thus confirming exposure-dependency in the context of RMI. We also explored the effects of HRNF and HRLF tasks on supraspinatus tendon of young adult rats in 6 and 12 weeks. We found a small but non-significant elevation of ED1+ macrophages in 6 weeks. The supraspinatus tendon does not appear to develop as many pathological changes as forelimb flexor tendons (Barbe, et al., 2003) with task performance. Lastly, we examined the effects of performing HRLF tasks in aged rats. We found that aged rats demonstrate both declines in motor performance and pathological tissue changes over the course of 12 weeks of exposure to the HRLF lever pulling task. The observed declines in grip strength in aged trained control and HRLF rats over time suggest that both age and cumulative exposure to the repetitive task are factors in the development of WMSDs. Our findings suggest that additional study of exposure-dependency and risk factors is warranted. Deeper understanding of the relative contributions of various risk factors can help inform prophylactic programs and/or interventions for individuals who are at risk for, or suffer from, WMSDs. / Physical Therapy

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ambulanspersonalen har en ökad risk för att utsättas för arbetsrelaterad stress vilket kan leda till såväl psykiska som fysiska skador. Det kan i sin tur påverka ambulanspersonalens funktionsförmåga och därmed kan såväl omvårdnaden för patienten samt patientsäkerheten komma att äventyras och risken för att patienten ska drabbas av en vårdskada samt ett vårdlidande ökar. Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte, fem män och sex kvinnor deltog. Inklusionskriterierna var att informanterna var yrkesverksamma inom ambulanssjukvården. Således var ingen yrkeskategori inom ambulanssjukvården exkluderad. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Materialet har analyserats med hjälp av manifest analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade på att ambulanspersonalen upplevde en arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen och dess inverkan på patientsäkerheten kunde ses utifrån flera olika perspektiv, såväl negativa som positiva. För hög arbetsrelaterad stress upplevdes ogynnsamt för såväl ambulanspersonalen som för patienten och dess säkerhet medan en rimlig nivå av stress ansågs gynnsamt. Stöd och kunskapsutbyte mellan kollegor och stöd från organisationen upplevdes vara en viktig del i arbetet inom ambulanssjukvården för att besvara den emotionella belastning som den arbetsrelaterade stressen kunde framkalla, känslan av att vara otillräcklig samt att vilja prestera. Slutsats: Ambulanspersonalen tillsammans med enhetscheferna för ambulanssjukvården bör gemensamt identifiera faktorer som utlöser stress på individnivå för att bibehålla ambulanspersonalens hälsa, utveckling samt bibehålla patientsäkerheten. / Background: Previous research has shown that ambulance personnel have an increased risk of exposure to work-related stress, which can lead to both psychological and physical harm. This in turn may affect the functional ability of ambulance staff, potentially jeopardizing patient care as well as patient safety. The likelihood of a patient experiencing healthcare injury of suffering related to care is also increases. Aim: The objective of the study was to illuminate the experiences of ambulance personnel regarding work-related stress and its impact on patient safety. Methods: A qualitative study was conducted. Eleven semi-structured interviews were conducted to address the study's aim, involving five men and six women. The inclusion criteria stipulated that the informants were actively working in ambulance healthcare. Consequently, no professional category within ambulance healthcare was excluded. The participants were recruited by convenient and snowball selection. The data was analysed using a manifest analysis method. Results: The result is summarized in three categories and seven subcategories. The results showed that ambulance personnel experienced work-related stress. The experience of the work-related stress and its impact on patient safety could be viewed from various perspectives, both negative and positive. A high work-related stress was perceived unfavourably for both the ambulance personnel, the patient and the patients´ safety, while a reasonable level of stress was considered beneficial. Support and knowledge exchange among colleagues, as well as organizational support, was seen as an important part in ambulance healthcare to address the emotional burden that the work-related stress could evoke, the feeling of insufficiency, and the desire to perform. Conclusion: The ambulance personnel, together with unit managers for the ambulance healthcare, should collaboratively identify factors that can trigger stress, to sustain the ambulance personnels health, development and patient safety.