Composite materials like carbon fiber-reinforced polymers (CFRPs) present highly appealing material properties, as they can combine high strength with low weight. In aerospace applications, these properties help to realize lightweight designs that can reduce fuel consumption. Within the aerospace industry, the use of these types of materials has increased drastically with the introduction of a new generation of commercial aircraft. This increased use of CFRP drives a need to develop more rational manufacturing methods. For aerospace applications, CFRP products are commonly manufactured from a material called prepreg, which consists of carbon fibers impregnated with uncured polymer resin. There are two dominant manufacturing technologies for automated manufacturing using prepreg, automated tape layup and automated fiber placement. These two technologies are not suitable for all types of products, either due to technical limitations or a combination of high investment costs and low productivity. Automation alternatives to the two dominant technologies have been attempted, but have so far had limited impact. Due to the lack of automation alternatives, manual manufacturing methods are commonly employed for the manufacturing of complex-shaped products in low to medium manufacturing volumes. The research presented in this thesis aims to explore how automated manufacturing systems for the manufacturing of complex CFRP products made from prepreg can be designed so that they meet the needs and requirements of the aerospace industry, and are suitable for low to medium production volumes. In order to explore the area, a demonstrator-centered research approach has been employed. A number of demonstrators, in the form of automated manufacturing cells, have been designed and tested with industrial and research partners. The demonstrators have been used to identify key methods and technologies that enable this type of manufacturing, and to analyze some of these methods and technologies in detail. The demonstrators have also been used to map challenges that affect the development of enabling methods and technologies. Automated manufacturing of products with complex shapes can be simplified by dividing the process into two steps. Thin layers of prepreg are laid up on top of each other to form flat laminates that are formed to the desired shape in subsequent forming operations. The key methods and technologies required to automate such a system are methods and technologies for automated prepreg layup, the automated removal of backing paper and the forming of complex shapes. The main challenges are the low structural rigidity and tacky nature of prepreg materials, the extensive quality requirements in the aerospace industry and the need for the systems to handle a wide array of prepreg shapes. The demonstrators show that it is possible to automate the manufacturing of complexshaped products using automated layup and forming of prepreg laminates. Tests using the demonstrators indicate that it is possible to meet the quality requirements that apply to manual manufacturing of similar products. / Polymera kolfiberkompositer erbjuder en eftertraktad kombination av låg vikt och högstyrka som kan bidra till lättviktskonstruktioner som t.ex. kan leda till bränslebesparingarför passagerarflygplan. Inom flygindustrin har användningen av denna materialtyp ökatkraftigt med introduktionen av en ny generation flygplan som till mer än hälften består avkompositmaterial. Den ökade användningen av polymera fiberkompositer medför ett ökatbehov av rationella produktionsmetoder. Inom flygindustrin tillverkas ofta polymera kolfiberkompositprodukter av så kallatprepreg-material som består av kolfibrer impregnerade med en plast. Det finns tvåhuvudalternativ för automatisk tillverkning av prepreg-baserade produkter, automatisktejpläggning eller automatisk fiberplacering. De två alternativen har tekniskabegränsningar och är förknippade med mycket höga investeringskostnader vilket gör attdet finns produkter som de inte kan tillverka eller som inte är kostnadseffektiva atttillverka med dessa två metoder. Andra automatiska alternativ har utvecklats, men har intenått någon större industriell implementering. Bristen på automatiseradetillverkningsalternativ leder till att produkter med komplex form, och som tillverkas i småoch medelstora volymer ofta tillverkas manuellt. Forskningen som presenteras i denna avhandling syftar till att undersöka hur automatiskatillverkningsceller för tillverkning av polymera kolfiberkompositprodukter med komplexform kan utformas så att de uppfyller de krav som gäller för tillverkningen av produkterför flygindustrin och är lämpliga för låga och medelhöga tillverkningsvolymer. Endemonstratorcentrerad forskningsmetod har använt för att utforska området och ett flertaldemonstratorer har byggts och testats tillsammans med partners från industrin och andraforskningsorganisationer. Demonstratorerna, som är kompletta tillverkningsceller, haranvänts för att identifiera metoder och utrustning som är nödvändiga att utveckla för attautomatisera denna typ av tillverkning och för att undersöka några metoder och tillhörandeutrustning mer i detalj. Demonstratorerna har också använts för att kartlägga faktorer sompåverkar hur metoder och utrustning utformas. Automatisk tillverkning av produkter med komplex form kan förenklas genom att delaupp tillverkningen i två steg. Först läggs prepreg-ark ihop till ett laminat som formas tillproduktens form i ett efterföljande steg. För att automatisera denna typ av tillverkningbehöver nyckelmetoder och nyckelutrustning för hopläggning av laminat, borttagning avskyddspapper samt formning av laminat till komplexa former utvecklas. Viktiga faktorersom påverkar utformningen av tillverkningscellerna är prepreg-materialens låga styvhetoch klibbiga yta, de höga kvalitetskrav som gäller för tillverkning avflygplanskomponenter samt att systemen måste hantera en stor mängd olikformadeprepreg-ark. Demonstratorerna visar att det är möjligt att automatisera tillverkningen avpolymera kolfiberprodukter med komplex form genom automatisk uppläggning ochformning av plana laminat. Tester med demonstratorerna pekar på att det är möjligt atttillverka produkterna i enlighet med de kvalitetskrav som finns för manuell tillverkningav liknande produkter.

Dynamic characteristics of machining systems are analysed for improved understanding of both structural and process properties. The thesis stresses the use of testing methods under operational like conditions as these are more representative of closed loop systems, such as machining systems, as compared to conventional testing methods. The test instrument proposed is a contactless excitation and response system, developed for testing of machine tool spindles under load and with rotating spindle. The instrument uses electromagnetic excitation and displacement sensors for analysis of rotating milling tools subject to load. A graphical tool for displaying and analysing rotor displacement was developed in conjunction with this. A modelling procedure for both off-line and on-line estimation of dynamic properties of mechanical structure and process information is presented. The proposed auto-regressive moving average models enable calculation of operational dynamic parameters and they can be estimated in a recursive manner, thus enabling real-time monitoring. The discrimination between stable and unstable processes, both in turning and milling, was performed by analysing the damping obtained from the operational dynamic parameters. / <p>QC 20170330</p>

Följande rapport behandlar ett examensarbete som utförts på uppdrag av SEM AB i Åmål. Examensarbetet är den avslutande kursen inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet och har utförts under våren 2017. Syftet med arbetet är att ta fram underlag för ett framtida, förbättrat, tillstånd över SEM:s produktion av tändspolar till naturgasmotorer. Det framtida tillståndet skall vara utformat så att ett bättre material- och informationsflöde för de produkter som tillverkas tillgodoses, ett steg mot företagets mål om en ökad produktivitet vid den aktuella produktionen. Teorier och metoder från Lean har använts för att som första steg göra en kartläggning över hur den nuvarande produktionen ser ut. Därefter har ett förbättringsarbete inletts som resulterat i en rad olika förslag som skulle kunna leda till ökad produktivitet vid tillverkningen av tändspolarna. Efter återkoppling på dessa förbättringsförslag från företaget har sedan ett slutligt underlag för ett framtida tillstånd över produktionen skapats. Detta i form av en ny layout tillsammans med en kartläggning av det råmaterial som är i omlopp vid den aktuella produktionen. Den nya layouten tillsammans med den önskvärda råmaterialhanteringen ger ett mer naturligt flöde vid tillverkning av de relevanta tändspolarna. Därmed erhålls ett förbättrat material- och informationsflöde vid produktionen. / The following report handles a thesis project carried out on behalf of SEM AB, Åmål. The project is the last course within the mechanical engineering study program at the faculty of health, science- and technology at Karlstad University and has been performed during spring 2017. The purpose of the project is to develop a future, improved, production regarding SEM´s manufacturing of ignition coils for natural gas engines. The future production should take into account an improved material- and information flow, a step towards the company´s objective regarding an improved productivity at the specific production. Theories and methods from Lean has been used to map the present production so that an improvement work could be carried out, leading to a set of different suggestions that could conduct an improved productivity regarding the manufacturing of the ignition coils. After feedback from the company, a final state has been developed for the future production. This in the form of a new layout together with mapping of the raw material circulating at the specific production. The new layout together with its desirable handling of raw material will give a more natural flow for the manufacturing of the ignition coils, leading to an improved material- and information flow for the production.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor. Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer. Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter. Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.

Today’s global market and growing competition set an increasing strain to manufacturing companies. Shorter product lifecycles automatically lead to shorter production ramp up periods and, therefore, set a higher strain on the manufacturing systems. The concept of reconfigurable manufacturing systems (RMS) was developed in the early 1990s and has now gained more interest than ever. An RMS is designed to quickly respond to changes in market demand, by adapting its functionality as well as its capacity to the current market requirements. In order to achieve this, an RMS is characterised by six core characteristics: modularity, integrability, diagnosability, convertibility, scalability and customisation. By complying with these characteristics, the manufacturing system can meet the required responsiveness to functionality and capacity changes. Academia has been focusing on the development and design of new RMSs, however, there is a lack in research on converting existing manufacturing systems towards reconfigurability. Additionally, few models assessing a manufacturing system’s current state in terms of reconfigurability are available in literature. The existing reconfigurability assessment models were proven to be rather theoretical and difficult to use by practitioners in industry. Therefore, the need for a reconfigurability assessment model applicable in industry arose. This study focuses on the analysis of enablers of a reconfigurability manufacturing systems as well as on assessing the reconfigurability of an existing manufacturing system in an industrial setting. For this purpose, a detailed reconfigurability assessment model has been developed, based on literature studies and a case study at a case company. A focus of the development of the model has been set on usability in industry. The outcome was an assessment model developed in Microsoft Excel that gives an overview on the reconfigurability of each characteristic as well as the manufacturing system’s overall reconfigurability. The model was subsequently tested and verified at the case company. The final reconfigurability assessment model is presented and explained at the end of this study. This study shows, that through the use of theory about RMS and input from industry it was possible to develop a current state assessment model regarding reconfigurability. To make the model generalisable and adaptable to different industrial settings, further testing in different manufacturing fields and research within RMS is required. / CARV

Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass. Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej. / The emergence of an increasingly flexible working life has contributed to the gradual reduction of the boundaries between work and leisure. At the same time digitization has made it possible for a constant connection and with the help of various technological aids. Individuals can now work anywhere and at any time. This means that responsibility is attributed to the individual himself being the one who controls and structures his work. At the same time we have increased competition, that demands better availability and a customer service in world class. This study aims to investigate whether a borderless work turns out for real estate agents at two offices. With help of Goffman's dramaturgical perspective, Hochschild's theory of emotional work and Foucault's theory of self-disciplined governance, we have analyzed our empirical data. Furthermore, we have started from previous research that concerns flexible work, recovery, influence of technology, roles and the boundary between working time and leisure time. We started from a qualitative method and conducted 8 semistructured interviews. The result showed that the real estate brokerage profession in a large extent includes borderless work. At the same time it is a profession that requires a skilled “actor” to be able to respond to the customers. The constant accessibility is a factor that everyone experiences in different ways and has therefore developed strategies to be able to handle this. Women felt less confident in their profession compared to men, based on that costumers often questioned women’s knowledge. Furthermore, the different experiences and strategies may be based on whether the respondents relate to the professional role's requirements or not.

Sverige är och har länge varit ett land som ligger i framkant när det gäller jämställdhetspolitik, trots detta fortsätter männen att dominera de ledande positionerna. Syftet med denna studie är att undersöka chefer inom en organisation i bilbranschen, för att urskilja hur de ser på ledarskap, rekrytering och kvinnors möjligheter att avancera till chefspositioner. Åtta chefer på olika anläggningar inom samma organisation intervjuades semistrukturerat. Samtliga chefer i studien är män, eftersom vi vill utöka den tidigare forskningen med ett perspektiv från de som står överst i maktordningen. Empirin analyserades med hjälp teorier om homosocial reproduktion, oreflekterad/reflekterad magkänsla, beslutsfattande med system 1 och 2, rollöverensstämmelse och tre synsätt på kvinnligt ledarskap. Utifrån empirin gjordes även jämförelser med den tidigare forskningen som bland annat behandlar homosocialitet och kvinnor och mäns möjligheter att bli chef. Slutsatsen av studien är bland annat att cheferna visar homogena mönster mellan hur de beskriver sig själva och vad de söker efter hos en chefskandidat. Samtidigt använder de gärna sig av magkänsla vid rekrytering, vilket kan öka risken för homosocial reproduktion. Detta kan eventuellt hindra kvinnor att båda träda in i och avancera till chefspositioner i organisationen. Vissa av cheferna talar om en kultur som finns i företaget där kvinnor har svårare att bli accepterade som chefer än män. Ett annat mönster vi finner i empirin är att cheferna uppvisar föreställningar som överensstämmer med teorin om rollöverensstämmelse. Att den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen är svåra att förena är ytterligare en potentiell bidragande faktor till att kvinnliga chefer möter hinder både vid avancemang till högre positioner och i sin roll som ledare. Flera av cheferna uppmärksammar att det finns strukturella problem som hindrar kvinnor från att bli chefer generellt i samhället, dock är det få som uppger att de ser några strukturella problem eller att kvinnor skulle möta hinder inom den egna organisationen.

Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare. Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har gått från att vara industrifokuserad till att bli tjänstefokuserad där individen och dess kompetenser står i fokus. Arbetstagaren och dess inneboende kompetens blir därav organisationens viktigaste resurs. Strukturförändringarna på arbetsmarknaden har även bidragit till att HR-arbetet upplevt ett behov av att genomgå strukturella skiften. För HR- avdelningar innebär detta en stor förändring i arbetet, både gällande arbetssätt och arbetsfokus, där rationella mätbara modeller får växande betydelse i det värdeskapande arbetet. Dock framkommer tendenser i tidigare forskning att aktiviteten med att mäta humankapital kan vara komplicerad. Med denna bakgrund anser vi det intressant att studera fenomenet av en ökad efterfrågan av ett mätbart resultat ur ett HR-perspektiv. För att kunna analysera studiens empiri används tidigare forskning som relaterar till fördelar, nackdelar och svårigheter med att arbeta med personalnyckeltal. Vidare understryker tidigare forskning aspekten av att olika organisationer verkar inom olika kontextuella förutsättningar. Det teoretiska ramverket som appliceras relaterar till de normativa managementteorierna kring det moderna personalarbete, HR-transformationen samt nyinstutionalismen med dess legitimerande kravställningar. Syfte: Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan undersöka användningen av och inställningen till personalnyckeltal. Med utgångspunkt i studiens övergripande syfte avser studien urskilja och beskriva om/hur HR- medarbetare använder sig av metoder för att mäta humankapital. Studien avser vidare utforska vilka konsekvenser HR-avdelningar inom organisationer upplever av att det idag efterfrågas ett mer mätbart värdeskapande inom organisationen. Avslutningsvis ämnar studien försöka förstå HR-funktionens förhållande till personalnyckeltal utifrån institutionaliserade normer.  Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Detta har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med HR-representanter från olika organisationer. Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga HR-representanter använder sig av personalnyckeltal. Ingen förhåller sig kritisk till varför mätaktiviteter implementeras i HR arbetet. Detta kan tolkas som att det har blivit en legitimerad arbetspraktik även inom HR- arbetet. Vidare framhålls aspekter av interna och externa organisatoriska kravställningar till ett tydligt värdeskapande för HR-avdelningen leder till större utrymme och högre status inom organisationen.