Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever på de yrkesförberedande program ser på det gymnasiegemensamma ämnet Svenska vadgäller innehåll och form, samt vilka faktorer som påverkar deras känsla av motivation och delaktighet. Genom semistrukturerade intervjuer gavs fem gymnasieelever ur årskurs 1 och årskurs 2 möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Detta material har sedan analyserats tematiskt utifrån forskning kring motivation och sammanhang samt tidigare forskning om elevperspektiv på undervisningen. Resultatet sammanfattas i fyra olika områden utifrån följande begrepp: motivation, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien visar att när undervisningen utformas på ett transparent sätt utifrån dessa begrepp, ökar elevernas motivation inför kunskapsinhämtningen vilket leder till en djupare förståelse för deras eget lärande men även förståelsen för vikten av att kunna analysera på ett djupare plan utifrån andra individers begreppsvärld. Resultatet visar även att det i första hand är den inre motivationen som eleverna anger som faktor när de resonerar kring den egna motivationen.

Motivation är en förutsättning för att elever ska delta, prestera och lära sig av undervisningen i idrott och hälsa. Om lärare har kunskap om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation kanske de på ett mer framgångsrikt sätt kan arbeta motivationsfrämjande. Syftet med den här studien var att undersöka vilka dessa faktorer är, samt se hur undervisningsmiljön som eleverna verkar i fungerar motivationsfrämjande. Studien gjordes med en kvalitativ ansats där 22 elever från yrkesförberedande program deltog och intervjuades i grupper. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att olika aspekter av undervisningen, den sociala miljön, och elevernas uppfattningar om sig själva påverkar deras motivation och att tio faktorer var särskilt betydelsefulla. Resultatet visar också att undervisningsmiljöns motivationsfrämjande förutsättningar är kopplade till uppfyllelsen av elevernas basala psykologiska behov där rörelseglädje och valmöjligheter i undervisningen har tolkats bidra till uppfyllandet av elevernas autonomibehov. Vidare har nivåanpassad undervisning, lagom svåra utmaningar samt stöttande och peppande klasskamrater tolkats bidra till att tillfredsställa elevernas kompetensbehov. I tillägg har ett socialt klimat präglat av samarbete, respekt och omtanke tolkats bidra till deras behov av samhörighet.

This study concerns teachers' work with gender equality in vocational training programs, where gender equality according to previous research is considered to have problems. This takes expression in for example antisocial behavior and lack of results for boys. The study investigates which problems there are with gender equality, which obstacles stand in the way of working with these and how the teachers overcome them. The study is conducted through a semi-structured qualitative interview with individual teachers at secondary schools in Sweden. The interviews are then categorized based on four categories regarding active gender pedagogical areas from which to work with equality. These are: the content and material in the courses, language and language development, inclusion and the shaping and reproduction of norms and culture in the classroom. The results of the following study show that teachers actively work to highlight and teach active and language development by using the students' behaviors as lessons that can be linked to the subject as a whole. The study also shows that teachers adapt a large part of the course's content to the weaker students, who tend to be boys, in order for them to pass the course. Something that can be considered to harm their knowledge development in a longer perspective. Teachers also work actively to include and shed light on the students whose gender is in the minority in the classroom. In addition to the study's question, the study also shows that the problems and obstacles that teachers experience tend to be greatest in programs where boys are in the majority

1990-talet med sina ”krisår” satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen.Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa.För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser.Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden.Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet –Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha. Av den anledningen tenderar yrkesutbildningen också kunna få svårigheter i att matcha dessa krav även då en ökad specialisering införs. Utsikterna för anställningsbarhet inom handel och butik, då främst inom mode och konfektion, ser där-emot ut att vara betydligt bättre. Frågan är då vilket syfte och vilken roll ett mer specialiserat program egentligen ska ha när det kommer till förberedelser inför arbetslivet? Resultaten pe-kar i detta sammanhang uttryckligen på att denna utbildning bör få en ännu tydligare placer-ing mitt emellan att vara både yrkesförberedande och studieförberedande. Detta föranleder ett tänkvärt ställningstagande när det kommer till både värderingen av utbildningsinnehåll och marknadsföring mot elever och bransch, men inte minst också förutsättningen för vidare kompetensutveckling efter avslutade gymnasiestudier.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.

Studiens syfte är att undersöka elevers och lärares uppfattning om elevers utvecklingsmöjligheter på de yrkesförberedande programmen, och om svensklärarna på dessa program anser att deras arbetssätt främjar och utmanar eleverna till högre betyg i svenskämnet. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi använder oss av två olika datainsamlingsmetoder, enkäter och intervjuer. Vårt material består av 86 elevenkäter, fyra lärarenkäter, sex elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Våra respondenter kommer från två gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna på de skolor där undersökningen gjorts överlag har möjlighet och kapacitet att höja sina betyg. Lärarna menar att deras arbetssätt främjar och utmanar eleverna till högre betyg vilket stämmer överens med vad eleverna anser. Det finns dock tendenser som visar att begränsningar finns i undervisningen på yrkesförberedande program.

Syftet med vår studie är att lyfta fram ämnesintegreringens positiva möjligheter för att få ele-verna mer motiverade i kärnämnena. Med hjälp av intervjuer med kärnämneslärare, karaktärs-ämneslärare, resurslärare och skolledare samt enkätundersökningar med elever på gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka ämnesintegrering och därigenom ge eleverna ökad motivation och förståelse för att kärnämnena är lika viktiga som karaktärsämnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lärare som undervisar på yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare på en skola som har yrkesförberedande program, enkätundersökningar med elever på yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med ämnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lärare på dessa skolor är i stort intresserade av att arbeta mer ämnesintegrerat. Kärnämneslärarna tycker att det vore önskvärt att karaktärsämneslärarna försöker finna sammankopplingar från karaktärsämnet till deras kärnämne så att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin. Det enda möjliga hindret vi kommit fram till i vår undersökning är att skolledaren upplever att en del lärare ”inte vill arbeta ämnesintegrerat” då de har som förklaring att de inte skulle hinna uppnå kursmålen. Elevundersökningen visar att om eleverna ser samband mellan ämnena då blir det intressantare och roligare och de får bättre motivation. Vi ska i enlighet med resultaten vi fått fram verka för att våra skolor i framtiden kan utveckla sin verksamhet för att skapa mer posi-tiva, kreativa och stimulerande lärandemiljöer för eleverna med hjälp av mer ämnesintegre-ring.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare. De upplevde det också som att eleverna har svårt att på de praktiska lektionerna praktisera det de lärt sig i teorin. Vi har i enlighet med lärarnas uppfattningar konstruerat en kursplan som underlättar lärarnas undervisning och ger eleverna större möjligheter att koppla ihop teori med praktik.