Ett gemensamt ämnesspråk mellan lärare och elev är en förutsättning för att kunna samtala med ämnesspecifika ord, begrepp och termer inom ett visst område. Svenskämnets specifika språk ligger till grund för undervisnings- och bedömningspraktiker. Tidigare forskning visar att ett gemensamt språk mellan lärare och elever ger meningsfullhet som i vidare utsträckning gynnar lärandet. För att undersöka lärares attityder till ämnesspråk används en kvalitativ metod genom intervjuer med tre gymnasielärare i kursen Svenska 3. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om och attityder till ämnesspråk samt hur de säger att de implementerar ämnesspråk i svenskämnet. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam inställning till ämnesspråk, men implementerar ämnesspråk på olika sätt. Ämnesspråket får olika utfall i de olika klassrummen hos respektive lärare beroende på elevgrupp och vilka förväntningar lärarna har på eleverna.

<p>Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.</p>

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014. Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson &amp; Alexander Persson Handledare/Examinator: Petter Boye Medbedömare: Jan Alpenberg Titel: Capellagården –Hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter   Bakgrund: Capellagården är en fristående internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya samarbeten och nätverk hitta nya intäkter. Syfte: Syftet är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter. Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor. Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking. Samarbetena leder också till synergieffekter i form av kompetens- samt resursdelning. Ett ökat kommunalt samarbete samt en utveckling av arbetet med studenternas nätverk hade stärkt skolan. / Bachelor Thesis Business Administration III, School of Economics at Linnaeus University of Växjö. Management Accounting, 2FE13E, Spring 2014. Authors: Robin Arnefjord, Erik Davidsson &amp; Alexander Persson Examinator/Advisor: Petter Boye Second Examiner: Jan Alpenberg Title: Capellagården – How co-operation and networks can contribute to increased revenues   Background: Capellagården is a stand-alone boarding school located in the southern part of Öland and like many other schools they struggle with scarce resources. This has led to that Capellagården have sought alternative ways to make the usage of available resources more effective as well as through new co-operations and networks find new revenue. Purpose: The purpose is to describe how co-operation and networks can help with the development of a school like Capellagården and increase revenues. This is done in three steps where we start with a description of the present-day situation then study similar schools and finally identify potential development opportunities. Method: We have used an abductive approach and a qualitative research strategy in this study. The empirical material has primarily been collected through interviews with relevant parties of three Craft schools. Conclusion: We can conclude that Capellagården can learn from the way other schools work with co-operation and networks to increase revenues. For example through the usage of benchmarking. Co-operations will also lead to synergy effects in the shape of sharing competence and resources. An increase in the municipal co-operation and a development of the students network would have strengthened the school.

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.

Algebra is an important part of the Swedish curriculum and is something that many students have difficulties with. Every student in upper secondary school in Sweden has to be given opportunities to develop their knowledge according to the curriculum. Therefor it is important to adapt the education conducted in order to give all students possibility to develop their knowledge. The aim of this study is to investigate how students with low achievements in mathematics experience the education in algebra in their first year at a vocational program in upper secondary school and investigate what difficulties they have with algebra. To reach the aim, qualitative interviews with eight students from vocational programs in their first year upper secondary school were conducted. The result shows that the students have a positive view on the recent education in algebra. Their experience put forth the education pace, work models and content and outlines of the lessons. Their difficulties in algebra is related to insecurity and can be explained through difficulties with the mathematic language, flaws in arithmetic and low level of abstraction. The result reinforces previous research and contributes with important knowledge to be aware of when planning and teaching algebra. / Algebra är ett av de centrala innehållen i matematikkurserna och är något som många elever har svårt med. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska skolan ge alla en möjlighet till att utvecklas. Därför är det viktigt att undervisningen utformas så att den ger möjlighet till alla elever att utvecklas. Syftet med studien är att undersöka hur elever med låga prestationer i matematik upplever algebraundervisningen i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan och undersöka vilka svårigheter dessa elever har i algebra. Kvalitativa intervjuer med åtta elever som går i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan genomfördes. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på algebraundervisningen som de nyligen fått. Deras upplevelse handlar om undervisningstempot, arbetsformer och lektionernas innehåll och form. Svårigheterna beror på osäkerhet i att arbeta med algebra och kan förklaras utifrån bristande aritmetiska kunskaper, brister i det matematiska språket och låg abstraktionsförmåga. Resultatet förstärker tidigare forskningsresultat och visar viktiga aspekter att beakta vid planering och utformande av algebraundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning. Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program. Skillnader märks dock då man jämför hur informanterna behandlar läsning av populärlitteratur samt läsning av äldre litteratur. Ett flertal informanter uttryckte uppfattningar som överensstämmer med tidigare forskning, men resultatet visar på stora variationer, vilket sannolikt får konsekvenser för undervisningen.

Sammandrag Författare: Annelie Johansson År: Vt 2006 Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program. Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet Sidor: (56) Innehåll: I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått. De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna. Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.

Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

Studien är en jämförelsestudie av hur kursplanen för Engelska A tolkas i prestationsprov som fokuserar på skriftlig förmåga. Proven var hämtade från yrkesförberedande- och teoretiska program på gymnasiet. Jämförelsen mättes med en innehållsvaliditetsskala producerad med material från Brown (1983), Brown och Hudson (2002) och EN1201 - English A (2000) och analysen utfördes av två bedömare. Analysen visade ett flertal indexmedelvärden som skiljde sig åt mellan de två grupperna: yrkesförberedande och teoretiska. Proven tillhörande teoretiska program fick generellt ett högre indexmedelvärde än proven tillhörande yrkesförberedande program. Dock förekom det en skillnad mellan de två bedömarnas rankningar på de flesta frågorna i validitetsskalan, och några frågors medelvärden opponerade emot indexmedelvärdena, d.v.s. en av bedömarna rankade de yrkesförberedande programmens prov högre vid mer än ett tillfälle. Genom analysen upptäcktes två olika tillvägagångssätt av testning, där ett var av en mer preskriptiv natur och hade en anknytning till de yrkesförberedande programmen medan det andra tillvägagångssättet som var knytet till de teoretiska programmen var av en mer deskriptiv natur. Graden av innehållsvaliditet för respektive grupp (yrkesförberedande och teoretisk) uppvisar, enligt validitetsskalan i studiens analys, att proven tillhörande teoretiska program demonstrerar en högre grad av innehållsvaliditet (högre medelvärden) än de yrkesförberedande. Detta resultat tyder på en tolkningsskillnad av kursplanen mellan de två programmen vid konstruerandet av prestationsprov. Skillnaden mellan testen som upptäcktes kan bero på den vaga kursplanen. / This thesis sets out to do a comparative study of how the English A syllabus is interpreted in achievement tests focusing on writing ability. The tests were collected from vocational and theoretical programs at upper secondary schools. The measurement instrument employed in this study was a content validity scale produced with material originating from Brown (1983), Brown and Hudson (2002) and EN1201 - English A (2000) and was utilized by two judges in order to analyse the collected tests. The analysis displayed numerous noteworthy index mean differences between the two groups: vocational and theoretical. The theoretical programs’ tests received overall a higher index mean compared to the vocational programs’ tests. However, a variance existed between the two judges’ scorings on most of the questions in the validity scale, and some questions’ means contradicted the index means, i.e. one of the judges ranked the vocational programs’ tests higher on more than one occasion. The analysis also revealed two diverse testing approaches, where one had a more prescriptive nature and was closely connected to the vocational programs while the other one, having a close connection to the theoretical programs, was more descriptive in nature. The degree of content validity in each test group (vocational and theoretical), showed that according to the scale used in the analysis of this study, the theoretical programs’ tests display a higher degree of content validity (higher means) compared to the vocational programs’. This result implies a difference in interpretation of the syllabus depending on program (theoretical and vocational) when constructing achievement tests. The difference found could be due to the vagueness of the syllabus.