I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte <strong>från</strong> ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte<strong> till</strong> ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio.</p> / <p> </p><p>The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing <strong><em>from</em></strong> a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing <strong><em>to</em></strong> a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own. </p>

Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio. / The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing from a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing to a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own.

<p>Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.</p><p>Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.</p>

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

Denna studie bygger på en fältstudie i två klasser på gymnasieskolans Byggprogram. Intresset är riktat mot hur ett antal ungdomar, vilka samtliga är pojkar och i varierande grad är ointresserade av så kallade teoretiska studier, förhåller sig till kärnämnena. Mer precist är syftet att analysera deras förhållningssätt till kärnämnena som en del av deras identitetsskapande i relation till dessa ämnen. I studien ses skolan och klassrummet som en social arena där mycket annat än formell undervisning pågår och är relevant för ungdomar när de befinner sig i skolan. Den teoretiska förankringen för studien består i ett interaktionistiskt perspektiv på identitet, bland annat influerat av Richard Jenkins. Därutöver utgörs den av ett genus- och klassperspektiv, samt motståndsteoretiska utgångspunkter. Metodologiskt ansluter sig studien till den etnografiska traditionen. Data som analyseras är observationsdata, intervjudata och inspelade samtal mellan eleverna. Analysen visar bland annat att ungdomarna använder sitt kommande yrke och sitt ointresse för skolarbete i teoretisk tappning som utgångspunkter när de pratar om sin utbildning, olika ämnen eller sitt agerande i relation till skolarbetet. Analysen visar också att ungdomarna både är konforma och oppositionella gentemot kärnämnena. De anpassar sig efter skolans makt att bedöma deras studieinsatser, men gör bl.a. motstånd mot den ordning lärare söker åstadkomma och den tristess och påfrestning som de menar att kärnämnena medför. Till sina konsekvenser innebär denna form av motkultur ett identitetsskapande som avviker från ideal som låg bakom införandet av kärnämnena, vilket innebär ett motstånd mot en statlig påverkan på deras liv, så som denna påverkan kommer till uttryck genom utbildningssystemet. Mot bakgrund av deras kombination av motstånd och konformitet tolkas deras förhållningssätt till kärnämnena emellertid som motsträvighet än som ett renodlat motstånd. / This study is based on a field study that was conducted in two classes in a vocational programme (the Construction Programme) at a Swedish upper secondary school. The main concern of the study is how the pupils, all of whom are boys who are indifferent to varying degrees to so-called theoretical studies, relate to the academic subjects (or core subjects) of their education. More precisely, the aim is to analyze their attitudes towards the core subjects as part of their identity work. In this respect, the school setting is viewed as a social arena in which much more than formal education is going on and has relevance for the pupils when they are in school. The theoretical framing of the study is based on an interactional perspective on identity, primarily influenced by Richard Jenkins. Additionally, a gender and class perspective as well as theories of resistance are used to understand the views and actions of the boys. Methodologically, the study draws on an ethnographic tradition. The data consist of observations, interviews and recorded conversations between the pupils. The analysis points out that the pupils use their future work as construction workers and their indifference to theoretical schoolwork as important starting points when they talk about their education, different subjects or their own actions in relation to their schoolwork. The analysis also stresses that the boys employ modes of both conformity and opposition in relation to the academic subjects. They adjust to the power the school has when it comes to assessing their schoolwork, but they also resist the classroom order their teacher is trying to achieve and the stress and strain of everyday life in the academic subjects. This forms a counter culture, the consequences of which imply identity work that to a large extent differs from the ideas that conditioned the implementation of the core subjects. In this respect the pupils are also resisting governmental steering of their lives as it is expressed in the educational system. However, since the boys have modes of both conformity and opposition in their attitudes towards academic subjects, their overall attitude towards this part of their education is interpreted as a form of reluctance rather than full-scale resistance.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram. Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande. Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning. / In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

Undersökningen grundar sig på fyra olika läromedel som riktar sig mot kursen Svenska 1 på gymnasial nivå. Två av de analyserade läromedlen riktar sig specifikt mot yrkesprogram, vilka är Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2014). De resterande två läromedlen har ingen specifik riktning mot gymnasieprogram, utan riktar sig till alla som läser kursen Svenska 1. Dessa två är Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard &amp; Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020). Syftet med undersökningen har varit att undersöka om likvärdig undervisning genomförs i skolan oberoende av gymnasieprogram. Det har varit intressant att undersöka läromedlens innehåll eftersom två av dem så tydligt riktar sig mot specifika program. Med anledning av detta utgör begreppet en skola för alla en väsentlig del av undersökningen och dess resultat.  Undersökningens resultat visar att Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2014) inte lever upp till likvärdigt innehåll och därmed inte en skola för alla. Läromedlen Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard &amp; Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020) visar bättre tendenser att leva upp till likvärdigt innehåll i relation till de andra läromedlen och därmed en skola för alla. Slutsatsen visar att det generellt finns stora problem i skolan kring likvärdig undervisning, vilket måste tas på största allvar. Om inte läromedlen genomsyras av likvärdighet kan det inte garanteras att undervisningen genomsyras av det. Det är således väsentligt av läromedelsförfattare att producera läromedel baserat på aktuell forskning.