Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare samtalar om barn i planerad undervisning med digitala verktyg. Dessutom ämnar examensarbetet att ge kunskap om genus i samband med förskollärares reflektioner och genom det finna olika tillvägagångssätt förförskollärare att verka för ett aktivt arbete med jämställdhet. Syftet konkretiseras ner i följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om barn och genus och hur reflekterar de över en förutbestämd genomförd undervisningssituation med digitala verktyg? och På vilka sätt berättar förskollärare att de inkluderar barn i undervisning med digitala verktyg? Studien utgår från socialkonstruktionism och Yvonne Hirdmans genusteori, centrala begreppför arbetet är genus, kön, digitala verktyg och programmering. För att genomföra analysen har tematisk analys använts samt Yvonne Hirdmans begrepp och begreppsförklaringar av genus, genussystemet samt genuskontraktet. Metoden för arbetet är kvalitativ och utgår från att sex kvinnliga förskollärare har utfört förutbestämda aktiviteter med digitala verktyg för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att det finns två tydliga mönster, att tala om barn utifrån ålder och att tala om barn utifrån könstillhörighet. Det finns dessutom en skillnad i hur förskollärare talar om barn och genus när de berättar om en förutbestämd utförd aktivitet med digitala verktyg. Bland annat framkom det att maskulina normer och värden värderas högre än feminina normer och värden. Flera förskollärare visar dock på en genusmedvetenhet och en strävan i att arbeta inkluderande och jämställt i verksamheten.

Föreliggande uppsats analyserar framställningen av kvinnans villkor i Willy Kyrklunds roman Solange från 1951. Äktenskapskildringen av makarna Solange och Hugo har i tidigare forskning tolkats som en allegori över kampen mellan två olika moralfilosofiska principer för och emot frihet, mellan ett manligt förnuft och ett kvinnligt oförnuft. Syftet med denna undersökningen har istället varit att avläsa Solanges öde utifrån romanens sociala kontext. Yvonne Hirdmans studier om folkhemmets systematiska underordning av kvinnan i svensk folkhemspolitik placerar Solange i sitt historiska sammanhang och belyser relationen mellan romanen och dess samtid. Hirdman i sin tur läses jämsides med Michel Foucaults syn på korrelationen mellan makt och kunskap i det biopolitiska samhället. Analysen redovisar olika infallsvinklar som berör kontinuiteten mellan maktens inflytande över Solanges vardagliga liv och hur maktrelationen i äktenskapet konstitueras av en viss typ av vetande. Via Hirdman knyter det teoretiska perspektivet an till den feministiska kritiken av Foucaults generaliserande av maktens specifika inbegripande på kvinnan och kvinnokroppen. Slutet av uppsatsen diskuterar hur Solanges irrationella beteende kan läsas som ett resultat av en dominerande patriarkal rationalitetstradition.

No description available.

During the 1930s, Sweden went through several societal crisises. There was a labor market crisis and a population crisis that were also covered by a gender conflict. To address these crises, reforms were introduced around women in society. There was a great deal of political discussion about whether women should be able to live their lives as housewives, which led to the idea of ​​housewives' holidays and holiday homes for working women. What was the political significance of the holiday home? Why did it come to an end in 1977? What remains of the legacy from Vadtorp? For whom and why was Vadtorp preserved? How can one interpret the association in relation to the gender system?  Archive material has been used to be able to answer the survey. By closely reading the material and drawing connections to secondary sources, one has been able to answer these questions. The survey shows how the holiday home in Vadtorp should have had a political impact as the holiday home should have been one of the first holiday homes for working women. The woman became more equal to the man and Vadtorp was discontinued. It is possible to interpret how there was an underlying ideological idea in the dissolution of the holiday home.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

The aim of the study is to examine the changes and continuity that have occurred from 1997 to 2017 in how the first wave (1900-1920) and second wave (1960-1980) of the women’s movement for gender equality are portrayed in historical textbooks for upper secondary school. Additionally, it aims to investigate how the portrayals in textbooks relate to the values of the Swedish school curriculum regarding gender quality specifically in the curricula from 1994 and 2011. The research questions intend to investigate how the textbooks describe the women’s movement and which women are depicted in the textbooks. The essay also aims for a comparative analysis of the similarities and differences in conveying a gender equality perspective by comparing the textbooks to the contemporary curriculum. The source material for the study consists of six history textbooks published between 1997 and 2017, with three books published under Lpf94 and remaining three under Gy11. The research method employed is a textual analysis based on Niklas Ammerts typology, which consists of four categories: stating, explaining, reflecting and normative. It is used to categorize the descriptions of the women’s movement. Yvonne Hirdman’s gender system theory is used to analyse the textbooks from a gender perspective. The study concludes that to accurately depict women’s movements and their underlying motivations, individual women must be more prominently included. Despite improvements in Gy11 textbooks aligning with the curriculum, there remains a need to includes narratives of individual women within the movement, for a comprehensive representation of women’s contribution in history.

Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar. / Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy.

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.