Forskning har visat att konkret material har en positiv inverkan på elevers resultat inom ämnet matematik. För att lärare ska kunna använda konkret material i undervisningen behöver det finnas tillgängligt på skolor, vilket få tidigare studier undersökt. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares användning av konkret material i årskurserna F-3 inom matematikundervisningen. Tillgången till material på svenska skolor, samt i vilken omfattning det används undersöktes. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod. Genom en webbaserad enkät som innehöll 13 frågorsamlades data in från 40 behöriga lärare. Resultatet visade att alla respondenter hade tillgång till konkret material och många menade att det passade för alla elever. Hälften av respondenterna hade tillgång till pedagogiskt utformat material, medan alla hade någon form av vardagliga föremål. I vilken omfattning materialet användes svarade flertalet att det används vid genomgångar och alla använder det för att förtydliga för elever vid behov. Inom hur många matematiska områden det konkreta materialet användes, framkom ingen skillnad utifrån antal elever i klassen. Slutsatsen är att skolorna där studiens respondenter arbetar både har hög tillgång till och stor variation av konkret material, samt att det används i stor omfattning.

Forskning har visat att användandet av konkret material i matematikundervisningen ökar elevers motivation till inlärning samt attlärare får lättare att differentiera sin undervisning. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares syn på användning av konkret material i undervisning om addition med tiokamraterna. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom en webbaserad enkät med nio flervalsfrågor samt en fritextfråga samlades data in från 19 lärare i Jämtlands län. Enkäten skickades via e-post till lärare och rektorer i Jämtlands län. Resultatet visade att 63 procent av respondenterna anser atteleverna har lättare att befästa 10-kamraterna vid arbete med konkret material, medan 26 procent anser att det stämmer till viss del. För att ta till sig den generella matematiken som är abstrakt behöver eleverna kunna koppla samman den konkreta matematiken med de abstrakta matematiska symbolerna. Samtliga respondenter anser att användandet av konkret material i undervisningen om tiokamraterna bidrar till att eleverna klarar övergången mellan konkret och abstrakt representation bättre. Vidare visade resultatet även att användningen av konkret material i undervisningen gör den mer lustfylld, samt att många av de konkreta material som lärarna använder bidrar till att undervisningen blir mer vardagsnära

Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå. / The aim of this study is to look into what teaching material seven teachers choose to use during the introduction of subtraction.The study has been inspired by life-world phenomenology, and has been conducted through semi-structured interviews, where the qualitative datasets later have been analyzed through different themes. The results show that all of the teachers agreed that concrete and laboratory materials where to prefer when introducing subtraction. The textbooks were used at a later stage to help the pupils consolidate their knowledge at a more abstract level.

Detta är en studie som undersöker hur elever i årskurs 1 löser aritmetiska uppgifter med konkret material som tiobasmaterial eller pengar, samt utan konkret material. I studien har klasslärarna intervjuats för att ta reda på elevernas undervisningsbakgrund som rör bland annat elevernas bekantskap med konkret material. Därefter har observationer genomförts där elevgrupper har löst uppgifter inom addition och subtraktion, både inom och utom det talområde eleverna är vana vid. Två elevgrupper har använt pengar som konkret material, två elevgrupper har använt tiobasmaterial och två elevgrupper har varit utan konkret material, men de har haft tillgång till papper och penna. Utifrån dessa observationer har det visats sig att det konkreta materialet tenderar till att eleverna samtalar mer kring uppgiften, eftersom i elevgrupperna utan konkret material löser de uppgifterna enskilt i tystnad. Det visade sig även att eleverna som använde pengar som konkret material lättare fastnade i materialet och använde sig inte av inlärda algoritmer i samma utsträckning som de andra elevgrupperna gjorde. Vid vissa tillfällen fastnade eleverna med pengar som konkret material i att diskutera vilken valör de skulle visa ett tal med, samt att de fick problem att växla till lämpliga valörer. Slutsatsen för studien är att pengar kan vara användbart som konkret material, men främst för att visa på en vardagsanknytning. Det behövs samtal i undervisningen kring hur pengarna kan användas som verktyg, samt för val av lämpliga valörer och växlingar mellan valörer.

Det här är en kvalitativ studie där undersökning av lärares användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3 står i fokus. Detta görs från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap förmedlas till eleverna genom läraren där konkret material används som hjälpmedel. Studien kretsar kring två frågor, vilket konkret material finns i matematikklassrummen samt hur lärarna säger att det används? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem stycken lågstadielärare som var placerad på två olika skolor. Detta resulterade i att de konkreta material som finns i matematikklassrummen är väldigt snarlika, skillnaden är hur mycket material respektive lärare har. Den viktigaste aspekten enligt lärarna i hur man använder det konkreta materialet är att lärarna vill upp nå ett abstrakt tänkande hos eleverna. För att uppnå detta abstrakta tänkande så behöver man börja från grunden, det konkreta.

Syftet med den empiriska studien är att undersöka lärares användning av konkret material i matematikundervisningen. I studien undersöks vilket konkret material som läraren använder, hur det konkreta materialet används och i vilka undervisningssituationer som läraren hänvisar till konkret material. Genom observationer av fyra olika lärare, i fyra olika klassrum har vi fått svar på studiens frågeställningar. Med hjälp av rational number projekt och Heddens teori har resultatet analyserats. Resultatet visar att konkret material är framgångsrikt för elever när det ska gå från konkret till abstrakt förståelse inom matematik. Resultatet visar även att det är viktigt att variera mellan olika representationer i undervisningen. De olika representationerna som framgick i observationerna är bilder, verkliga situationer samt talade och skrivna symboler.

Vad matematik är beskrivs i korthet och att det är både ett färdighetsämne och kommunikations-ämne. För att underlätta kan man använda sig av konkret material och Numicon är ett av flera förekommande konkreta material som finns att tillgå i matematik.Idenna studie kommer fyra lärare och speciallärare berätta om sin uppfattning om materialet. Syftet med studien har varit att undersöka vad dessa lärare anser om och hur de arbetar med Numicon, vilken skillnad de märker på elevernas matematikinlärning. Det empiriska materialet som studien bygger på består avintervjuer med dessa fyra lärare och speciallärare. Resultatet visar att dessa speciallärare anser att Numicon hjälper till att konkretisera matematiken.Materialet är visuellt, taktilt och lätt att hållapå med samt bringar glädje till matematikämnet. Materialet är ett sätt att få ner tankarna på bordet och ger stöd i den matematiska förståelsen generellt men även den begreppsliga. Det hjälper till att kunna föra matematiska resonemang och kunna kommunicera i och kring matematik.

Denna litteraturstudie uppmärksammar forskning i syfte att undersöka hur elever kan uttrycka sig inom matematiken genom användandet av olika uttrycksformer. Vidare menar forskningen att peka på elevers möte med olika uttrycksformer i matematikundervisningen samt betydelsen av abstrakta uttrycksformer för elevers utveckling inom algebraiskt tänkande. I litteraturstudien har databassökningar utförts genom SwePub, Ulrichsweb, ERIC och NOMAD. Resultatet av vår litteraturstudie visar att det är positivt för elevernas lärande och kunskapsutveckling att använda varierande uttrycksformer i matematikundervisningen. Det abstrakta inom matematiken går att förtydliga genom konkret material.

<p>Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. </p><p>För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. </p><p>Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.</p>

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.