Forskning visar att en laborativ undervisning med konkret material ökar elevers kunskapsutveckling, utifrån deras individuella nivå. Trots att forskningen har delgett denna kunskap är matematikundervisningen i de svenska lågstadieklasserna främst läroboksstyrd (Skolinspektionen, 2009). Syftet med vår studie är att ta reda på vilka för- respektive nackdelar lågstadielärare, som undervisar i matematik, har kunskap om och vilka faktorer som styr deras val av att tillämpa/inte tillämpa ett laborativt arbetssätt.Vi har valt att utgå från pragmatism i vår analys av resultatet, då vi anser att den lärandeteorin ligger närmast vårt ämne. I studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade fyra lågstadielärare.Resultatet visar att de har kunskap om flera av de för- och nackdelar, som även tidigare forskning visar, till exempel lust, motivation, individanpassningsbar och tidskrävande. I resultatet från vår studie framkom även en nackdel som tidigare forskning inte nämner, att elever blir fast i det konkreta materialet. Faktorerna som påverkar lärarna i undersökningen när de väljer att använda, eller inte använda, sig av laborativ matematikundervisning är att den går att variera och individanpassa, samt elevgruppens påverkan på klassrumsklimatet.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Pengar som kontanter har minskat under det senaste årtiondet och används idag mindre än tidigare. Tidigare har pengar använts som ett konkret material i matematik­undervisningen. I denna studie studeras hur lärare beskriver sin användning av pengar som konkret material i matematikundervisningen och kompletteras genom en innehållsanalys på tre olika läromedel som är vanligt förekomna i skolans år 1-3. Detta undersöktes via intervjuer och en innehållsanalys. Resultaten visar på att lärare använder sig av pengar som konkret material men att tiobasmaterialet används mer. Läromedlen innehåller både bilder på pengar och enheten kronor. Slutsatser som går att dras från studie är att lärare behöver vara medveten om vilket material man använder och varför man använder det. Det är även viktigt att läraren känna till vilket material som framgår utifrån läromedlen.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

Skolorna i Sverige utvecklar kontinuerligt sin tekniska användning och använder allt mer digitala läromedel i undervisningen i matematik. Utbudet av digitala läromedel i matematik är stort men trots detta är användningen av det låg eftersom en osäkerhet finns bland undervisande lärare. Bråk är dels ett komplicerat område att undervisa i men också ett komplext område för eleverna att befästa (Ervin, 2017). Bråkräkning är problematiskt för eleverna eftersom de har svårt att förankra området till sin verklighet. Bråk är ett moment där flertalet elever förstår det matematiska innehållet genom konkret material eftersom då finns möjlighet att förankra till sin verklighet och vardag. Det digitala läromedlet gör denna process svår då det endast erbjuds ett abstrakt tankemönster i uppgifterna som presenteras. I läromedelsgranskningen som utförs kommer ett digitalt läromedel från Gleerups matematik granskas för att undersöka hur uppgifter inom bråk för årskurs 6  är strukturerade utifrån ett analysverktyg baserat på tidigare forskning och med utgångspunkt från Heddens teori (1986). Läromedelsgranskningen kommer också undersöka hur lärarhandledningen till läromedlet stödjer läraren i sin undervisning inom bråk. Vid granskning av Gleerups digitala läromedel i matematik visar resultatet att uppgifterna är strukturerade och representerade på en nivå som inte skapar djupare förståelse dels eftersom endast ett korrekt svar krävs. Lärarhandledningen beskriver inledningsvis tillhörande generella funktioner och möjligheter för att stödja lärarens undervisning men vid djupare gransknings försvinner dessa riktlinjer och en specifik koppling till bråkområdet förekommer inte.

Syftet med studien är att undersöka hur tre verksamma matematiklärare säger sig arbeta med laborativt material i matematikundervisningen, för årskurs 4–6, eftersom läraren har stor påverkan på utfallet av användandet av laborativt material för matematisk förståelse. Det är även av intresse att utifrån lärarnas yrkeskunskap och praktik belysa möjligheter och hinder i att använda laborativt material i matematikundervisningen. Studien genomfördes genom semi­strukturerade intervjuer med utgångpunkt i två arbetssätt och principer för framgångsrikt arbete med laborativt material. Resultatet visar att de deltagande lärarna uttrycker en vilja i att använda både undersökande och demon­strerande arbetssätt med laborativt material. De tenderar att använda laborativt material demonstrerande för att hjälpa elever att förstå det abstrakta eller en given metod. Dock såg de en vinst i att först ge eleverna erfarenheter med laborativt material för att sedan bygga upp förståelsen. Det som uppmärk­sammades var de eventuella negativa normer kring användandet av laborativt material som kan uppstå från enbart arbete med ett av arbetssätten och att det ytterligare påvisar lärarens roll i hur han eller hon använder laborativt material i matematikundervisningen. / The aim of the study is to examine three mathematic teachers working in grades 4-6 and how they say they work with manipulatives to increase students´ understanding. This is because of the important role teachers have when working with manipulatives. It is also of interest to examine the benefits and disadvantages of using manipulatives in mathematics education. The study was carried through with semi-structured interviews with a foundation in two working practices and principles for successful use of manipulatives. The results show that the participating teachers expresses a desire to use both exploratory and demonstrating work practices when working with manipulatives. The teachers tend to use manipulatives in a demonstrating way to help students in their understanding of the abstract mathematics or help them understand a given method. However, the teachers saw an advantage of first introduce the manipulatives to create learning experiences and then gradually build the understanding. The results draw attention to negative norms regarding the use of manipulatives in a way were solely a demonstrating method is being used. This highlights the importance of the teacher´s role and how he or she uses the manipulatives in mathematics education.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier. / This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

Laborativt material är ett konkret undervisningsverktyg som kan användas i matematikundervisningen för att underlätta och utveckla elevernas matematiska förmåga. Materialet tycks kunna skapa konkretiserade förklaringarna som både förtydligar och synliggör abstrakta matematiska begrepp, däremot leder materialet i sig nödvändigtvis inte till lärande, utan läraren har en central roll för att främja elevernas utveckling. Det övergripande syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka lärares uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen, i grundskolans tidigare år. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur använder lärare laborativt material? och Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med laborativt material? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare genomfördes. Framställandet av intervjuerna och analysen av empirin behandlades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kommer fram till att lärarna i studien främst använder laborativt material vid introduceringen av nya matematiska begrepp och att de i högre grad använder det mer ju yngre eleverna är. Vidare visar studien att lärarna uppfattar att laborativt material är gynnsamt för lärandet och synliggör matematiken samt inbegriper alla typer av fysiska objekt som kan konkretisera det abstrakta i matematik. Lärarna har en positiv uppfattning om laborativt material i matematikundervisningen och ser många möjligheter med användningen av det. En av de främsta möjligheterna uppfattas vara att materialet konkretiserar och synliggör matematiken men fler lyfts upp som ökat engagemang och inkludering. Det främsta hinder lärarna ser är att eleverna börja leka med materialet istället för att använda det på ett sätt som främjar lärandet. Vidare hinder ser de som att elever kan riskera att inte vilja använda laborativt material då de kan se det som något som är negativt, i de fall lärare inte implementerat materialet väl. De ser även hinder på organisationsnivå där ekonomi och platsbrist kan vara hinder för att använda laborativt material i undervisningen.

Syftet med vår studie var att undersöka hur och varför lärare använder laborativt material i sin matematikundervisning inom taluppfattning, samt undersöka om vilka effekter laborativt material har på elevernas lärande inom taluppfattning i årskurs 1–3. För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort en systematisk litteraturstudie för att hitta vetenskapliga studier om laborativt materials användning inom taluppfattning, som vi sedan har analyserat samt sammanfattat. Vårt resultat visar att lärare använder laborativt material för att underlätta samt stödja elevernas lärande. Vissa lärare använder laborativt material för att göra matematikundervisningen rolig. Resultatet visar även att läraren använder laborativt material som belöning för gott beteende och vägledning. Det framkommer även ur resultatet att användandet av laborativt material gynnar elevernas lärande inom taluppfattning, om användandet av materialet har ett tydligt syfte och en god koppling till det matematiska innehållet.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.