I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen. För elevernas del ansåg lärarna att möjligheterna till ett helhetslärande ökade och därigenom elevernas förståelse och intresse för undervisningen. Den största nackdelen med att arbeta ämnesövergripande ansåg de undersökta lärarna vara problemet med att alla lärare inte är lika intresserade av att samarbeta eller arbeta ämnesövergripande. Det gör det svårt att lyckas med ämnesövergripande undervisning menar man. Lärarna såg inte några stora nackdelar för eleverna men menade att vissa arbetsområden upplevs som tråkiga eller jobbiga för eleverna när liknande innehåll återkommer i flera ämnen. Lärarna i praktisk-estetiska ämnen upplevde alla att den ämnesövergripande undervisningen ökat kollegernas insikt i och respekt för deras ämnen. Man ansåg att samarbetet och de pedagogiska samtalen och planeringarna lett till att ämnena inte längre ansågs ”lättare” eller ”mindre viktiga”. De intervjuade lärarna identifierade tre faktorer som särskilt viktiga när det gäller att lyckas med ämnesövergripande undervisning; Man måste få tid att samplanera och diskutera, man behöver ha ett schema som är anpassat för ämnesövergripande arbete och man måste ha ett kollegium villigt att samarbeta och diskutera. Undersökningen visar att Lgr 11:s centrala innehåll upplevs stressande och att ämnesövergripande undervisning bedöms av de undersökta lärarna lätta på denna stress genom att man kan ta fasta på att flera ämnes centrala innehåll liknar varandra och skapa undervisningssituationer där eleven kan visa kunskaper i flera ämnen samtidigt. Vidare visar undersökningen vikten av att ha fungerande arbetslag i vilket det inte finns konkurrens och revirtänk om man vill lyckas med ämnesövergripande undervisning.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om ochäven att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är atteleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad avpassiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripandeundervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med minuppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripandearbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad.Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning. I huvudsak är det Österlinds (2006) forskning om vilken nytta den ämnesövergripande undervisningen har utifrån ett elevperspektiv som vi inspirerats av. Vår definition av det centrala begreppet ämnesövergripande undervisning är densamma som Österlind använder i sin forskning. Vi presenterar också teorier om musik och samverkan i ämnesövergripande undervisning. När det gäller samverkan i ämnesövergripande undervisning utgår vi från Hargreaves teorier om god samverkan, vilka beskrivs mer ingående längre fram i arbetet. Den teoretiska basen för vårt resonemang om musik som en del i den ämnesövergripande undervisning finner vi i Saars (2005) tankegångar om estetiskt lärande som stöd för inlärning i andra ämnen. För att samla in vår empiri har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare som alla har arbetat eller arbetar ämnesövergripande med musikämnet. Resultatet visar att ämnesövergripande undervisning kan bedrivas på många olika sätt samt att det är relativt ovanligt att skolor bedriver ämnesövergripande undervisning där musikämnet integreras.Vår slutsats visar att ämnesövergripande arbete där musiken är integrerad kan ha många positiva effekter för både elever och lärare. Enligt framgång i undervisningen samt respondenter i vår undersökning uppnår elever i större utsträckning kunskapskraven, samt tillägnar sig sociala färdigheter. Lärare utvecklar framförallt en kollegial samverkan i den ämnesövergripande undervisningen.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

I dagens skola har begreppet hållbar utveckling fått allt större utrymme. Området betraktas ur tre dimensioner, nämligen; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I styrdokumenten framgår det att dessa tre dimensionerna ska prägla undervisningen. Till följd av detta har ett intresse väckts för området och hur det tillämpas i skolor med miljöcertifikatet Grön Flagg, där avsikten är att belysa goda exempel i avseendet. Således syftar denna undersökning till att belysa skolors beprövade erfarenheter i området, vilka metoder som används i undervisningen samt lärares förhållningssätt till hållbar utveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där fem lärare medverkade. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs vikten av att inte isolera området till ett specifikt ämne, utan istället låta hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Vidare framgår även vikten av att introducera ämnet ur ett helhetsperspektiv samt tillämpa praktiska metoder i undervisningen. Resultatet i denna studie visar på ett likartat synsätt. Dock synliggörs komplexiteten och svårigheten med att göra området begripligt för eleverna, vilket är en av de stora utmaningarna med hållbar utveckling. Det framgår även att de tre skolor som medverkat har liknande tankar för hur hållbar utveckling ska genomsyras i verksamheten, vilket tordes bero på att de är präglade av Grön Flaggs restriktioner. Därmed visar resultatet att begreppet tillämpas i hela verksamheten, inte enbart i klassrummet. De är eniga om att området går att undervisas i alla ämnen, men förespråkar de natur- och samhällsorienterade ämnena som mest lämpliga. I studiens gång har vi i vår framtida yrkesprofession fått ökad förståelse för hur stor betydelse vårt förhållningssätt till området har för hur stort utrymme det får i undervisningen. Vi har även tillägnat ökade kunskaper om vilka metoder som kan tillämpas för att göra området mer begripligt för eleverna.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring.Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.