Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

I följande studie utreds det informella chattspråket och det formella standarskriftspråket i elevarbeten hos elever i åk 4–6. Förutom att utreda om och vilka chattspråksord som förekommer utreds också elevers språkliga medvetenhet kring kodväxling mellan språkbruken. Vidare har även genusskillnader i användandet av chattspråk och standardskriftspråk utretts. Studien har utgått ifrån en deduktiv teori där hypotesen om att eleverna använder chattspråksord men med god medvetenhet om kodväxlingen. Ytterligare en hypotes om att pojkar använder chattspråksord i högre utsträckning ställs. Både bakgrund och tidigare forskning stärker dem hypoteser som ställts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en trianguleringsmetod där fem lärare inom svenskämnet intervjuats med en semistrukturerad intervju och 50 elever har genomfört en digital enkät. Resultatet har analyserats med stöd i det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen samt genussystemet. Resultatet i studien stärker de hypoteser som ställdes i början av studien med den enda skillnaden om att pojkar visar sig bli något duktigare inom engelska och därför ifrågasätts äldre normativa föreställningar med förankring i genussystemet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.

Språket är människans främsta redskap för att lära och tänka och som lärare har man som uppgift att ge särskilt stöd till elever med svårigheter, samt låta elever uppleva olika uttryck för kunskap (Skolverket 2011). Trots att elever ska få möta olika uttryck för kunskap och trots att forskare såsom Jerome Bruner (1915-2016) och Peter Gärdenfors (född 1949) betonar berättandets betydelse för minne och lärande, dominerar läroboken och den förklarande faktatexten som kunskapsförmedlare i ämnesundervisningen. Denna studie har som syfte att skaffa fördjupad förståelse för berättande och förklarande text i förhållande till minnet, samt elevernas förhållningssätt. I undersökningen deltog fyra klasser i årskurs 6 från två skilda skolor och kommuner. Eleverna fick svara på en enkät, samt läsa fyra texter varav två berättande och två förklarande och med olika innehåll varefter de fick svara på frågor utifrån texterna. Resultatet visar att eleverna är skolade i de dominerande attityder kring lärande och menar att berättande texter är mer lustfyllt att läsa än förklarande men att dessa är viktigare att läsa för att tillägna sig ny kunskap. Majoriteten av eleverna menade sig också föredra förklarande för att tillägna sig ny kunskap. Dock visade resultatet att det inte går att utläsa någon tydlig skillnad mellan att läsa och minnas innehållet i förklarande- respektive berättande text, samt att minnas innehållet en vecka senare. Resultatet visar på att det finns fördelar med att kombinera texttyperna för att ge eleverna en större textvariation och tilltala olika elevers intresse och lärande.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 uppfattar och tänker om dialogiska drag. Dialogiska drag innebär att läraren skapar tillfällen där eleverna tillåts diskutera innehållet i matematiken. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som erhåller insikter i lärarnas perspektiv rörande deras tankar och uppfattningar kring dialogisk undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av fyra grundläggande mål som bör uppfyllas för att genomföra givande dialogisk undervisning. Det kartlägger vilka mål lärarna strävar mot och i vilken utsträckning, samt vilka dialogiska drag de tillämpar för att uppnå dessa mål. Resultatet belyser att vissa mål uppnås i större utsträckning än andra, samt de fördelar, utmaningar och förutsättningar som identifieras med dialogbaserad undervisning.

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

This study is an investigation of what digital tools and approaches teachers use in their teaching of English as a foreign language in Swedish primary schools, in years 4-6 in the Swedish state school system. This study also addresses obstacles and limitations which teachers believe exist in the incorporation of digital tools into their teaching at this level. Using the digital literacy framework as an analytical basis, the study presents results obtained from semi-structured interviews involving six primary school teachers teaching English as part of a range of subjects within the primary curriculum. Interviews were conducted in pairs of teachers. The results emerging from the interviews indicated that the widespread availability of technological tools in the classroom is not necessarily a guarantee that the technology is used in the most advantageous manner by teachers at this level. This finding runs contrary to the fact that the schools in question have provided pupils with 'one-to-one' solutions in the form of individual computer/ tablet loans. Another result emerging from the study is that teachers tended to be fairly conservative in their planning of English lessons involving ICT.

The purpose of the study is to shed light on the basis for the didactic choices the history teacher makes in the planning of his teaching, and to highlight the choices that are linked to the didactic questions what the teaching should contain and why. There is an ongoing debate about trying to extend teachers' time in school where central content has been removed for this purpose. But what influences teachers the most in their planning? Are these factors that affect teacher’s unconscious or unconscious? There were four interviews conducted with history teachers working towards children in year 4-6. Based on the interviews and the analysis, one can see that there are factors that affect the teachers as they are aware and unaware off. The conclusion that can be drawn is that the dimensions live in a symbiosis where the student-related replaces the societal dimension. The societal dimension affects to such a low degree for a long time in order to notice any major difference in the present and in the short term. While the student-related is so present in everyday life for the teachers that it should have its own dimension. The factors that are most prominent in the didactic choices that teachers make are the personal dimension. However, the teachers themselves are not fully aware of this themselves and believe that it is the governing dimension that affects them the most. The qualitative differences between the dimensions are subtle but the personal and the governing dimension determine what are to be treated. While the student-related and didactic dimensions determine more how planned lessons will be take shape. Therefore, it is difficult to distinguish the dimensions from each other.

Formativ återkoppling är kommentarer som läraren ger till eleven under pågående skrivprocess som ska stötta eleverna till vidare utveckling. Denna studie syftar ta reda på hur svensklärare arbetar med formativ återkoppling på elevtexter i åk 4- 6, vilka för- och nackdelar de anser finns samt hur de anser att man bör arbeta kring detta för att eleverna ska utvecklas. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem lärarintervjuer är gjorda och analyserade. I studien framkommer att lärare arbetar olika kring formativ återkoppling men att det är en del av undervisningen och något som lärarna ansåg vara viktigt för att eleverna ska nå ett större lärande. Enligt resultat i denna studie kan återkopplingen ge både positiva och negativa effekter beroende på hur läraren arbetar kring återkopplingen och hur lyhörd läraren är för elevernas personligheter. För att arbeta med återkoppling i åk 4- 6 är det enligt studiens resultat viktigt att ha en progression i sitt arbete samt att man lär eleverna att både ta emot och använda den återkoppling de får av sin lärare. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>