Skolans uppdrag är att främja identitetsutveckling, som syftar till att eleverna ska bli ansvarstagande, initiativtagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare.  Genom critical literacyundervisning kan lärare ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta kritiskt med genus, etnicitet, maktrelationer, klass och identitet. Elever möter många olika litterära och multimodala texter både i och utanför skolan. Studien syftar därmed till att öka kunskapen om elevers uppfattningar av critical literacy. Syftet ämnas uppnås genom två olika frågeställningar:  ·       Hur uppfattar elever texter utifrån de olika aspekterna som ingår i critical literacy, till exempel genus, makt och etnicitet?  ·       Hur upplever elever critical literacyundervisningen?  Studien är en kvalitativ studie, vars datainsamling är gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 2 – 3. En fenomenografisk ansats användes för att undersöka elevernas uppfattningar. Materialet analyserades genom en tematisk analys, men den sociokulturella teorin genomsyrar arbetet. Studiens slutsatser är att eleverna hade skilda uppfattningar av critical literacy och de olika aspekterna. Många av de elever som deltog i studien diskuterade inte böcker och filmer med andra, om det inte var så att de uppmanades till det. I mötet med olika texter använde eleverna strategier som att läsa mellan raderna för att skapa mening, men de är inte medvetna om att de gör det. Eleverna gör intratextuella och intertextuella kopplingar, men anser själva att de inte tar erfarenheterna med sig. Elevernas uppfattningar av undervisningen skilde sig också åt, slutsatsen som kan dras av det är att de elever som läste mycket och som diskuterade de olika aspekterna under intervjuerna uppfattade critical literacymoment i undervisningen mer än de andra eleverna. Eleverna exemplifierade olika metoder som de använder i undervisningen för att bearbeta texter. / The schools’ mission is to promote identity development, which aims for the students to take the initiative and to be responsible, independent and active members of the society. Though critical literacy practices, the teachers can give their students the opportunity to develop the ability to stand critical to gender, ethnicity, power relations, class and identity. The students encounter many different literary and multimodal texts, both within and outside of school. Hence, the study aims to increase the knowledge about students perceptions of critical literacy. The aim will be accomplished by answering the following questions:  ·       How do the students perceive texts on the basis of the different aspects of critical literacy, for example gender, power and ethnicity?  ·       How do the students perceive the critical literacy practices within their education?    The study is a qualitative study, and the data collection is done through semi-structured interviews with seven elementary students in year 2 – 3. Phenomenography was used to investigate the participants perceptions. The data was analyzed through a thematic analysis, but the sociocultural theory was used throughout the study. The conclusions are that the students had different perceptions of critical literacy and the different aspects of it. Many of the participating students did not discuss books and movies with others, if they were not instructed to do so. The students use strategies, like reading between the lines, to make meaning of different texts, but they are unaware of their ways to comprehend the content. They make intratexual and intertextual connections, but when asked, they do not bring the experience into their everyday life. The student perceptions of the education did also vary a lot, the conclusion that could be drawn from that is that the students which read more and who discussed the different aspects during the interviews did have a bigger perception of the critical literacy practices than the other students. During the interviews, the student gave different examples of methods which were used in the classroom when they processed texts.

Abstract The aim of this study is to find out teachers’ views on what is important to promote for students’ reading comprehensions. The study is based on what experienced teachers in grades 1-3 perceive as successful and what they choose to focus on in the teaching of reading comprehension. Empirical data were obtained through qualitative interviews with teachers from different municipalities in Sweden. The teachers in the study mean that reading is so much more than just reading. Reading is to understand that you understand. The result shows that experienced teachers see reading comprehension as an important part of school teaching. Teachers place great emphasis on teaching reading and reading comprehension through different reading strategies. The imortance of supportive teaching for students is central and is in line with the sociocultural perspective on learning. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att ta reda på lärares syn på vad som är viktigt att främja för elevers läsförståelse. Studien utgår från vad erfarna lärare i årskurs 1-3 uppfattar som framgångsrikt och vad de väljer att fokusera på i undervisningen av läsförståelse. För att nå mitt syfte med studien har empiriska data inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare från olika kommuner i Sverige. Lärarna i studien menar att läsa är så mycket mer än bara att läsa. Läsa är att förstå att man förstår. Resultatet visar på att erfarna lärare ser läsförståelse som en viktig del i skolans undervisning. Lärarna lägger stort fokus på undervisning i läsning och läsförståelse genom olika lässtrategier. Vikten av en stöttande undervisning för eleverna är central och går i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande.

The aim of this study was to illustrate the teachers' attitude to using outdoor pedagogy in biology teaching. But also, to investigate whether the content of the teaching materials influenced their choice. It was also to describe the extent to which outdoor pedagogical exercises / experiments were included in various teaching materials in the subject of biology. Data were collected through a quantitative teacher-oriented online survey and through quantitative teaching material analysis. Results showed that teachers vary and combine the different parts of the teaching aids in their teaching and where the main reputation for having to supplement their teaching, with other material, was based on the concept of necessity. Furthermore, the study's teaching material analysis showed that there was a limited outdoor pedagogical content in the teaching materials. In summary, the study showed that participating teachers were positive about applying outdoor pedagogy in their biology teaching. It also showed that there was a great need for supplementary to outdoor pedagogical content in both study materials of the study and that the lack of resources was seen as the main reason why outdoor pedagogy would not be applied to a greater extent. One implication for the activity is to see and use the schoolyard more as a place for learning through outdoor pedagogy in the subject of biology. / Syftet med studien var att belysa lärarnas inställning till att använda utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Men också att undersöka om läromedlens innehåll påverkade deras val. Det var också att beskriva i vilken utsträckning utomhuspedagogiska övningar/experiment ingick i olika läromedel i ämnet biologi. Data samlades in genom en kvantitativ lärarinriktad webbenkät och genom kvantitativ läromedelsanalys. Resultat visade att lärare varierar och kombinerar läromedlens olika delar i sin undervisning och där det främsta anseendet till att behöva komplettera sin undervisning, med annat material, grundade sig i begreppet nödvändigt. Vidare visade studiens läromedelsanalys att det fanns ett begränsat utomhuspedagogisktinnehåll i läromedlen. Sammanfattningsvis visade studien att medverkande lärare ställde sig positiva till att tillämpa utomhuspedagogik i sin biologiundervisning. Det visade också att det fanns ett stort kompletteringsbehov till utomhuspedagogiskt innehåll i studiens båda läromedel och att bristen på resurs sågs som den främsta orsaken till att utomhuspedagogik inte skulle tillämpas i högre utsträckning. En implikation för verksamheten är att se och använda skolgården mer som en plats för lärande genom utomhuspedagogik i ämnet biologi.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

Syftet med denna studie är att få inblick på hur lärare i årskurs 1–3 ser på användandet av digitala verktyg för att främja elevers lärande inom programmering i matematikundervisningen. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Deltagande lärare som har medverkat kommer från olika skolor i mellersta Sverige och är utbildade inom matematikämnet i årskurs 1–3. Den insamlade data har analyserats genom både SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) -  modellen som handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg i undervisningen och Finger och Houguets konceptuella ramverk för utmaningar vid införande av teknologi i undervisning. Resultatet av denna studie visar att de berörda lärarna tycker att digitala verktyg är en viktig komponent till programmering och att de kan underlätta i programmeringsundervisningen på grund av de möjligheter som det digitala kan erbjuda. / The purpose of this study is to gain insight into how teachers throughout grades 1 – 3 view the use of digital tools to encourage student learning about programming within the subject of mathematics in addition to possibilities and challenges. The study has been accomplished using semi-structured interviews of a qualitative nature. The contributing teachers derive from multiple schools throughout central Sweden and are trained in mathematics through grades 1–3. The collected data has been analyzed using both the SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition)- a model which deals with how teachers utilize digital tools to educate, and Vinnervik's translated framework for challenges when implementing technology education. The results show that affected teachers believe that using digital tools is an essential factor when learning programming due to the possibilities they provide.

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.