The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Syftet med studien är att få kunskaper om hur lärare arbetar med berättande text utifrån kooperativt lärande. I studien undersöks vilka likheter och/eller skill-nader som går att se be-roende på om lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller om de bara är mer inspirerade av det kooperativa arbetssättet. Hur lärarna använder kooperativa grundprinciper under lektioner med berättade text ligger till grund för studien. Studien tar även reda på vilka strategier lärarna använder vid arbetet med berättande text.  För att undersöka hur grundprinciper och strategier tillämpas, används observationer av lek-tioner samt en enkät med öppna frågor till lärarna. En enkät till eleverna gör att elevernas upplevelser av olika arbetssätt tillvaratas. Genom observationer och enkäter har studien både kvantitativa och kvalitativa data som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförts.  Resultatet visar att det finns skillnader i hur grundprinciperna används beroende på om lärare är utbildade eller inspirerade av kooperativt lärande. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende saknas i de klasser där lärarna är inspirerade av kooperativt lärande vilket får till följd att samar-betet inte alltid fungerade i klasserna och att eleverna inte använde varandra som lärande-resurser. Samtliga lektioner har haft en elevaktiv helklassundervisning där även lärarna haft en aktiv handledningsroll. Vid arbete med berättande text använde samtliga lärare strategier som har stöd i tidigare forskning för läs- och skrivförståelse. Analysen av elevernas enkät-svar visade ett tydligt mönster beroende på om deras lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller inspirerade av metoden. Analysen av lärarnas enkätsvar visade att samtliga lärare har samma syn på undervisning i stort, oavsett om de har utbildning inom kooperativt lärande eller bara är inspirerade metoden. Samtliga lärare lyfter att kooperativt lärande bidrar till att höja elevernas delaktighet och stödjande interaktion i arbetet med berättande text.

Lärare och elevers uppfattning om flytt och migration.Vilka möjligheter och hinder anser läraren det finns i undervisningen och vad de själva anser att begreppen flytt och migration betyder.Elevers tankar om vad begreppet flytt betyder och vad en plats betyder för dem.

I vår studie undersöker vi hur yrkesverksamma lärare i årskurs F–3 arbetar med högläs­ning i undervisningen. Vi undersöker huruvida de lärare som deltagit har ett pedagogiskt, genomtänkt ändamål när de högläser för att skapa lärandemöjligheter. Studien avser också att undersöka vilka inställningar och erfarenheter de medverkande lärarna har till högläsning. För att besvara dessa frågor har vi utgått från vårt underlag bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma lä­rare i årskurserna F–3 utförts. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som fokuserar på att tolka och identifiera likheter och skillnader. Vidare används den sociokulturella lärandeteorin som ett teoretiskt ramverk, som förespråkar att lärande sker i kommunikation och samspel med andra. Den information som framkommit från våra informanter har sedan kopplats till relevant litteratur och den tidigare forskning som vi har tagit del av kring ämnet. Resultatet visar på att lärarna har positiva inställningar till högläsning och uppskattar att använda det i sin undervisning. Det framgår även att syftet med högläsningen varierar beroende på vad lärarna vill förmedla. För det mesta tillämpas högläsning med ett pedagogiskt lärandesyfte, med det används också för att en lugn stund.

Matematisk problemlösning är för elever ett utmanande område som är beroende av att lärare har en genomtänkt plan för hur undervisningen ska struktureras. De olika syner som visat sig finnas på problemlösning har vidare inspirerat till den här studiens syfte, vilket är att synliggöra olika uppfattningar av vad problemlösning i förskoleklass och årskurs 1–3 innebär. För att svara mot syftet för studien har en fenomenografisk ansats använts och frågeställningarna ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare problemlösning i de lägre årskurserna?” och ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare syftet med att undervisa i problemlösning i de lägre årskurserna?” har formulerats. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare har data samlats in och analyserats. Resultatet visar på fem olika uppfattningar av problemlösning vilka handlar om att se problemlösning som en textuppgift, en utmanande process, en procedur, ett gemensamt arbete eller ett kreativt tänkande. Därefter presenteras fyra uppfattningar av vad syftet med undervisning i problemlösning är. Syftet uppfattas handla om att följa läroplan och förbereda inför nationella prov, att ge eleverna förberedande verktyg, att skapa en förståelse för problemlösning och att testa elevernas kunskaper. Avslutningsvis diskuteras studiens metodval följt av en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning och yrkesverksamheten. / Mathematical problem solving is a challenging area for younger students that relies on teachers having a well-thought-out plan for how the teaching should be structured. The different views that have been identified regarding problem solving have further inspired the purpose of this study. The purpose is to highlight different ways of experiencing what problem solving in preschool and grades 1–3 entails. With regards to the purpose of the study, a phenomenographic approach has been used, and the research questions "In what qualitatively different ways do teachers experience problem solving in the lower grades?" and "In what qualitatively different ways do teachers experience the purpose of teaching problem solving in the lower grades?" has been formulated. Data has been collected and analyzed through semi-structured interviews with four teachers. The results reveal five different understandings of problem solving, which involve seeing problem solving as a word problem, a challenging process, a procedure, a collaborative work, or a creative thinking. Furthermore, four different ways of experiencing the purpose of teaching problem solving are presented. The purpose is experienced to be about following the curriculum and preparing for national tests, providing preparatory tools for students, fostering an understanding of problem solving, and testing students' knowledge. Finally, the study's choice of method is discussed, followed by a discussion of the results in relation to previous research and professional practice.

Denna studie har som syftet att undersöka lärares uppfattning om innebörden av språkutvecklande undervisning och dess möjligheter och hinder. En kvalitativ undersökning genomfördes med åtta F-3 lärare för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att det finns en samsyn hos de flesta informanterna. Slutsatsen är att den språkutvecklande undervisningen innebär lärares ansvar att ge eleverna de förutsättningarna som behövs för att utveckla språkkunskaper. En välplanerad undervisning som inkluderar diverse anpassningsmetoder anses vara mest effektivt i språkutvecklande undervisning. Samverkan med skolans övriga personal är en annan viktig aspekt i arbetet, både för att kunna ge elever det stödet de behöver och även för förbättringar av undervisningen.

Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för några av naturvetenskapens karaktärsdrag. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en temadag innehållandes tre lektioner med en klass elever i årskurs ett. Varia­tionsteorin och det pragmatiska perspektivet enligt Dewey användes som teoretiskt ram­verk i studien. Eleverna fick ta del av utvalda karaktärsdrag för naturvetenskap genom explicit och reflektiv undervisning. Berättelsen om Galilei bildade en röd tråd genom temadagen och ska­pade en kontext som karaktärsdragen kunde relateras till. För att synliggöra elevernas be­skriv­ning av naturvetenskapens karaktär innan och efter undervisningen genomfördes ett förtest och ett eftertest. Resultatet visar att eleverna hade fått syn på nästintill samtliga karaktärsdrag för naturvetenskap som undervisats explicit. Naturvetenskapliga arbetsprocesser som erfarits ge­nom lektionsinnehållet hade de svårt att koppla ihop med naturvetenskapens karaktär. Om­råden som frambringade flest egna reflektioner hos eleverna var mänskliga aspekter av natur­vetenskap samt naturvetenskapens begränsningar. Sammanfattningsvis visar denna stu­die att elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för åldersadekvata karaktärsdrag för natur­ve­tenskap och att en explicit och reflektiv undervisning gynnar förståelsen.

Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogiskt verktyg. Studien är grundad i det teoretiska konceptet Pedagogical Content Knowledge (PCK) och använder en fenomenografisk metod. Undersökningen fokuserar på två lärares arbete och deras föreställningar om högläsning. Resultaten visar att en stor del av lärarnas arbetsmetoder vid högläsningssessioner fokuserar på att skapa en interaktiv läsmiljö där elevernas engagemang och delaktighet prioriteras. Hur ofta och vilka didaktiska strategier lärarna tillämpar vid högläsningssessioner varierar beroende på deras individuella tillvägagångssätt och mål med läsundervisningen. En av lärarna använde en mer aktiv och direkt metodik medan den andra tenderade att skapa en avslappnad miljö för eleverna. Resultaten visade även att lärarnas arbetsmetoder överensstämmer väl med rekommendationerna från tidigare forskning. Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas en universell metod för högläsning, utan att lärarna anpassar sina tillvägagångssätt efter elevernas behov och klassens dynamik. Både öppna och stängda frågor används, och valet av strategi verkar bero på lärarnas egna uppfattningar om syftet med högläsningen och deras specifika undervisningsmål.

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.