Syftet med examensarbetet är att undersöka sex lärares arbete med läsförståelse i årskurs2. Till följd av undersökningen vill vi bilda oss en djupare förståelse kring hur man somverksam lärare definierar vad läsförståelse innebär. Vi vill även öka kunskapen om hurverksamma lärare i årskurs 2 beskriver sitt arbete, för att utveckla elevers läsförståelsesamt undersöka huruvida informanterna använder sig utav strategier i sin undervisning.Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare. Litteraturläsningen visar hur detfinns fördelar med att göra eleverna medvetna, om vilken strategi de ska använda när demöter olika texttyper i undervisningen. Forskningsresultaten i studien visar att strategier ären gynnsam metod för elevers utveckling av kunskaper i läsförståelse. Studiens resultatvisar att samtliga sex informanter definierar läsförståelse som förmåga till att kunna förståoch återge innehåll, kunna dra slutsatser av det lästa innehållet samt göra textkopplingarmed stöd av egna erfarenheter. Alla deltagare i studien var eniga om att automatiseradavkodning, läsflyt, ordförståelse samt ett utvecklat ordförråd är viktiga delar i elevensläsförståelseutveckling. Goda förutsättningar till att utveckla läsförståelse bottnar i atteleverna är medvetna om syftet och målet med undervisningen. Det framgår i läroplanenatt eleverna genom strategier ska kunna tolka texter och förstå innehåll. Att kunna tolkainnehållet ur en text är en förutsättning för att kunna inhämta nya kunskaper.Läsförståelsen blir således ett viktigt begrepp i undervisningen samt ett område som läggergrund för annan kunskapsutveckling.

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

Vid vårt förra självständiga arbete (SAG), skrev vi om utomhuspedagogik i NO för F-3 elever. Vår uppfattning var att det behövs fler studier ur ett elevperspektiv och därför föll det sig naturligt att det var detta vi skulle ta oss an i examensarbetet. Syftet var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 2 har om utomhusundervisning kopplat till NO.Frågorna vi sökte svar på var;• Vilka inställningar har eleverna till utomhusundervisning i NO?• Vad har enligt eleverna behandlats i NO-undervisningen utomhus?• Vilka erfarenheter har eleverna av växelverkan inomhus och utomhus i NO?Studien är kvalitativ och bygger på 6 gruppintervjuer med sammanlagt 20 deltagande elever i årskurs 2. Analysen har ett fenomenologiskt perspektiv och utgår från elevernas uttalade inställningar, uppfattningar och erfarenheter till utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Pragmatismen har valts som teoretiskt ramverk, eftersom utomhusundervisning kan härledas till ett pragmatiskt synsätt på lärande där teori och praktik vävs samman.Resultatet visar bland annat att elevernas inställning till utomhusundervisning främst är positiv. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att utomhusundervisning bidrar till en verklighetsförankring i undervisningen, ökad rörelse och ökad kommunikation. Resultatet visar också att elevernas uppfattning om utomhusundervisning påverkas av väderlek. Uttalade aktiviteter och ämnesinnehåll som behandlats genom utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena är bland annat växtarter, djurarter, kroppen och kroppens funktioner. Resultatet visar även att elevernas uttalade erfarenheter av NO-undervisning i växelverkan inomhus och utomhus är varierade.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1.      Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2.      I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3.      Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar?   De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild.   Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått. Genom att vi varit i kontakt med tre etablerade läromedelsförlag har vi fått insikt om vad det finns för geografiska läroböcker för elever i grundskolans tidigare år. För att få en objektiv bild av läroböcker har vi även intervjuat en person som frivilligt granskar läroböcker. Det visade sig att många av lärarna sade sig använda läroböcker i geografi medan eleverna var helt obekanta med dem, vilket vi fann motsägelsefullt. Vi tror att bristande kunskaper bland lärare och elever till stor del beror på att lärarna ser geografi som ett delat ämne. Vi tycker att detta är skrämmande då geografins breda ämnesområde kan generera kunskap om jorden, och därmed även ge elever kännedom om hur de kan förhindra de miljöproblem som idag hotar existensen för framtida liv på Jorden. / We have been doing a study in Geography Curriculum in Elementary School. To find out this we have been interviewing teachers and students in Elementary School. We have also looked into science, and tried to prove how important Geography Curriculum is today, considering the present enviroment problems.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning.Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning.Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer. Eleven är inte en isolerad person, utan hennes handlingar måste sättas i relation till omgivningen (2008). Undervisningen måste anpassas efter eleverna inte tvärtom.Den empiriska undersökningen har bestått av fem observationer i en årskurs 2 och två intervjuer med två klasslärare på en lågstadieskola. Viktigt att veta är att undersökningen endast utfördes på en skola och resultatet visar hur klasslärarna arbetar med språkbarnen just på den här skolan. Det kan alltså förekomma andra arbetsätt och verktyg på andra skolor.Resultatet visar att dessa klasslärare arbetar ungefär likadant med språkbarnen. De använder sig av AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation), i form av tecken som stöd. De arbetar med en ansvarspedagog, som endast har hand om eleverna med språkstörning och som stöttar dem i undervisningen. Språkbarnen arbetar vid vissa tillfällen tillsammans med ett så kallat dragarbarn, en elev som har en normal språkutvecklingskurva. Klasslärarna använder sig av mycket bildstöd i sin undervisning med hjälp av dator, Ipads och Smartboard. I arbetet med elever med språkstörning är det viktigt att vara en tydlig och strukturerad ledare och skapa en trygg miljö i klassrummet, vilket gynnar språkbarnens språkutveckling.

Att arbeta med matematiska mönster som upprepar sig eller är växande ger elever möjlighet att använda sitt aritmetiska tänkande men kanske främst ger det eleverna förutsättningar till att träna på sitt algebraiska tänkande. Tidigare forskning visar på att mönster ger förutsättningar till att undersöka matematiska relationer, samband och likheter, vilket introducerar eleverna till den tidiga algebran och ger dem möjlighet att utöka det algebraiska tänkandet. För att skapa en adekvat undervisning om mönster är det viktigt att ha en förståelse för elevers uppfattningar av mönster. Denna studie är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka hur elever i årskurs 2 uppfattar linjärt växande mönster som presenteras visuellt med tillhörande positionsnummer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en uppgiftsbaserad intervju med 12 elever. Eleverna arbetade med uppgifter (se bilaga 1) samtidigt som de blev intervjuade om hur de resonerar och uppmanades att yttra de tankar de hade om uppgifterna. För att analysera den data som samlades in användes en tabell (Tabell 1.) hämtad ur Wilkie och Clarkes studie (2016) som visar olika nivåer av rekursivt och explicit resonemang eleverna kan ha. Resultatet av denna studie visar att alla elever klarar av att förlänga de linjära mönstren som de arbetat med samt att vissa elever till och med klarade av att skapa en korrekt ekvation av mönstren i uppgifterna. Studiens resultat visar på att det finns elever som tänker på ett rekursivt sätt och elever som har ett explicit tankesätt. Vissa av eleverna som tänkte rekursivt var mer fokuserade på det visuella i mönstret än det numeriska vilket gjorde att de behövde den föregående figuren för att skapa nästa figur. Vidare fanns det elever som såg det numeriska och kunde omvandla mönstret till ekvation som möjliggjorde en uträkning av vilken figur som helst i mönstret. Resultatet visade även en progression av elevernas resonemang då alla elever antingen hamnade på samma nivå eller en högre nivå för varje uppgift som gjordes.

Elevers kunskap om tal i bråkform är central i relation till andra matematiska områden samt den fortsatta matematiska kunskapsutvecklingen. Forskning visar dock att tal i bråkform kan vara en utmaning för elever. Syftet med denna studie är att utifrån variationsteorin identifiera kritiska aspekter för tal i bråkform samt undersöka hur variationsmönster kan möjliggöra ett lärande. Studiens syfte besvaras med frågeställningarna: Vilka kritiska aspekter kan identifieras för att förstå tal i bråkform? Vilka variationsmönster främjar elevernas möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna för lärandeobjektet? För att besvara frågeställningarna har studiens genomförande inspirerats av processen i en Learning study. Studien genomfördes i två klasser i årskurs 2 där data samlades in med hjälp av förtest, observationsprotokoll och eftertest. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv har variationsmönster planerats för två lektioner. Förtestet resulterade i att tre kritiska aspekter identifierades. Utifrån observation av lektioner och analys av för- och eftertest visade resultatet att variationsmönstret för lektion 2 kan ha möjliggjort ett lärande. Studien visade att variationsmönstren kontrast och generalisering kan ha bidragit till att eleverna urskilt kritiska aspekter för lärandeobjektet. / Students' knowledge of fractions is fundamental in other mathematical areas and for the development of mathematical knowledge. Research, however, shows that fractions can be challenging for students. The purpose of this study is to, through variation theory, identify critical aspects of fractions and study how patterns of variety can enable learning. The purpose of this study is to answer the research questions: What critical aspects can be identified in the understanding of fractions? What pattern of variation promotes students' possibility to discern the critical aspects of the object of learning? To answer these questions, the method of the study was inspired by learning study. The study was conducted in two classes in grade 2. Data was collected through a pre-test, observation protocol and a post-test. Based on variation theory, patterns of variation were planned for two lessons. Results of the pre-test identified three critical aspects. Based on the observations of lessons and analysis of pre- and post-test, the pattern of variation for lesson 2 may have enabled learning. Patterns of variation, contrast and generalization may have contributed to students discerning the critical aspects of the object of learning.

Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven. Tidigare forskning har bland annat kommit fram till att det är betydelsefullt att elever får läsa individuellt dagligen om sådant som intresserar dem. Även högläsningen är en viktig del i undervisningen, både för äldre och yngre elever. Med utgångspunkt i detta är vårt syfte formulerat; Syftet med vår studie är att undersöka elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår.   Vi har använt oss av en kvantitativ enkätstudie som lade grunden till utformningen av den efterföljande kvalitativa studien där intervju användes som metod. Vår avsikt var att jämföra elevers läsvanor och upplevelser av litteratur utifrån variablerna kön, ålder och läsförmåga. Av resultatet framkom att elever har en positiv inställning till läsning och de vill gärna läsa mer. Studien visar också att högläsning är ett vanligt förekommande i både årskurs 2 och årskurs 5 trots att litteratur visar att högläsning avtar med stigande ålder. Innan vi genomförde vår studie hade vi en föreställning om att individuell läsning (bänkboksläsning) ofta används som tidsutfyllnad. Detta styrks delvis i vår studie då respondenterna i årskurs 5 uppger att de ofta får läsa när de får en stund över. Andra slutsatser som framkom i vår studie är att eleverna läser individuellt flera gånger i veckan men uppföljning av denna läsning är sällsynt. Både i årskurs 2 och årskurs 5 läser läraren högt för eleverna flera gånger i veckan men det är dock vanligare att eleverna i årskurs 5 läser högt för varandra i jämförelse med årskurs 2. I diskussionen lyfter vi bland annat att läraren har en betydande roll för elevers läsvanor då han eller hon är deras läsande förebild i klassrummet. / During our education to become teachers in the early ages we have gained knowledge about the importance of reading for the language development and also for the read - and typing development. In connection to our practical education with children we have seen that individual reading and reading aloud is commonly anticipated when teaching. Most often teachers have a purpose with reading, which is for the pupils to generate knowledge. Our curiosity about children’s reading habits and literature experiences in early ages developed after having encountered several studies about the subject from a teacher’s point of view. Although we found it more interesting to look at it from the pupil’s perspective, since one has to go to the primary source, the pupil, to be able to develop and create the tutoring in a stimulating way. Past research in the area shows among others that it is important for pupils to read individually each day about things that are at interest to them. Reading aloud is an essential part of the tutoring as well, both for younger and older pupils. With these facts in mind, we could form an objective of this study; To research the reading habits and literature experiences of pupils in the early ages at school.   We have used a quantitative questionnaire study that laid the foundation for the design of the subsequent qualitative study where interview was used as a method. Our intention was to compare students' reading habits and experiences of literature based on the variables gender, age and literacy. The results show that students have a positive attitude to reading and they would like to learn more. The study also shows that reading aloud is a common practice in both years 2 and 5 although the literature shows that reading aloud subsides with age. Before we implemented our study, we had an idea of the individual reading (bench book reading) often is used as time filler, and a part of our study confirms this thought since the respondents in year 5 said that they often read when they get a moment over. Some other conclusions that were made from our study are that the pupils do read several times per week, but this reading is rarely followed up.  Both in classes 2 and 5 the teacher reads aloud to the pupils numerous times per week, although it is more common that the pupils in class 5 read aloud to each others compared to the ones in class 2. In the discussion of this study we, among other things, emphasize the role of the teacher when it comes to the reading habits of the pupils, as he or she is their role model of reading in the classroom.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.