This study aimed to explore the effectiveness of two targeted, intensive reading interventions; repeatedreading and continuous reading; and their possible effect on reading speed and accuracy. The participantswere a group of 12 students identified with low reading speed at the beginning of grade 2. The interventionwas carried out individually during 12 sessions in 1,5 weeks. Reading speed and accuracy were measured inpre- and posttest. The number of words read in each condition were controlled, making sure that studentsindividual reading speed would not influence the number of words read in each intervention condition.The students in experiment group 1, repeated reading, read the same text at four sessions before changingtext. The students in experiment group 2, continuous reading, read different texts at each session. In theintervention's reading sessions, texts adapted to the pupils' reading level were used.Under these conditions, it was found that there were no significant differences between the two conditionsregarding change in reading speed and accuracy from pre- to posttest. However, a moderate effect-size wasidentified regarding reading speed favouring repeated reading.Our conclusion is that the question of which method is most effective cannot be answered with this study.

I denna empiriska studie har användningen av transspråkande undersökts på tre olikaskolor. Transspråkande innebär i korta drag att flerspråkiga elever ges möjlighet attanvända alla sina språk i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturellaperspektivet, och syftet med studien är att undersöka hur muntlig kommunikationrealiseras i transspråkande klassrum samt hur lärmiljön i dessa klassrum är utformade.Materialet har samlats in genom systematiska observationer i transspråkandeklassrum på tre skolor. Med stöd av ett etablerat schema för observationer av 44språkutvecklande faktorer har lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner studeratsunder tolv lektioner i matematik och svenska. Resultatet visar att lärmiljön i detransspråkande klassrummen var utformade med öppna planlösningar där väggarnautnyttjades för att exponera bildstöd i både svenska och matematik. Vid interaktionenmellan lärare och elev var det särskilt karaktäristiskt att läraren bemötte eleverna medderas förnamn, gick ned till deras ögonhöjd, uppmuntrande turtagande och berömdeelevernas lyssnande. Särskilt utmärkande för lärtillfällen i de transspråkandeklassrummen var att lärarna uppmuntrade användningen av flera språk blandeleverna, såväl i diskussioner som vid skriv- och läsuppgifter. Detobservationsschema som har använts i studien har tidigare inte använts vidobservation av just transspråkande.

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.

Språkutveckling gynnar elevers kunskapsutveckling och framgång i skolan. Elever vars språkliga förmåga brister riskerar att få svårigheter med kunskapsutvecklingen i skolan. Lärare behöver därför kunskap om vad de kan göra för att stötta elevers språkutveckling. I denna studie undersöks förekomsten av sju språkutvecklande aktiviteter i fyra klasser inom svensk- och matematikundervisningen i årskurs 2 och 3. Lärarnas praktik dokumenteras med stöd av ett observationsschema som bygger på det brittiska observationsverktyget ”Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. Resultatet analyseras och jämförs med avseende på skolämne och årskurs. Studien visar att de språkutvecklande aktiviteterna förekommer oftare inom svenskundervisningen men att utbudet av antal aktiviteter i matematikundervisningen är högre. Vidare visar studien att eleverna erbjuds få tillfällen att arbeta tillsammans utan att fokus istället ligger på aktiviteter som är styrda av läraren. / Language development benefits pupils’ knowledge development and progress in school. Pupils whose linguistic ability is deficient risk encountering difficulties with knowledge development in school. Teachers therefore need to know what they can do to support pupils’ language development. This study examined the occurrence of seven language development activities in four classes in Swedish and mathematics in grades 2 and 3. The practice of the teachers was documented with the support of an observation schedule based on the British “Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. The results were analysed and compared according to school subject and grade. The study shows that language development activities occur more often in Swedish teaching but that the range of activities in mathematics teaching is wider. Moreover, the study shows that the pupils are offered few opportunities to work together, as the focus is instead on activities directed by the teacher.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.

Studien har som mål att upptäcka hur elevers lösningar skiljer sig vid tre olika svårighetsgrader inom slutna problemlösningar i årskurs 2. Trettiofyra34 elever deltar i studien och genomför sex stycken problemlösningsuppgifter. Teoretiskt vilar studien på ett ramverk över representationsformer och Heddens (1986) teori. Ramverket beskriver fem olika representationsformer och de är talade symboler, skrivna symboler, bilder, omvärldssituationer och manipulativa modeller. Heddens (1986) teori handlar om hur elevers kunskapsutveckling sker i fyra nivåer från konkret nivå, semikonkret nivå, semiabstrakt nivå till abstrakt nivå. Analysen inriktas på elevernas lösningar till de slutna problemlösningsuppgifterna där fokuset ligger på vilken representationsform som dominerar i varje svårighetsgrad samt vilka nivåer som eleverna uppvisar genom sina representationsformer. I resultatet uppkom det att uppgift 5 var svår. Resultatet uppvisar att eleverna visar en större variation i sina representationsformer vid en lägre svårighetsgrad än vid högre svårighetsgrader då eleverna vid högre svårighetsgrader oftare använder representationsformer som är kopplade till den abstrakta nivån. Därmed visar resultatet att eleverna i studien har en tendens att låsa sig vid vissa representationsformer eller glömma dem när svårighetsgraden på problemlösningarna höjs.

Bakgrund. Stor del av barns spontana kommunikation sker i form av berättande och genom att undersöka mikro- och makrostrukturer i återberättande kan olika aspekter av den språkliga förmågan kartläggas. Barn med svag textförståelse uppvisar svårigheter i många språkliga områden och en god kartläggning kan både ligga till grund för identifiering av de individer som behöver stöd samt vara vägledande i interventionsplanering. Syfte. I första delen av studien var syftet att undersöka mikro- och makrostrukturella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. Syftet i andra delen av studien var att undersöka det narrativa återberättandet hos elever identifierade med svag narrativ kvalitet. Metod. I studiens första del analyserades återberättande från elever i åk 2 kvantitativt på mikro- och makrostrukturell nivå utifrån SALT, NSS och Informationsled. I studiens andra del utfördes en kvalitativ analys av elevernas återberättande utifrån samma mått. Resultat. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas i studiens första del. Eleverna med svag textförståelse tenderade att ha en högre språklig produktivitet i sitt återberättande medan eleverna med god textförståelse tenderade att ha ett mer komplext återberättande. I studiens andra del var eleverna benägna att sammanfatta berättelsen och exkludera delar. Slutsatser. Elever med språkliga svårigheter är inte en homogen grupp. Interventionsinsatser måste således anpassas efter varje elevs behov. Resultaten från denna studie kan dock tyda på att även små interventionsinsatser i grupp skulle kunna utjämna eventuella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. / Background. Much of children’s spontaneous communication is in the form of storytelling. By examining micro- and macrostructures in retelling, different aspects of linguistic ability can be mapped. Children with poor text comprehension show weakness in many linguistic areas and an appropriate analysis can serve as a basis for identifying individuals who need support, as well as guidance for intervention. Aim. The first part of this study investigates micro- and macrostructural differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. The second part investigates narrative retelling by students identified with poor narrative quality. Methods. In the first part of the study, retellings from second grade students were analyzed at micro- and macrostructural levels. In the second part, a qualitative analysis of the retellings based on these levels was performed. Results. In part 1, no significant differences between the groups were observed. However, students with poor text comprehension tended to have a higher linguistic productivity in their retellings and students with good text comprehension had more complex structures. Part 2, it was found that the students with poor narrative quality tended to summarize the story and exclude parts. Conclusions. Students with language difficulties are not a homogeneous group. Hence, an intervention needs to be adapted to the needs of the student. Further, the results indicate that a short intervention has the potential to equalize possible differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. / Tidig intensivsatsning i avkodning och läsförståelse

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.