Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre.   Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen. Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov.

Syftet med vår forskning är att få en fördjupad förståelse av förskollärares föreställningar om övergång mellan förskola och förskoleklass. De frågor vi söker svar på genom våra empiriska studier i förhållande till vår forskningsbakgrund är: Går det att urskilja likheter och skillnader i förskollärares föreställningar om övergången mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero på? Forskningens empiri bygger på en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebär att vi har intervjuat sex förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass. Intervjuerna har skett mellan de verksamheter där övergången är aktuell. Forskningens bakgrund bygger på de historiska förändringar som har skett och som har kommit att påverka förskola och förskoleklass. Vi har även tagit del av forskning som berör ämnesområdet övergång. De slutsatser vi kan dra utifrån resultat- och analysdelen är att det mellan verksamheter inte råder någon smidig övergång. Vi tolkar att det beror på att förskola och förskoleklass har skilda läroplaner och att dessa bygger på olika traditioner som hämmar en övergång. Titeln, De lyckta dörrarnas praktik, bestämdes i slutskedet av forskningen. Den ger en bild av forskningens resultat- och analysdel.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum. Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna? Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt. Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan. Barnen i förskolan visar på att de kommer känna en stor saknad av pedagoger och kamrater i förskolan. Föräldrarna och pedagogerna upplever samverkan som en betydelsefull process för det enskilda barnet. Föräldrarna lägger stort fokus på att barnet ska få inblick i den nya miljön, möta pedagogen samt de blivande kamraterna. Pedagogerna anser att samverkan skall utformas på ett gynnsamt sätt för barnet, men det framkommer att det finns ett flertal olika hinder som exempelvis riktlinjer, tid och geografiskt läge för att uppnå en tillfredställande samverkan. Det har lett till att samverkans uttrycksformer skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna som ingår i studien.

No description available.

<p>De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.</p><p>Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?</p><p>Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.</p><p>Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan. Barnen i förskolan visar på att de kommer känna en stor saknad av pedagoger och kamrater i förskolan.</p><p>Föräldrarna och pedagogerna upplever samverkan som en betydelsefull process för det enskilda barnet. Föräldrarna lägger stort fokus på att barnet ska få inblick i den nya miljön, möta pedagogen samt de blivande kamraterna. Pedagogerna anser att samverkan skall utformas på ett gynnsamt sätt för barnet, men det framkommer att det finns ett flertal olika hinder som exempelvis riktlinjer, tid och geografiskt läge för att uppnå en tillfredställande samverkan. Det har lett till att samverkans uttrycksformer skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna som ingår i studien.</p>

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte. För att nå en ökad förståelse för familjedynamiken anses dock detta värdefullt att studera. Denna studie avsåg därmed att besvara följande frågeställningar: Är relationskvaliteten beroende av relationens längd? Är relationskvaliteten beroende av relationslängden vid övergången till föräldraskap? Relationskvalitet definierades i denna studie med kvalitetskomponenterna tillfredställelse, sammanhållning och konfliktnivå. För att besvara frågeställningarna användes delar av datamaterialet "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Materialet inkluderar män och kvinnor i Sverige, födda 1968, 1972, 1976 och 1980. Resultaten från genomförda regressionsanlyser visade att kvinnors, men inte mäns, relationskvalitet är beroende av relationens längd, och relationens längd vid övergången till föräldraskap. Sammantaget uppvisade kvinnorna en kvalitetsminskning över tid, samt att det är mer fördelaktigt för relationskvaliteten desto senare i relationen övergången till föräldraskap sker. Ytterligare forskning, med mer valida mätinstrument, samt större urval, krävs dock för mer generella och pålitliga slutsatser. I teoretiskt hänseende anses emellertid denna studie bidra till att området kan anses värdefullt att ytterligare undersöka och diskutera.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen. / The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares perspektiv på sin delaktighet utifrån förskolepersonalens arbete kring övergångar inom förskolan. Studien har genomförts med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom det att delaktighet definieras som informationsutbyte och påverkan samt att kommunikationen och informationen mellan vårdnadshavarna och förskolepersonalen varit bristfällig. Slutsatsen visar att vårdnadshavarna vill ha inflytande i övergången genom samverkan samt att deras delaktighet är individuell. Slutligen kan vi inte uttyda ett samband mellan kunskap om förskolans styrdokument och inflytande.

Denna uppsats behandlar övergången mellan förskola och förskoleklass med fokus på samverkan och dokumentation av barns språkutveckling utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.  Uppsatsens undersökning består av två delar. I den ena undersöks hur övergångar, samverkan och dokumentation skrivs fram i läroplanen, dvs. formuleringen av dessa fenomen. Metoden i denna del består således av en kvalitativ innehållsanalys. I den andra empiridelen undersöks pedagogers upplevelser av samma fenomen genom en webbenkät i syfte att även få en inblick i hur dessa fenomen realiseras i praktiken.     I analysen av läroplanerna framgår det att verksamheterna ska samverka på ett tillförlitligt sätt med varandra för att främja elevernas progression i ett långsiktigt perspektiv. Här framgår att lärarna inom varje verksamhet har ett gemensamt ansvar för att se till att det skapas goda förutsättningar för eleven att utvecklas och att det skapas möjligheter tillägna sig kunskaper. Genom resultaten i enkätundersökningen visas att det finns svårigheter att realisera det som är formulerat i styrdokumenten om just samverkan. Personal i både förskola och förskoleklass efterfrågar en ökad samverkan för att skapa bättre förutsättningar för eleverna i samband med övergång och även för en gynnsam långsiktig kunskapsutveckling. När det gäller samverkan mellan mottagande förskoleklass, vårdnadshavare och barn tycks det ha fungerat väl. Stor del av respondenterna menar att överlämning om barns språkutveckling har förekommit och några svarade att de anpassat undervisningen beroende på den information de fått vid överlämningen. I styrdokumenten poängteras att verksamhetens pedagogiska ansvar och dokumentationskrav åvilar förskollärare/pedagog. Dock framgår det i undersökningen att det saknas direktiv på vad och hur det ska dokumenteras. Enligt respondenterna används olika metoder för att dokumentera barns utveckling. Det framgår att nästan alla är eniga om överlämningens pedagogiska betydelse för barnets fortsatta utveckling.