No description available.

Studien är genomförd med syftet att belysa problemområdet eftervård för institutionsplacerade ungdomar, utifrån professionellas erfarenheter och upplevelser. Studien har en hermeneutisk metodologisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Fyra intervjuer har genomförts med socialsekreterare och behandlare som är verksamma inom socialförvaltningen i barn- och ungdomssektionen. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori om hur människans utveckling sker i olika system. Resultaten av studien visar att eftervårdsarbete är en betydande del av ungdomars tvångsvårdsprocess. Det krävs att ungdomarna får stöd i att skapa och bibehålla viktiga relationer. Det blir viktigt att det finns en noggrant planerad plan för vad som ska hända när ungdomen återvänder hem eller flyttar till eget boende för att hjälpa ungdomen i övergången från vård till självständighet. Studien visar också att samverkan och god kommunikation mellan socialtjänsten och institutionen är betydande för att ungdomens förändringsprocess ska bli positiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.

Forskning har visat att närmare en fjärdedel av alla ungdomar som avslutat sin utbildning inom gymnasiesärskolan står utan arbete, studier eller annan sysselsättning, och att gymnasiesärskolans elever tillhör en av de grupper som möter störst utmaningar vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet med detta kvalitativa examensarbete var att bidra med en ökad förståelse kring gymnasiesärskolan arbete med att förbereda sina elever för övergången mot arbetslivet. För att besvara syftet avsåg denna studie att, genom semistrukturerade intervjuer, undersöka hur 3 studie- och yrkesvägledare och 2 lärare arbetar med studie- och yrkesvägledande insatser och samverkar med andra aktörer för att förbereda eleverna inför övergången, samt vilka utmaningar detta arbete inneburit. Resultatet visar att arbetet med studie- och yrkesvägledning sker på olika sätt, men att det innefattar en hel del utmaningar då målgruppen har otroligt begränsade valmöjligheter. Den samverkan som sker har visat sig vara av stor betydelse, inte minst det arbetsplatsförlagda lärandet som dels skapar möjligheter till anställning för eleverna, men också för arbetsgivare att se vilka kompetenser dessa elever besitter. Vidare framkommer även att gymnasiesärskolan arbetar mycket med att lära eleverna grundläggande saker som är avgörande för att få och behålla ett arbete, och på så vis forma individer som är redo för etablering på arbetsmarknaden. Detta visar hur arbetsmarknaden präglas av ett integritets tänkande, där endast individer som klarar av arbetsmarknadens krav är aktuella för arbete, och där olikheter ännu inte är fullt accepterade.

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.

Nilsson, Katarina (2022), Övergången – Väsentliga faktorer och speciallärarens roll i övergångar för elever i språklig sårbarhet, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I studien beskriver några lärare och speciallärare på en f-6-skola sina uppfattningar av arbetet kring övergångar för elever i språklig sårbarhet. De främjande faktorer och utmaningar som beskrives i övergångsarbetet på den undersökta skolan kan möjliggöra för reflektioner kring arbetet med övergångar på andra skolor. I studien lyfts även speciallärarens roll och möjligheteri övergångar för elever i språklig sårbarhet. Det kan bidra till värdefulla diskussioner om specialläraruppdraget som till exempel hur speciallärarrollen ska definieras i övergångsarbetetoch hur speciallärarens arbete kan organiseras på olika nivåer. Det övergripande syftet med studien har varit att bidra med kunskap om faktorer som lärare ochspeciallärare förstår som väsentliga i samband med övergångar för elever i språklig sårbarhet. Studiens syfte har också varit att synliggöra speciallärarens roll och möjligheter i övergångsprocessen. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:● Vilka faktorer beskriver några lärare och speciallärare som väsentliga i samband medövergångar för elever i språklig sårbarhet?● Hur beskriver samma lärare och speciallärare arbetet med övergångar för elever ispråklig sårbarhet?● Hur uppfattar dessa lärare och speciallärare speciallärarens roll i övergångsprocessenför elever i språklig sårbarhet? Utifrån syfte och frågeställningar valdes sociokulturell teori och ekologisk systemteori somteoretisk grund i uppsatsen. Den sociokulturella teorin förklarar hur människan lär i samspelmed andra och vilka möjligheter en individ har att lära sig med rätt hjälp. Mänskliga handlingaroch beteenden måste förstås i större sociala och kulturella sammanhang. Den ekologiska systemteorin inriktar sig mot att barn ska uppfattas utifrån totala ekologiska sammanhang där inte bara familjen spelar roll för barnets utveckling utan att även andra samhällssystem både har direkt och indirekt betydelse för utvecklingen. Utifrån syfte och frågeställningar om att söka svar på lärares och speciallärares uppfattningar valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet speglades mot valda teorier och tidigare forskning.Resultatet visade att brister på organisatorisk nivå skapar svårigheter för pedagogerna attupprätta fungerande rutiner i övergångsarbetet för elever i språklig sårbarhet. Några av de väsentliga faktorer som lyftes är att det saknas övergripande handlingsplaner och riktlinjer på både huvudmannanivå och skolnivå. Resultatet visade även att faktorer som kontinuitet, kollegial samverkan och kollegialt stöd ses som väsentliga i övergångarna och framför allt i övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Denna övergång framträdde som en av de stora utmaningarna och bland annat lyftes skolans språkliga krav och minskat vuxenstöd som kritiska aspekter för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visade vidare att specialläraren spelar en stor och viktig roll i arbetet med att förebygga sårbarhet för såväl pedagoger som elever genom att stötta, samordna och avlasta. Det framträder att det finns ett behov av specialpedagogiskt stöd i övergången mellan årskurs3 och 4. För att förebygga och minska den språkliga sårbarheten kan specialläraren möjliggöraför explicit undervisning i mindre grupper eller genom individuellt stöd. Specialläraren kan följa upp åtgärdsprogram och vara länken i samverkan mellan hem och skola. Inom den del av uppdraget som rör skolutveckling kan specialläraren vara den som samordnar och driver arbetet med att skapa ett hållbart system kring övergångar på skolan.

Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

Den kvalitativa studien utgår från yrkesverksammas erfarenheter av övergången mellan förskola och förskoleklass med syftet att öka förståelse för upplevelsen av övergången. Det empiriska materialet inhämtades genom fokusgruppsamtal där verksamma med erfarenhet av övergångsprocessen från de båda skolformerna deltog. De yrkesverksamma delgav sina erfarenheter och upplevelser av övergången i samtalen. Resultatet analyserades med stöd i systemteorin som teoretisk utgångspunkt och utmynnade i övergångsprocessen, övergångsaktiviteter, samarbete mellan verksamheterna, föräldrasamverkan samt barns delaktighet. Deltagarnas skildringar av övergångar beskrev en övergång i process. I processen framkom vilka hinder som kan uppstå samt vad som förutsätter goda övergångar. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget för övergångsarbetet måste få ta tid och vara tryggt för barnen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett gott systematiskt arbete i övergångsprocessen, där dessa komponenter finns med och är väl förankrat i båda skolformerna, undanröjer hinder och genererar goda övergångar för barnen. Specialpedagogens roll i övergångsarbetet blir att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever samt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.

Det finns idag en brist på grundutbildade sjuksköterskor, samtidigt som behovet ständigt ökar. Sjuksköterskeutbildningen ska ge förberedande kunskaper som sedan ska omvandlas i praktiken. Sjuksköterskeyrket kan beskrivas som “spindeln i nätet” och arbetsuppgifterna att utföra under ett arbetspass är många. Gapet mellan teori och praktik vid övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska har under många år varit en utmaning, men genom rätt handledning och med hjälp av introduktionsprogram kan övergången bli en positiv upplevelse. Syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under övergången från studier till yrkesverksam sjuksköterska. Som metod för att svara på syftet användes en litteraturöversikt med kvalitativ inriktning, vilket grundade sig i att författarna önskade förmedla sjuksköterskans känslor och upplevelser kring ämnet. Resultatet baserades utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar och presenterade den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse i fem olika huvudteman; Känslor vid övergången, Betydelsen av kunskap för övergången, Ansvar, Organisationen samt Support. Totalt 13 underteman skapades där både positiva och negativa upplevelser vid övergången lyfts. I resultatet framkom det att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att övergången består av många utmaningar, men ett stöttande arbetsteam med en god sammanhållning har en stärkande inverkan på hur den första tiden i yrket upplevs. En känsla av trygghet verkar positivt för kompetensutvecklingen. Diskussionen lyfter fram den gemensamma bilden av bristande kvalitet gällande introduktionsprocessen och många av sjuksköterskorna belyser vikten av ett tryggt arbetsklimat. Slutsatsen är att med fortsatt utveckling av introduktionsprogram främjas sjuksköterskans övergångsprocess positivt, samt att det bidrar till att den hållbara utvecklingen säkerställer både patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa, trygghet och välmående.

När en elev övergår från en skolform till en annan skolform ska den avlämnade skolenheten skyndsamt överlämna den dokumentation som underlättar och gynnar elevens fortsatta lärande. Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är komplex som visar på behov avsamarbete, tydliga rutiner och en innehållsrik dokumentation. Viktig information behöver överföras för att säkerställa att elever i behov av stöd fortsättningsvis får de förutsättningar eleven har rätt till. Studien syftar till att undersöka hur kommuner organiserar överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan på huvudmannanivå. Forskningen är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från kommunerna i studien. Som komplement till intervjuerna har kommunernas riktlinjer och rutiner bearbetats och använts i forskningen. Tidigare forskning, empiriskt underlag från intervjuer och kompletterande material har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av tematisk analys. Elever i behov av stöd är extra sårbara vid skolövergångar. Studien visar att överlämningsprocessen är viktig då den åskådliggör kontexten runt eleven och bistår mottagande skola att knyta an till ett unisont förhållningssätt och gemensamt samverkanssystem. Vidare framkommer att överlämningsprocessen mellan grundskolan och gymnasieskolan kan fungera som samverkan mellan olika skolformer och professioner som strävar mot samma mål för eleven. Utvecklingsområden som framkommer i studien är överlämningen mellan kommunala och fristående skolor samt att det finns ett behov av att dokumentationen följer eleven oavsett när eller hur många gånger en elev byter skola. Konklusionen i studien är att det finns ett behov och önskemål att generera en tydlig och effektiv process utifrån eleven förutsättningar och fortsatta progression. När elever är involverade i överlämningsprocessen och dokumentationens innehåll visar det på attövergången upplevs framgångsrik. / When a student transfers from one school form to another school form, the hand over school unit must promptly submit the documentation that facilitates and benefits the student's learning. The transition from primary school to Upper Secondary School is complex and shows the need for cooperation, distinct routines and relevant documentation. Crucial information needs to be transferred to ensure that special education needs students continue to receive the support the students are entitled to. The study aims to investigate how municipalities organize the handover from primary schools to high schools at an organisational level. The research is of a qualitative nature and semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipalities in the study. In addition to the interviews, the municipalities' guidelines and routines have been processed and used in research. Previous research, empirical data from interviews and additional material have been analyzed from a System theory perspective with the support of a Thematic analysis. Students in need of special education are particularly vulnerable during school transitions. The study shows that the handover process is important as it shows the context around the student and assists receiving school to connect to a unison approach and common collaboration system. Furthermore, it appears that the handover process between primary school and Upper Secondary School can function as a collaboration between different school forms and professions which strives for the same goal for the student. Development areas that emerge in the study are the transfer between comprehensive and independent schools and that there is a need for the documentation to follow the student regardless of when or how many times a student changes school. The conclusion of the study is that there is a need and desire to generate a clear and effective process based on student conditions and continued progression. When students are involved in the handover process and the content of the documentation it shows that the transition is experienced as successful.