Bakgrund Av många anses frukosten vara den viktigaste måltiden under dagen. Med en energi- och näringsrik frukost får eleverna bättre förutsättningar till att öka koncentrationen och prestationen i skolan. Syfte Syftet med studien var att undersöka barn i årskurs 5 och deras frukostvanor, om det var skillnad mellan de som hade undervisning i hem- och konsumentkunskap (HKK) och de som inte haft HKK, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar, vilka livsmedel eleverna valde att äta till frukost och hur de kände när de åt respektive inte åt frukost. Metod Studien genomfördes i form av en pappersenkät med fem frågor på två olika skolor i Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsval. Enkätsvaren lades in i Google Sheets och Excel och analyserades med hjälp av Chi-två-test och analystabeller. Resultat I studien deltog 183 respondenter. Studien visade att 73% av eleverna åt frukost varje dag och att det var 1 % som aldrig åt frukost. Det var ingen skillnad i frukostfrekvens mellan flickor och pojkar. Det var fler som åt frukost varje dag av de som hade haft HKK jämfört med de som inte hade haft HKK. Vanligaste livsmedlet till frukost var mjukt bröd. Vanligaste känsloordet när respondenterna åt frukost var att de kände sig glad medan det vanligaste ordet när de inte åt frukost var att de kände sig hungrig. Slutsats Det var fler som åt frukost dagligen av elever som hade fått undervisning i HKK. HKK är ett viktigt ämne som behöver få mer undervisningstid och då framförallt med de yngre eleverna för att tidigt ge dem kunskap om en bra kosthållning, så att de utifrån det kan göra val som är välgrundade. / Background Breakfast is often considered to be the most important meal of the day. A nutritious energy boosting breakfast provides a better basis for students’ academic performance and concentration. Objective The purpose of this study was to examine the breakfast habits of 5th grade students: if there was any difference between students who had been taught home economics and those that had not, if there was any difference between boys and girls, what they ate, and how students felt if they ate breakfast or not. Method This study was based on a paper survey consisting of five questions which was distributed during spring of 2020 to two schools in different regions of Sweden. The survey was administered as a convenience sample. Survey results were entered in Google Sheets and Excel and analyzed with Chi-squared tests and coded to analysis tables. Results The total number of participants was 183 students. Results from the study showed that 73 % of students ate breakfast daily and that 1 % never ate breakfast. There was no difference between the proportion of boys and girls that ate breakfast. Students who had studied home economics ate breakfast more frequently than those that had not. The most common breakfast food was bread. The most common word used by respondents to describe how they felt when they ate breakfast was the word “happy”. The word most frequently used to describe how they felt when they did not eat breakfast was “hungry”. Conclusion Students who had studied home economics ate breakfast daily more frequently than students that had not. Home economics is a crucial subject in which more teaching is needed primarily for younger students, so that they can learn the importance of healthy eating habits early on and make well-grounded choices.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god. Dessvärre visar resultaten på en mycket liten kunskapsutveckling hos eleverna efter att de spelat Lasarus. / The purpouse of my research is to learn about pupil´s apprehension about computergames and how a specific computergame, Lasarus, affect the pupil´s understandings with the human body and a healthy livstyle. The study was made with fifth graders. The pupil´s played Lasarus and also answered questionnaires, about their computergames habbits, knowledge about the human body and their opinion about Lasarus, before and after they played. The study show that the pupil´s opinion of Lasurus is good, but the understandning about the human body and a healthy lifestyle has not been affected or developt in any significant extent.

<p>Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella kommunen.</p><p>Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat.</p><p>Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat.</p>

Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.

This paper discusses how students in grades 5 perceive the concept of bullying at school. The study aims to seek an understanding of how students define bullying. How they describe how bullying occurs? How to describe students who is who bully and are bullied? I used a qualitative method to interview eight students, four girls and four boys in a class in a school in the middle of Sweden. And I have complemented the method of making schoolyard observations during three breaks. In my research, I compared students ' interview responses with the authors' theories. I have concluded that the students 'perception of bullying correspond well with several of the authors' definition of bullying, and the causes of bullying. There is very little difference between boys ' and girls' perceptions of bullying. In the interview responses, it is clear that boys and girls can discover bullying in different ways, it can be seen by the way they express themselves. The boys describe bullying as physical, and for the girls it's more about verbal bullying and ostracism. / Denna uppsats behandlar hur elever i årskurs 5 uppfattar begreppet mobbning i skolan. Studien syftar till att söka förståelse för hur elever definierar mobbning. Hur beskriver de hur mobbning uppkommer? Hur beskriver eleverna vilka det är som mobbar och blir mobbade? Jag har som kvalitativ metod intervjuat 8 elever, 4 flickor och 4 pojkar i en klass i en skola i Mellansverige. Och har kompletterat metoden med att göra skolgårdsobservationer under tre raster. I min undersökning så har jag jämfört elevernas intervjusvar med författarnas teorier. Jag har kommit fram till att elevernas uppfattning om mobbning överensstämmer väl med flera av författarnas definition av mobbning samt orsakerna till mobbning. Det är väldigt små skillnader mellan pojkarnas och flickornas uppfattning om mobbning. I intervju svaren framgår det klart att pojkar och flickor kan upptäcka mobbning på olika sätt, det kan man se genom på det sättet de uttrycker sig på. Pojkarna beskriver mobbning som fysisk och för flickorna handlar det mer om verbal mobbning och utfrysning.

Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella kommunen. Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat. Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

Studien behandlar sex elevers erfarenheter av matematiska textuppgifter där frågans placering varierar. Det undersöks eftersom tidigare forskning inte har undersökt frågans placering utifrån elevernas perspektiv. Tidigare forskning har enbart undersökt elevers lösningar av textuppgifter där frågeplaceringen varierat. Syftet med studien var att undersöka hur sex elever i årskurs 5 erfar matematiska textuppgifter med två olika placeringar av frågan, i slutet och i början av uppgifterna. Undersökningen hade fenomenologi som vetenskaplig teori. I studien intervjuades sex elever medan de löste sex textuppgifter med varierad placering av frågan. Under intervjuerna svarade eleverna på frågor som bland annat berörde textuppgifternas svårighetsgrad och frågans placering. Resultatet av studien visar att elevernas tillvägagångssätt för att lösa uppgifterna inte skilde sig i förhållande till frågans placering. De textuppgifter som eleverna ansåg var svårast hade frågan i början. När frågan var i början ansåg flertalet elever att de, när de läste uppgiften, fokuserade på vad som skulle räknas ut. Trots det föredrog eleverna textuppgifter med frågan i slutet eftersom de var vana vid det. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna föredrog att frågan var i slutet av skriftliga textuppgifter. / This study discusses six students' experiences of mathematical word problems with different locations of the questions. This was investigated because previous research has not investigated the students' perspectives of question placement. Previous research has only investigated students' solutions of word problems with different locations of the questions. The aim of this study was to investigate how six students, between 11 and 12 years old, in 5th grade experienced mathematical word problems with different locations of the question. The question was either located in the end or in the beginning of the word problem. The study had phenomenology as a scientific theory. This study was done by interviewing each one of the six students while they solved six written mathematical word problems with different location of the question. During the interviews, the students answered questions about for example the difficulty of the word problems and question placement. The result of the study showed that the students' methods to solve the word problems did not differ in relation to where the question was located. The most difficult word problems according to the students had the question in the beginning. The difficulty of the word problems was also affected by which type of problem it was; change problem, combine problem or compare problem. When the question was located in the beginning of the word problem most students perceived that they focused on the calculation of the problem. However, the students preferred word problems with the question in the end because they were used to that. The conclusion is that students preferred the question in the end of written word problems.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar introduktionen av algebra med variabler i tre läromedel för årskurs 5: Koll på Matematik 5B, Favorit Matematik 5A och Mattespanarna 5A. Studiens syfte är att studera introduktionen av området algebra med variabler i årskurs 5, särskilt avseende utrymme, representationsformer och samspelet mellan text och bild. Tre frågeställningar togs fram för granskningen: Hur stort utrymme får introduktionen av området algebra med variabler i förhållande till helheten av läromedlet? Vilken eller vilka representationsformer används i uppgifter vid introduktion av algebra med variabler? På vilket sätt samspelar text och bild med varandra vid introduktion av algebra med variabler i läromedlen? Metoden var av en komparativ design i form av en flerfallsstudie för att finna möjliga likheter och skillnader mellan läromedlen. Ramverk skapades för att finna likheter och skillnader mellan läromedlen. Resultatet visar att: algebra med variabler får mellan 2–20 procent av det totala utrymmet i läromedlen; de tre mest förekommande representationsformerna är verbal, bildlig och symbolisk; det mest förekommande samspelet mellan text och bild är när bilden behövs till texten för att lösa uppgiften. Slutsatsen blir att de tre läromedlen skiljer sig åt avseende hur mycket utrymme som ges till området algebra med variabler; från relativt litet utrymme med endast två procent till relativt mycket utrymme med 20 procent. De representationsformer som finns i läromedlen ger eleverna en möjlighet för att skapa sig en konkret förståelse, vid introduktionen av algebra med variabler, i det sociala samspelet mellan eleverna samt mellan elever och lärare.

Arbetet med detta arbete påbörjades redan våren 2020, en tid då cornoa-krisens omfattning ännu inte var känd och osäkerheten kring hur skolsituationen skulle hanteras var stor. Det saknades kunskap om hur situationen påverkade eleverna och om hur eleverna upplevde situationen.  Hur elever i årskurs fems uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen har påverkats av corona-krisen är den fråga arbetet utgår från. Frågan har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv För att undersöka detta har 104 elever i årskursfem från totalt fem skolor i Sverige deltagit i en digital, kvalitativ, enkätundersökning. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmodell. Av resultatet framgår att en stor andel av eleverna upplever att corona-krisen haft en negativ inverkan på uppfattningen om den egna kunskapsutvecklingen. Förändringar i den sociala miljön pågrund av den höga frånvaron, bristen på feedback och kommunikation vid vikarieledda lektioner och oro inför en eventuell skolstäning är de huvudsakliga teman som framträder vid analysen. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att corona-krisen skapat oro och lett till osäkerhet bland eleverna, de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem och om ett lärande skett då de ofta saknat direktkommunikation med lärare och kunskapsutbyte med klasskamrater. Corona-krisen är unik, därför är den tidigare forskningen begränsad. Det behövs vidare forskning kring långtidseffekterna och hur vi i framtiden kan hantera liknande skolsituationer.