ABSTRACT This essay deals with translation issues, mainly in regard to text function and text norms, which arose during the transfer of a German source text, situated within the field of tourism, into a Swedish target text. Special attention was paid to anglicisms, a typical feature of German marketing language and also a key stylistic feature of the source text at hand. A challenge to translators in general is which textual and cultural considerations, besides considerations of language, should be taken into account in the translation process. In translation literature semantics and pragmatics have received considerable attention. The analysis in this particular essay was based on the skopos theory and Reiss’ translation-oriented text typology. The analysis showed that the source text has an operative function, meaning that it is aimed at influencing the reader in a specific direction, but at the same time fulfills an informative function. Both these functions must be reflected in the translation. The comparison of text norms of tourist texts showed that the use of anglicisms is less common in Swedish tourist texts than in German tourist texts, and therefore many of the anglicisms in the source text were exchanged for equivalent Swedish expressions in the target text. When an equivalent anglicism was not available, the denotation was expressed in accordance with the function of that particular linguistic element, which means that in some cases semantic equivalence was attained and in some cases priority was given to text-normative and pragmatic equivalence.

No description available.

El tema de la tesina presentada es la traducción de los nombres propios en la novela Los hombres que no amaban a las mujeres de Stieg Larsson. El objetivo de la tesina es ver cómo los nombres propios son traducidos y ver si un lector hispanohablante pierde o no el significado sobreentendido o las asociaciones que puedan tener los nombres propios. El método es análisis de texto, usamos tanto el análisis cuantitativo como el análisis cualitativo. Contamos la frecuencia de los nombres propios en varias categorías y los analizamos. El resultado es que la mayoría de los nombres son transferidos y que mucha información sobreentendida de los nombres propios se pierde con las transferencias y las eliminaciones, en total un 19 por ciento, pero los nombres con descriptores traducidos, compensaciones, traducciones reconocidas, equivalentes culturales o traducciones totales se comprenden bien tanto por un lector hispanohablante como por un lector sueco.

The Swedish National Board of Health and Welfare has been overseeing translations of the international clinical terminology SNOMED CT from English to Swedish. This study was performed to find whether semi-automatic methods of translation could produce a satisfactory translation while requiring fewer resources than manual translation. Using the medical English-Swedish dictionary TermColl translations of select subsets of SNOMED CT were produced by ways of translation memory and statistical translation. The resulting translations were evaluated via BLEU score using translations provided by the Swedish National Board of Health and Welfare as reference before being compared with each other. The results showed a strong advantage for statistical translation over use of a translation memory; however, overall translation results were far from satisfactory. / Den internationella kliniska terminologin SNOMED CT har översatts från engelska till svenska under ansvar av Socialstyrelsen. Den här studien utfördes för att påvisa om semiautomatiska översättningsmetoder skulle kunna utföra tillräckligt bra översättning med färre resurser än manuell översättning. Den engelsk-svenska medicinska ordlistan TermColl användes som bas för översättning av delmängder av SNOMED CT via översättnings­minne och genom statistisk översättning. Med Socialstyrelsens översättningar som referens poängsattes the semiautomatiska översättningarna via BLEU. Resultaten visade att statistisk översättning gav ett betydligt bättre resultat än översättning med översättningsminne, men över lag var resultaten alltför dåliga för att semiautomatisk översättning skulle kunna rekommenderas i detta fall.

I denna uppsats undersöks de skevheter, diskrepanser och skillnader som kan uppstå vid en översättning . Källmaterialet som ligger till grund för uppsatsens översättning är en amerikansk ungdomsbok av Ned Vizzini, It’s Kind of a Funny Story (2006). Den teoretiska bakgrunden bygger på bland annat Tourys termer acceptability (acceptans) och adequacy (adekvans) och strategier från Vinay och Darbelnet används vid översättningsarbetet. / The present study examines the discrepancies and differences that occur when translating an American youth novel into Swedish. The novel in question is It’s Kind of a Funny Story (2006) by Ned Vizzini. The theories used for analysis are based on previous research from, among other, Toury and his terms acceptability and adequacy, and the strategies used during the translation were presented by Vinay and Darbelnet.

Syftet med denna uppsats är att ge en insikt i hur den färöiska översättningen av Strindbergs novell Ett halvt ark papper förhåller sig till originalet i fråga om syntax och ordbildning ur ett såväl grammatiskt som semantiskt perspektiv. Metoden som tillämpas är en kvalitativ-komparativ metod som har sitt ursprung i en kombination av kopplingsanalys och komponentanalys. Resultatet av materialet visar att måltextens syntax överlag överensstämmer med syntaxen i källtexten med ett fåtal konsekventa undantag. Dessutom visar resultatet att ordvalet och sammansättningarna i måltexten överlag överensstämmer med källtexten. Trots att lexikaliseringen kan te sig annorlunda innehar de oftast samma denotationi och konnotation.

This thesis seeks to introduce the concept of role language in translation in the context of video game localisation. There is very little written on the subject of role language in translation from Japanese to English, and none which pertains to role language in video games. There is also a seeming deficiency of reliable literature regarding the product of translation in video game localisation, analysing what was done and what effects it may have had on the finished product. By analysing the particular role language profiles of selected characters from Bokujō Monogatari: Hajimari no Daichi for the Nintendo 3DS, this thesis hopes to serve as a stepping stone towards a new area of video game localisation. Eight non-playable characters, four male and four female, were analysed to create their respective role language profiles. Four scenarios were chosen for each character: the first and last heart event, the love confession and the married life sequence. The translations of each of these scenarios were analysed, along with how the respective characters were linguistically portrayed. The study found that although many characters were found to retain most of their original linguistic profiling in translation, there were instances where misconception of the source text could have been a factor. The translations where this rather than a different linguistic profile altered the character’s perception, the translations were often ST-oriented. In translations where the characterisation had been unaltered, predominantly it seemed the result of a critical distance from the ST and willingness on the translator’s part to take creative liberties. Role language is an integral feature of Japanese popular fiction, and it would seem that the fictional realms of video games are no exception. Although this thesis has studied only a limited sample, it would not be entirely out of line to draw the initial conclusion that to take a step back from the source material and instead focus on conveying a perception of a character rather than follow the written script, seems to result in a character portrayal in the target text similar to that in the source text. / Denna uppsats ämnar introducera översättning av rollspråk som en del av spellokalisering. Det finns inte mycket skrivet om rollspråk i översättning från japanska till engelska, och inget som åsyftar rollspråk i spel. Det finns även en märkbar brist på studier som behandlar översättning som slutprodukt inom sammanhanget spellokalisering. Genom att analysera utvalda karaktärer från Bokujō Monogatari: Hajimari no Daichi till Nintendo 3DS och hur deras respektive rollspråksprofiler ter sig i översättning, är förhoppningen att denna uppsats ska tjäna som ett första steg mot ett nytt område inom spellokalisering. Åtta karaktärer, fyra manliga och fyra kvinnliga, valdes ut och analyserades för att bygga deras respektive rollspråksprofiler. Fyra videoklipp valdes ut per karaktär, första och sista hjärte-händelsen, kärleksbekännelsen, och livet som gifta. Översättningarna av dessa analyserades, tillsammans med hur de respektive karaktärerna framställdes språkligt. Studien fann att trots att flera av karaktärerna i stort behöll sina ursprungliga språkprofiler i översättning, fanns det tillfällen då källtexten kan ha missuppfattats. Översättningar där detta snarare än en annorlunda framställning av karaktären var skillnaden, visade sig ofta vara mer källtextsorienterade. I översättningar där karaktäriseringen tedde sig likartad, verkar det vara resultatet av ett kritiskt omdöme och avstånd från källtexten tillsammans med översättarens villighet att ta sig friheter med källan. Rollspråk är en väsentlig del i japansk populärlitteratur och populärkultur, och det verkar inte som att spel i sammanhanget skulle vara något undantag. Trots att denna uppsats endast har analyserat ett begränsat urval verkar det inte helt omöjligt att kunna dra en första slutsats där att ta ett steg tillbaka från källtexten och istället lägga fokus på att förmedla en uppfattning av en karaktär, snarare än det skrivna manuset, mycket väl kan leda till en karaktärisering i måltexten som är mer lik samma i källtexten.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin – att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor. / This essay consists of two translations of the two Japanese short stories Hashire Merosu and Fugaku Hyakkei (in Swedish Spring Moerus! and Hundra vyer över Fuji) by the author Osamu Dazai from Japanese to Swedish. An analysis through a literary science perspective helps to establish the translation strategy, which is to make an adequate and foreignized translation. The translations are followed by a theoretical translation annotation which focuses on the issues of grammar and lexicon, sentence and paragraph structure along with the usage of the passive form. A literary science perspective on the source text analysis proves to be very applicable for these texts because of their genre, the I-novel, which is typical for 20th century Japanese literature. The source and target texts are available as appendixes at the end of the essay.

Although the similarities between the English language and the Japanese language are few, the two have influenced each other profoundly in the last century. The category of words called gairaigo in the Japanese language mostly consist of loanwords from Western languages – in particular English. But what happens when translators translate these originally English words in Japanese back to English? This thesis sought to examine what kind of local strategies Japanese-to-English translators use when translating gairaigo, if these strategies vary depending on the text type and whether or not there is a correlation between the local strategies and the word class of the gairaigo. Three different kinds of texts were examined; a novel, several newspaper articles and an operation manual. By comparing the source texts with their corresponding target texts, it was possible to determine six different local strategies used to translate gairaigo – omission, returning, transposition, modulation, equivalence and paraphrase. / Även om japanska och engelska är två vitt skilda språk har de ändå påverkat varandra i stor utsträckning i modern tid. Den kategori av ord som på japanska kallas gairaigo består av lånord som främst lånats in från västerländska språk – framförallt engelska. Men vad händer när ord inlånade till japanska från engelska översätts tillbaka till engelska igen? Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka vilka lokala strategier översättare använder när de översätter gairaigo. Skiljer sig strategierna beroende på vilken typ av text som översättaren arbetar med? Finns det en korrelation mellan vilken typ av lokal strategi som används och det inlånade ordets ordklass? Tre olika typer av texter undersöktes: en roman, ett antal nyhetsartiklar och en manual för en bärbar spelkonsol. Genom att jämföra källtexterna med de motsvarande måltexterna kunde sex olika lokala strategier identifieras: utelämning, återlämning, transposition, modulation, ekvivalens och parafras.

This report describes an examination project made for the IT consultingcompany Sogeti. The purpose of the project was to develop and modify the translation tool Language Manager (LM) built by Sogeti to be used for translating applications. Employees at Sogeti considered some disadvantages with Language Manager, version 1.0 which among others was that language files for projects were saved at two locations. Partly in resource maps among with the source code of the applications and partly in a database. This was dual work for employees at Sogeti and it also caused redundancy inthe system. Also employees at Sogeti thought that the managing of projects and versioning did not adapt to how the system was needed to be used. The destination by the examination project was to remove the database and only use XML-files to handle languages, and also to make the new Language Manager easier to work with. New users should easily understand how to handle terms and translation in the new application and no manual should be needed to perform tasks. Language Manager version 2.0 should be written in C# .Net Framework 4.5 and the graphical user interface should be created with Windows Presentation Foundation (WPF). Sogeti wished for the Model-View-ViewModel pattern (MVVM) to be implemented. The new tool was supposed to be robust and simple with a future-safe architecture. / Den här rapporten beskriver ett examensarbete som genomfördes åt IT-konsultbolaget Sogeti med syfte till att vidareutveckla och omarbeta översättningsverktyget Language Manager (LM) som var tillverkat av Sogeti och som användes till att översätta applikationer. Anställda på Sogeti ansåg att det fanns vissa nackdelar med Language Manager version 1.0 som bland annat var att språkfiler för projekt lagrades på två platser. Dels i resursmappar tillsammans med applikationernas källkod och dels i en databas. Detta medförde dubbelt arbete för de anställda på Sogeti när de arbetade med Language Manager och det orsakade även redundans i systemet. På Sogeti ansåg man även att hanteringen av projekt och versionshanteringen av språkdata i Language Manager version 1.0 inte passade ihop med hur man arbetade med programmet. Målet med examensarbetet var att avlägsna databasen och endast arbeta med XML-filer som förvaring av språk och att Language Manager version 2.0 skulle bli enklare och mer lättarbetat. Nya användare skullemed lätthet förstå hur hantering av termer och översättning skulle göras utan hjälp av manual. Det nya översättningsverktyget skulle skrivas i C# .Net Framework 4.5 och Windows Presentation Foundation (WPF) skulle användas för att implementera det grafiska gränssnittet tillsammans med Model-View-ViewModel-mönstret (MVVM).Särskild inriktning skulle framför allt vara mot robusthet, enkelhet och med en framtidssäker arkitektur.