Becoming business-like is a phenomenon that is gaining more and more attention in the non-profit sector. One aspect within this phenomenon is professionalization; which implies that there are an increased number of professional employees, higher demands on volunteers, and that there is a perception that experts should be in charge. This has influenced the governance of non-profit organizations to become more business-like through greater formalities, increased competence and education. At the same time, these organizations are expected to be driven primarily by volunteers, which limits the possibilities for formal control. The field of research has found that professionalization is a widespread phenomenon, but has not considered what happens to business-like organizational ideas when they travel within the organization. This study contributes to the field of research by increasing the understanding of how professionalization manifests itself in terms of management at different organizational levels, as well as how this affects the non-profit identity. Following an in-depth qualitative case study of the Swedish Red Cross, this study concludes that professionalization is primarily expressed in management through a strong focus on professional skills and increased administrative requirements, and that it appears to be an influential aspect of two different organizational identities. This is based on 13 interviews with people at three different organizational levels, seven participatory observations at the second-hand shop Kupan, as well as analysis of externally and internally produced documentation. By using translation theory, the study shows that professional ideas undergo editing and translation when they travel within the organization. Thus, the study's conclusions also indicate that professionalization decreases at lower levels. Nevertheless, the perception of two different organizational identities remains a consequence of decoupling; a strategy to meet the environment's expectations of being both a professional and non-profit organization. This creates a distance between the organizational levels and reduces the individuals sense of belonging. Furthermore, this study shows that further research is needed examining what happens to ideas about professionalization when they travel within organizations, to truly understand the phenomenon. / Att bli företagslik är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet inom den ideella sektorn. En aspekt av detta fenomen är professionalisering; vilket tidigare forskning menar innebär att andelen professionella anställda ökar, att det ställs högre krav på volontärer och att det finns en uppfattning om att experter ska vara ansvariga. Detta har influerat styrningen i ideella organisationer att bli mer företagslik genom högre formalitet, kompetens och utbildning. Samtidigt förväntas dessa organisationer primärt drivas av volontärer, vilket begränsar möjligheterna för formell styrning. Forskningsfältet har konstaterat att professionalisering är ett utbrett fenomen men har inte undersökt vad som händer med företagslika organisationsidéer när de sprids inom organisationen. Denna studie bidrar till forskningsfältet genom att öka förståelsen för hur professionalisering tar sig i uttryck i styrningen på olika organisatoriska nivåer, samt hur detta påverkar den ideella identiteten. Efter en ingående kvalitativ fallstudie av Svenska Röda Korset är studiens slutsatser att professionalisering främst uttrycks i styrningen genom ett stort fokus på professionell kompetens och ökade administrativa krav, samt att det verkar vara en influerande aspekt till två olika organisationsidentiteter. Detta baseras på 13 intervjuer med personer på tre olika organisatoriska nivåer, sju deltagande observationer på second hand-butiken Kupan, samt analys av externa och interna dokument. Genom att använda translationsteori visar studien att professionella idéer genomgår redigering och översättning när de sprids inom organisationen. Således indikerar studiens slutsatser även att professionaliseringen avtar på lägre nivåer. Trots detta kvarstår uppfattningen om två olika organisationsidentiteter som är en konsekvens av särkoppling; en strategi för att möta omgivningens förväntningar om att vara både en professionell och ideell organisation. Detta skapar en distans mellan de organisatoriska nivåerna och minskar individernas känsla av tillhörighet. Därmed visar denna studie att det behövs ytterligare forskning om vad som händer med idéer om professionalisering när de sprids inom organisationer, för att verkligen förstå fenomenet.

Medea is, even though a mythological woman from ancient Greece, very popular today and her story feels modern, which many recent adaptations clearly prove. How can this ancient material be so applicable and thought-provoking to discuss today? This study shows how different translators and authors have interpreted and re-imagined Medea to make her feel relevant to their contemporary societies. Focus is put on Medea’s roles as a woman and a foreigner, because these aspects are especially relevant today. The following research compares three Swedish translations of Euripides Medea from 1860, 1931 and 2012 with each other and analyses three modern adaptations (a movie by Lars von Trier, a novel by Christa Wolf and a play by Viktor Tjerneld) to reveal similarities and differences in the reception of the ancient material. This is achieved by a close reading and analysis of the source material with a theoretical approach that focusses on classical reception and drama theory. The results show that the different translations only differ in nuanced details because all of them try to stay as true as possible to the ancient Greek original. Only the prefaces and character lists written by the translators reveal significant differences in the values that they express and that are signs of their contemporary societies. The modern adaptations offer more possibilities for changing the original depending on which aspects are important during the time of publication. The results show that Medea’s role as an independent woman is important today, but also that her role as a foreigner becomes even more significant as the debates about refugees are getting more evident in our society.

Bakgrund: Unified Parkinson’s Disease Rating Scale är ett bedömningsinstrument som är frekvent använt, både i Sverige och internationellt, inom vården för personer med Parkinsons sjukdom. Under 2001 granskades och reviderades instrumentet vilket resulterade i en ny version benämnt Movement Disorder Society Unified Disease Rating Scale. Del III av MDSUPDRS syftar till att undersöka motoriska symtom och anses viktiga i bland annat fysioterapeuters utredning och som utvärdering efter behandling. I dagsläget saknas en svensk validerad översättning av del III. Syfte: Syftet med detta arbete var att översätta del III av bedömningsinstrumentet MDSUPDRS från engelska till svenska och därefter undersöka innehållsvaliditet för den svenska versionen. Metod: Översättningen skedde genom forward translation, backward translation samt analys av innehållsvaliditet genom Content Validity Index (CVI). Översättningen undersöktes med hjälp av fem forskningspersoner, sakkunniga inom området. Validitet analyserades under två skattningsomgångar utifrån följande CVI-delar med tillhörande referensvärden: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) och S-CVI/UA (0,80). Resultat: Efter två omgångar skattade samtliga forskningspersoner 20 av 24 frågor som relevanta med ett I-CVI-värde på 1,0. Resterande fyra frågor uppnådde ett I-CVI-värde på 0,80. Värdena för S-CVI/AVE och S-CVI/UA var 0,97 respektive 0,83, vilket innebar att dessa översteg de uppsatta referensvärdena. Skalan kan därmed i sin helhet ses som valid, då samtliga CVI-värden uppnådde de uppsatta referensvärdena. Slutsats: Den översatta versionen kan i sin helhet betraktas som valid. / Background: The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale is a frequently used assessment tool world wide in clinics in care of people with Parkinson’s disease. In 2001, the assessment tool were reviewed and revised, which was titled Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale. Part III of MDS-UPDRS aims to investigate motor symptoms and is considered important in, among other things, physiotherapists' investigation, and as evaluation after treatment. Currently, a Swedish validated translation of Part III is lacking. Aim: The aim of this study is to translate part III of MDS-UPDRS from english to swedish, and then analyze content validity for the swedish version. Method: The translation was done with the use of forward translation, backward translation and the content validity was analyzed with Content Validity Index (CVI). The translation were analyzed in two rounds, with help by five individual proficient to the area. The content validity were set by following domains and reference values: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) and SCVI/UA (0,80). Results: After two rounds, 20 questions out of 24 reached an I-CVI of 1,0. The remaining four questions reached an I-CVI of 0,80. The values of S-CVI/AVE and S-CVI/UA were 0,97 and 0,83 which meant that it exceeded the set reference values. The integer scale can be considered valid based on the reference values on S-CVI/AVE and S-CVI/UA. Conclusion: The integer translated version of MDS-UPDRS part III can be considered valid.

<p>The purpose of this paper is to examine translation norms, strategies and solutions in chapter <em>XIII Westbottom and Lapland</em> in <em>The Further Adventures of Nils</em> (Lagerlöf, 1911). In the foreword to the English translation of the novel, the translator writes that some of the purely geographical matter has been eliminated in the translation, and that cuts have been made where the descriptive matter is only of local interest. This statement raised questions about the intended readerships and the purposes of the original novel and the translation, respectively. Are these the same in the two texts, or are they different? Further questions were raised regarding the initial norm of the translator. Has she aimed for domestication or foreignization in the text?</p><p>In this paper, two domains were chosen as fields of study: proper nouns and the lexical fields of water, heights and flat land. Through an analysis of coupled pairs from the chosen domains, it was concluded that the translator’s initial norm was foreignization, but that there are also many examples of domestication in the text. It was also shown that while the original novel has two clearly stated purposes, namely of being a geography book for Swedish school children as well as a novel with high literary standards, the educational purpose is not as pronounced in the translation. However, the inclusion of a <em>Table of Pronunciation</em> displayed an educational addition to the translation, which is not part of the original novel.</p><p><strong>Keywords</strong><em>:</em> translation, Lagerlöf, English, Swedish, initial norm, domestication, foreignization.</p>

<p>The majority of organizational change efforts end in failure. These failures can often be ascribed to lack of understanding of the translation processes that accompany the implementation of management concepts. Translation becomes evident when the initial ambitions of an implementation process are changed as they are communicated through the organization, often leading to unwanted results.</p><p>This thesis deals with the translation of management concepts. The ambition is to contribute to the body of knowledge that is concerned with this theoretical direction through demonstrating how the currently dominating management concept Lean Production is translated as it is passed between contexts.</p><p>The thesis is based on three studies of management concepts at various levels of abstraction. The first study is based on a review of the major literature on Lean Production. The second study is based on a survey among Swedish production managers on their application of management methods and concepts. The third study comprises a series of interviews within a large Swedish industrial organization, focusing on how Lean Production has been translated during the implementation process.</p><p>The results show that Lean Production is far from well defined or unequivocal. There is always room for translation as the concept is passed between actors within an organization. It is therefore unreasonable to expect the concept to provide certain results. The results are determined by the way the concept is interpreted and translated within the organization that seeks to implement it. It is argued that insufficient translation competence will increase the risk of an uncontrolled and potentially ineffective translation process, leading to unexpected and undesirable results.</p><p>Through combining these results with existing theories within the management field, the author presents a tentative model for analyzing the translation of management concepts all the way from the general managerial discourse to the practice that can be observed at the factory floor of a company. It is proposed that this model may be used as a conceptual framework for further studies of the translation of management concepts.</p> / <p>Majoriteten av organisatoriska förändringsinsatser misslyckas. Dessa misslyckanden kan ofta tillskrivas bristande kunskap om de översättningsprocesser som hänger samman med implementering av managementkoncept. Översättningarna blir synliga när de initiala ambitionerna i implementeringsprocessen förändras efter hand som de kommuniceras genom organisationen, vilket ofta leder till oönskade resultat.</p><p>Ambitionen med denna avhandling är att ge ett kunskapsbidrag till teorier om översättning av managementkoncept genom att demonstrera hur det för tiden dominerande managementkonceptet Lean Production översätts när det passerar gränserna mellan olika kontexter.</p><p>Avhandlingen är baserad på tre studier av managementkoncept på olika abstraktionsnivåer. Den första studien grundar sig på en genomgång av den centrala litteraturen om Lean Production. Den andra studien bygger på en enkätundersökning bland svenska produktionschefer och rör deras tillämpning av managementmetoder och koncept. Den tredje studien omfattar en serie intervjuer inom ett större svenskt industriföretag, där fokus ligger på hur Lean Production har översatts under implementeringsprocessen.</p><p>Resultaten visar att Lean Production är långt ifrån väldefinierat eller otvetydigt. Det finns alltid utrymme för översättning när konceptet kommuniceras mellan aktörer inom och mellan organisationer. Det är därför orimligt att förvänta sig att konceptet ska leverera särskilda resultat. Resultaten kommer snarare från det sätt som konceptet tolkas och översätts inom organisationen som avser att införa det i verksamheten. Det framhålls att bristande översättningskompetens kommer att öka risken för okontrollerad och potentiellt verkningslös översättningsprocess, vilket kan medföra oväntade och oönskade resultat.</p><p>Genom att kombinera de empiriska resultaten från de tre ovan nämnda studierna med teorier inom managementområdet presenteras en tentativ modell för hur översättning av managementkoncept kan studeras från den generella managementdiskursen till den praktik som kan observeras på verkstadsgolvet inom ett företag. Det föreslås att modellen kan användas som ett konceptuellt ramverk för vidare studier av översättning av managementkoncept.</p>

<p>Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas.</p> / <p>One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.</p>

No description available.

Uppsatsen utgör en explorativ studie av ämnet romhackning, en översättningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översättningen av tv-spel. Studiens tre syften är att kartlägga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översättningar som tillkommit. Studien undersöker också om transkreation, en friare form av översättning vanlig inom tv-spelsöversättning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder används: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversättningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhållandevis utbrett för att år 2010, då studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning. Svenska romhackares arbetsmetoder befinns likna de som används av romhackare i andra länder, och visar sig i flera avseenden påminna om de arbetsmetoder som används av professionella spellokaliserare. Översättningarna som producerats har uteslutande haft engelska som källspråk, även om spel med japanska förlagor också förekommit. Översättningarna förefaller i många fall ha uppvisat en omfattande källspråksinriktning och i vissa fall innehålla språkliga misstag som negativt inverkar på spelarens förståelse av skeenden och uppgifter i spelvärlden. Transkreation tycks ej ha förekommit bland svenska romhackare, troligtvis på grund av att många av dessa betraktat en översättnings kvalitet som ”god” om den hållit sig förhållandevis nära källspråket. Det visar sig dock inte vara möjligt att uttala sig om huruvida romhackningsfenomenet 2010 permanent upphört att förekomma i Sverige.

Benämningsförmågan av verb och substantiv kan påverkas på skilda sätt vid neurologisk skada eller sjukdom och idag finns inget normerat verbbenämningstest på svenska. Syftet med föreliggande studie var att översätta och ta fram normvärden för friska vuxna personer på Action Naming Test (ANT), samt att undersöka huruvida ålder, kön, utbildnings- och kognitionsnivå påverkar resultaten. Målorden i ANT översattes från engelska till svenska genom omvänd översättning och 120 personer i åldrarna 20-83 år testades med detta. För möjlighet att undersöka inverkande faktorer på resultaten samlades information om utbildningsnivå in och deltagarna testades även med Irregularly Spelled Words (ISW) och Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Blockmönster. Resultaten visade att ålder, utbildning och kognition hade en inverkan på hur friska vuxna personer presterade på ANT. Yngre deltagare presterade signifikant bättre, liksom deltagare med hög utbildnings- och kognitionsnivå. Hänsyn bör tas till att anpassningar till svenska språket inte är fullständigt utförda, men då resultaten har ett stort underlag kan de ändå användas som normvärden vid testning av verbbenämningsförmåga hos personer med neurologisk skada eller sjukdom. / In case of brain damage the naming ability of verbs and nouns can be differently affected. Since there is no test of verb naming available in Swedish, the aim of this study was to translate and establish normative data for Action Naming Test (ANT). Further, the intention was to compare the results with respect to age, gender, educational and cognitive level. The words in ANT were translated from English to Swedish through back translation and 120 healthy participants, aged 20-83 years, were tested. To be able to study factors possible influence on the results, information about education was also collected and the participants were tested with Irregularly Spelled Words (ISW) and Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Block Design. The result showed that age, education and cognition had a significant influence on the ANT results. Young participants performed better, as well as participants with high educational and cognitive level. Considerations should be taken that the adaptations to the Swedish language are incompletely, but since the result is based on a large sample it can be used to test verb naming in patients with brain damage.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.