År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel. Enligt uppsatsens konklusioner är förbindelsen bil-människa en stabil cyborg som sällan enbart utgörs av ett mobilt tranportmedel. Cyborgen bil-människa påverkar informanternas livsvärld på ett positivt sätt genom tillgången till en ökad aktionsradie i jämförelse med kollektiva färdsätt. En alternativ samverkan mellan flera aktörer krävs för att kunna konkurrera med denna cyborg och skapa ett transportsystem i riktning mot långsiktigt hållbarhet.

<p>Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats.</p><p>För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar.</p><p>Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen.</p><p>Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall.</p><p>Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning.</p><p>Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll.</p> / <p>Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found.</p><p>To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006).</p><p>The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus.</p><p>After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall.</p><p>The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine.</p><p>Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.</p>

Tilltalsformer och personbeteckningar används olika i svenskan och tyskan och kan därför skapa kulturrelaterade översättningsproblem. I tyskan används idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nästan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie används Herr/Frau samt efternamn på tyska; på svenska används nästan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig åt genom att personens kön oftast specificeras på tyska; på svenska används oftast neutrala beteckningar. Översättaren måste välja mellan att använda tilltalsformer och personbe­teckningar som de är brukliga i källspråket eller som de är brukliga i målspråket. I den här uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterära verk och deras över­sättningar till det andra språket med fokus på om tilltal och personbeteckningar översätts enligt en källtextsorienterad eller en målspråksorienterad översättningsstrategi. Dessutom analyserades tio av skribenten ge­nomförda expertintervjuer med tyska och svenska översättare. Textundersökningen visar att de tyska översättningarna oftast anpassas till de tyska tilltals­konvention­erna och därmed är målspråksnära. I de svenska översättningarna däremot behålls det tyska till­talsbruket genom att Sie översätts till det idag ovanliga ni, de är därmed källspråksnära. Vad som gäller namn riktar sig både tyska och svenska översättningar oftast efter källtexten; för­namn an­vänds i tyska översättningar även där efternamnet skulle vara brukligt i tyskan och herr/fru samt efternamn används i svenska översättningar fastän detta inte förekommer i svenskan längre. Vid könsneutrala svenska personbeteckningar där personens kön inte definieras genom namn eller pronomen måste tyska översättare välja ett kön. Då väljs antingen det stereotypa kö­net (t.ex. vid yrkesbeteckningar) eller, i de fall då sannolikheten om vilket kön det handlar om är lika stor (t.ex. vid ord som ”granne”), väljs en manlig beteckning. I översättningar från tyska till svenska an­vänds i många fall beteckningar med kvinnliga suffix såsom i originaltexten, även om dessa suffix är förlegade i svenskan. Intervjuerna kompletterar textanalysen med översättarnas praktiska erfarenheter och person­liga åsikter. Dessutom blev det tydligt att översättningar även påverkas av förlagens önskemål och föreställningar gällande marknadsföring. Uppsatsen visar att tilltalsformer och personbeteckningar är språkliga uttryck för sin kultur och tid och att dessa kulturspecifika aspekter överförs mer målspråksnära i tyska översättningar och mer källspråksnära i svenska översättningar. / Anredeformen und Personenbezeichnungen werden im Schwedischen und im Deutschen unter­schiedlich angewandt und verursachen daher kulturbezogene Übersetzungsprobleme. Im Deut­schen ist das du in informellen und das Sie in distanzierten Beziehungen üblich, im Schwedischen dagegen duzen sich fast alle. In Kombination mit Sie wird im Deutschen Herr/Frau und Nach­name benutzt, im Schwedischen wird fast ausschließlich der Vorname verwendet. Personenbe­zeichnungen (z.B. für Angehörige bestimmter Berufe) unterscheiden sich darin, dass im Deut­schen meist das Geschlecht der Person eindeutig ausgedrückt wird; im Schwedischen werden meist geschlechtsneutrale Bezeichnungen angewandt. Beim Übersetzen stellt sich die Wahl, An­redeformen und Personenbezeichnungen so zu übersetzen, wie es in der Ausgangssprache oder wie es in der Zielsprache üblich ist. In der vorliegenden Arbeit wurden 16 schwedische und 16 deutsche Bücher verschiedener belletristischer Literaturgattungen sowie deren Übersetzungen in die jeweils andere Sprache im Hinblick auf Anrede und Personenbezeichnungen untersucht. Au­ßerdem wurden zehn von der Verfasserin durchgeführte, Leitfaden-gestützte Interviews mit deutschen und schwedischen Übersetzerinnen und Übersetzern analysiert. Die Textanalyse zeigte, dass die Übersetzungen ins Deutsche meist an die deutschen Anre­dekonventionen angepasst werden; sie richten sich also nach der Zielsprache. Bei den schwedi­schen Übersetzungen hingegen bleibt die deutsche Anrede oft erhalten, indem Sie mit dem heute ungewöhnlichen ni übersetzt wird; sie richten sich also nach der Ausgangssprache. Was Namen angeht, orientieren sich sowohl die deutschen als auch die schwedischen Übersetzungen meist am Ausgangstext, so werden in deutschen Übersetzungen Vornamen benutzt, auch wenn auf Deutsch der Nachname üblich wäre, und in den schwedischen Übersetzungen herr/fru und Nachname, obwohl dies im Schwedischen heute nicht mehr vorkommt. Bei schwedischen Per­sonenbezeichnungen, bei denen das Geschlecht im übrigen Text nicht durch Name oder Prono­men definiert wird, muss in der deutschen Übersetzung ein Geschlecht gewählt werden. Hier fällt die Wahl entweder (z.B. bei Berufen) auf das stereotype Geschlecht oder, bei gleicher Wahr­scheinlichkeit, um welches Geschlecht es sich handelt (z.B. bei Nachbar/Nachbarin), auf die männliche Bezeichnung. In Übersetzungen vom Deutschen ins Schwedische wird bei der Be­schreibung von Personen mit unterschiedlichem Geschlecht oft neben den heute üblichen neut­ralen Bezeichnungen die altmodische weibliche Endung zur Unterscheidung genutzt. Die Inter­views ergänzen die Textanalyse durch praktische Erfahrungen und persönliche Meinungen. Au­ßerdem wurde in den Gesprächen deutlich dass Übersetzungen auch von den Wünschen und Vermarktungsvorstellungen der Verlage geprägt werden. Mit der vorliegenden Arbeit konnte gezeigt werden, dass Anredeformen und Personenbe­zeichnungen sprachlicher Ausdruck von der jeweiligen Kultur, dem Zeitgeist und den gesell­schaftlichen Umgangsformen sind und dass diese kulturspezifischen Aspekte in deutschen Über­setzungen eher an die Zielsprache und in schwedischen Übersetzungen eher an die Ausgangs­sprache angepasst werden.

The concept of Talent Management (TM) has an American and elitism origin. Since one of the world’s biggest consultant agencies published the concept, the search for talents has spread. Strategic Management trends were developed in Sweden due to the process of globalization, but for a vast majority of the Swedish companies and practitioners the concept is still unknown. The Swedish experts are in this case the ones closer to the theory as non- practitioners. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of how the concept is being spread by researchers and consultants. For this purpose, 2 researchers and 6 consultants were interviewed and the data was analyzed using two qualitative approaches: a phenomenological and a discursive analysis. The result indicated that the concept of TM have evolved into a Swedish version, and thereof been adapted to the collectivistic context. The result also showed that the Swedish consultants both create and spread the concept in the Swedish labor market. It was concluded that TM will keep spreading across companies and industries in Sweden for two reasons: 1) the development of the Swedish labor market, and 2) the younger generation is leaving the collectivistic mindset. The result implies primarily on two establishment dilemmas in Sweden: the requirement of a transparency in the establishment within companies, and also an avoidance of the term “talent”.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

The overall aim of this essay has been to study how Swedish municipalities translate politics to hands-on action. More specifically by analysing how participating pilot municipalities within Tillväxtverket’s project Stronger local appeal in effect translated the project to local efforts. A second, underlying, aim was to identify the local projects understanding of fundamental but inadequately defined concepts included in the policy they were translating. This was done through a qualitative interview research approach with the pilot project leaders from each participating municipality. The empirical data was analysed through thematical analysis. The study concludes that the project leaders’ interpretation and understanding of fundamental concepts vary. The understanding of method, bond to be developed by the participating pilots, was lacklustre. Appeal within municipalities, however, was generally interpreted to be varying different things, e.g. conflicting focus on already existing occupants versus attracting new ones. Analysis show that local efforts had a few different themes, establishing central groups with focus on the constellation of the group as well finding the right dialogue with or to whomever was targeted, was one. Working with different types of plans and strategies or visualizing what you as a municipality can offer presumptive developers, to mention a few others. Generally speaking, translation helps the study explain that there is no right or wrong in the different types of local efforts, as also proven by the many type of different themes and local efforts. Further research should focus on why the national level use weak concepts as direction of operation, the intention of it specifically. / <p>En examination, inte en presentation.</p>

Syftet med studien är att undersöka retorik i synnerhet språkets kommunikativa egenskaper och textförfattarnas intentioner genom att fokusera på tilltal och modalhjälpverb i sverigefinska jobbannonser. Materialet består av finsk- och svenskspråkiga jobbannonser, där arbetsgivaren vill anställa en finsktalande person. Materialet har publicerats på den svenska arbetsförmedlingens hemsida och på två svenska rekryteringsbyråers hemsidor. På både svenska och finska har det offentliga språket blivit informellt. Resultatet visar att det är vanligt även i de sverigefinska jobbannonserna och att de finska jobbannonserna delvis är översättningar. Olika sätt att tilltala en annan person användes frekvent på båda språk, men eftersom konstruktionerna i den ursprungliga texten alltid delvis översätts till måltexten och svenska texter innehåller sådana former, kan översättningen leda till en generös användning av tilltalets olika former i översatta finska texter. Jobbannonser har också blivit mer krävande, vilket kan bevisas genom att användningen av modala hjälpverb ökat, men även andra sätt användes. / The purpose of the study is to explore the rhetorics of Sweden-Finnish job advertisements, the communicative features of the language and the intentions of the text producer, by concentrating on addressing and modal auxiliaries. The data consists of job advertisements written in Finnish and Swedish, where the employer was looking for a Finnish-speaking employee. These were published on the Swedish employment agency’s homepage and on two Swedish recruitment agencies’ homepages. Both Swedish and Finnish public language has become informal. It is common to address another person using the 2nd person singular pronouns. The study shows that this is usual also in Sweden Finnish job advertisements and that the Finnish job advertisements partly are translations. Different addressing forms were used frequently in both languages but because the constructions of the original text often are translated and Swedish texts include more informal addressing forms, the translation may cause a generous use of different addressing forms in the Finnish language. Job announcements have become more demanding, which can be seen in the increasing use of modal auxiliaries, even though other ways were also used.

Inom programmering existerar ingen samlad officiell terminologi på svenska för begreppen som används inom området. Gör detta att svenskan blir bristfällig och splittrad inom området? Denna uppsats har hämtat terminologi utifrån tre olika handböcker inom programmering på svenska och undersökt om det finns en samstämmighet kring terminologin trots tidigare nämna problem. Vidare har utövare av ämnet programmering fått svara på vilka termer de själva använder eller har kommit i kontakt med bland dessa termer hämtade utifrån handböckerna. Resultatet visar att variationen mellan handböckerna är relativt liten och att variationen mellan utövarna är ännu mindre. Att inte ha en samlad terminologi upplevs därför inte som något hinder för svenskan inom området.

Att översätta är en konst. I den här uppsatsen undersöker jag William A. Lyells och Gladys och Xianyi Yangs översättningar av Lu Xuns novell Den sanna historien om Ah Q. Med hjälp av Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå och med hjälp av två egna översättningsstrategier har jag jämfört de båda översättningarna i syfte att se vilka av översättningsstrategierna som används och hur frekvent de används i de olika översättningarna. Jag har även undersökt om det finns skillnader vad gäller användning av de olika översättningsstrategierna och slutligen jämfört mina resultat med resultaten från en liknande undersökning som gjorts, nämligen Evelina Harrysons undersökning från 2012. Mina resultat visar att alla Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå används i de båda jämförda översättningarna, men att William A. Lyell har varit mer generös med sin användning av dem. De översättningsstrategier som handlar om att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord och att översätta till kulturella ersättare är de fyra mest använda strategierna i båda översättningarna. Kanske är dessa de som används mest frekvent på grund av att kinesiska och engelska är så olika språk, och de enklaste sätten att hantera detta är för översättaren att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord eller ersätta ord med en kulturell motsvarighet.