When we compare the grammatical structure of texts in French and Swedish, we notice important differences. The aim of this essay is to make a contrastive analysis on a French economic text which we have translated into Swedish. We focus on what types of French constituents we can find that correspond to Swedish subordinate clauses of different types. We are also interested in examining the French subordinate clauses to see how they have been translated into Swedish.

No description available.

The majority of organizational change efforts end in failure. These failures can often be ascribed to lack of understanding of the translation processes that accompany the implementation of management concepts. Translation becomes evident when the initial ambitions of an implementation process are changed as they are communicated through the organization, often leading to unwanted results. This thesis deals with the translation of management concepts. The ambition is to contribute to the body of knowledge that is concerned with this theoretical direction through demonstrating how the currently dominating management concept Lean Production is translated as it is passed between contexts. The thesis is based on three studies of management concepts at various levels of abstraction. The first study is based on a review of the major literature on Lean Production. The second study is based on a survey among Swedish production managers on their application of management methods and concepts. The third study comprises a series of interviews within a large Swedish industrial organization, focusing on how Lean Production has been translated during the implementation process. The results show that Lean Production is far from well defined or unequivocal. There is always room for translation as the concept is passed between actors within an organization. It is therefore unreasonable to expect the concept to provide certain results. The results are determined by the way the concept is interpreted and translated within the organization that seeks to implement it. It is argued that insufficient translation competence will increase the risk of an uncontrolled and potentially ineffective translation process, leading to unexpected and undesirable results. Through combining these results with existing theories within the management field, the author presents a tentative model for analyzing the translation of management concepts all the way from the general managerial discourse to the practice that can be observed at the factory floor of a company. It is proposed that this model may be used as a conceptual framework for further studies of the translation of management concepts. / Majoriteten av organisatoriska förändringsinsatser misslyckas. Dessa misslyckanden kan ofta tillskrivas bristande kunskap om de översättningsprocesser som hänger samman med implementering av managementkoncept. Översättningarna blir synliga när de initiala ambitionerna i implementeringsprocessen förändras efter hand som de kommuniceras genom organisationen, vilket ofta leder till oönskade resultat. Ambitionen med denna avhandling är att ge ett kunskapsbidrag till teorier om översättning av managementkoncept genom att demonstrera hur det för tiden dominerande managementkonceptet Lean Production översätts när det passerar gränserna mellan olika kontexter. Avhandlingen är baserad på tre studier av managementkoncept på olika abstraktionsnivåer. Den första studien grundar sig på en genomgång av den centrala litteraturen om Lean Production. Den andra studien bygger på en enkätundersökning bland svenska produktionschefer och rör deras tillämpning av managementmetoder och koncept. Den tredje studien omfattar en serie intervjuer inom ett större svenskt industriföretag, där fokus ligger på hur Lean Production har översatts under implementeringsprocessen. Resultaten visar att Lean Production är långt ifrån väldefinierat eller otvetydigt. Det finns alltid utrymme för översättning när konceptet kommuniceras mellan aktörer inom och mellan organisationer. Det är därför orimligt att förvänta sig att konceptet ska leverera särskilda resultat. Resultaten kommer snarare från det sätt som konceptet tolkas och översätts inom organisationen som avser att införa det i verksamheten. Det framhålls att bristande översättningskompetens kommer att öka risken för okontrollerad och potentiellt verkningslös översättningsprocess, vilket kan medföra oväntade och oönskade resultat. Genom att kombinera de empiriska resultaten från de tre ovan nämnda studierna med teorier inom managementområdet presenteras en tentativ modell för hur översättning av managementkoncept kan studeras från den generella managementdiskursen till den praktik som kan observeras på verkstadsgolvet inom ett företag. Det föreslås att modellen kan användas som ett konceptuellt ramverk för vidare studier av översättning av managementkoncept.

Bakgrund: För att underlätta organisationers ansvarstagande gällande miljöpåverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida använt verktyg är ISO 14001 vilken framhåller ständiga förbättringar i förhållande till den enskilda organisationens satta miljömål. På grund av standardens generella utformning är det upp till den enskilda organisationen att implementera denna på ett sätt som bäst passar verksamheten. Forskning pekar på att ISO 14001 innehar en ledande roll då det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock påvisar forskare att standarden inte är tillräcklig när det kommer till kommersiella produkters miljöpåverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en längre tid ändå i stor utsträckning arbetar systematiskt med denna aspekt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöhänsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling då man utifrån tidigare forskning kan anta att detta innebär organisationsspecifika varianter. Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts. Dessa företag har representerats av personer vilka besitter ansvar gällande miljöaspekter i produktutvecklingsprocessen. Vidare har studien baserats på sekundärkällor. Teori: Den teoretiska referensramen består av forskning kring miljöledningssystem, ISO 14001 och design med miljöhänsyn samt Røviks översättningsteori. Slutsats: Studien visar på att företag har utvecklade system kring tillämpning av miljöhänsyn i produktutveckling. Dessa stammar från rutiner härledda från de miljömål som formulerats enligt ISO 14001. Vidare engageras personal som arbetar i anslutning till produktutveckling genom utbildningar i miljöfrågor och det enskilda företagets miljöpåverkan. / Background: To facilitate environmental responsibility among organisations, standards with the purpose to provide support in the implementation of environmental management systems have been introduced. A widely used tool is the ISO 14001-standard which highlights continual improvements in relation to the environmental goals of the specific organisation. Due to the generic design of the standard it is up to the organisation to implement it in a way that is most appropriate. Research shows that ISO 14001 makes a difference when it comes to the engagement for the environment of producing companies. However, scholars stress that the standard is not sufficient regarding commercial products, but also highlights findings which suggest that companies that have been ISO 14001-certified during a longer period of time in a greater extent have conducted systems that manage these aspects. Purpose: The aim of this study is to investigate how environmental responsibility is designed and implemented in the product development of ISO 14001-certified companies since one due to previous research can assume that this implies individual variances of the specific organization. Method: Case studies of four Swedish companies have been conducted in order to fulfill the aim of the study. These companies have been represented by individuals that possess positions concerning environmental aspects in the product development process. Additionally the study has been based on secondary sources. Theories: Research regarding environmental management systems, ISO 14001 and eco-design together with translation theory according to Røvik. Conclusion: The study shows that companies have developed systems regarding implementation of environmental aspects in their product development. These aspects derive from routines based on environmental goals formulated according to ISO 14001. Further, employees connected to the product development are educated in environmental aspects and the environmental impact of the individual company which accordingly affects the product development processes.

I denna kandidatuppsats har ett utdrag ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees analyserats och översatts från engelska till svenska utifrån ett såväl postkolonialt som sociolingvistiskt perspektiv. Översättningen är huvudsakligen interventionistisk och experimentell till sin natur, och är utförd i enlighet med Lawrence Venutis främmandegörande strategi samt med utgångspunkt från Tejaswini Niranjanas poststrukturalistiska syn på översättning i en postkolonial kontext. Översättningen har även kommenterats utförligt med särskilt fokus på hur olika slags asymmetriska maktrelationer kommer till uttryck rent språkligt, och i detta avseende har bl.a. Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys varit behjälplig. Kandidatuppsatsen avslutas med en ansats till syntes i vilken några av de slutsatser som kan dras av innehållet i föreliggande arbete redogörs för kortfattat. / This thesis contains both an analysis and a translation into Swedish of an excerpt from Hanya Yanagihara’s novel The People in the Trees. Both analysis and translation have been conducted using a postcolonial and sociolinguistic theoretical framework. The translation is of a predominantly interventionistic and experimental nature, and has been done with Lawrence Venuti’s foreignizing method in mind, as well as with Tejaswini Niranjana’s poststructuralist view of postcolonial translation. The translation has also been extensively commented upon with an emphasis on how different kinds of asymmetrical power relations are manifested in terms of language use. To this end, Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis has been especially helpful. The thesis concludes with a brief summarizing chapter in which certain conclusions are drawn from the present study.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt. / Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.

Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats. För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar. Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen. Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall. Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning. Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll. / Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found. To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006). The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus. After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall. The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine. Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.

The purpose of this paper is to examine translation norms, strategies and solutions in chapter XIII Westbottom and Lapland in The Further Adventures of Nils (Lagerlöf, 1911). In the foreword to the English translation of the novel, the translator writes that some of the purely geographical matter has been eliminated in the translation, and that cuts have been made where the descriptive matter is only of local interest. This statement raised questions about the intended readerships and the purposes of the original novel and the translation, respectively. Are these the same in the two texts, or are they different? Further questions were raised regarding the initial norm of the translator. Has she aimed for domestication or foreignization in the text? In this paper, two domains were chosen as fields of study: proper nouns and the lexical fields of water, heights and flat land. Through an analysis of coupled pairs from the chosen domains, it was concluded that the translator’s initial norm was foreignization, but that there are also many examples of domestication in the text. It was also shown that while the original novel has two clearly stated purposes, namely of being a geography book for Swedish school children as well as a novel with high literary standards, the educational purpose is not as pronounced in the translation. However, the inclusion of a Table of Pronunciation displayed an educational addition to the translation, which is not part of the original novel. Keywords: translation, Lagerlöf, English, Swedish, initial norm, domestication, foreignization.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas. / One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.

The aim of the study is to investigate how multilingualism can be expressed in a classroom. With the aid of a qualitative approach applying the sociocultural perspective and with translanguaging as a theoretical framework, a fifth-grade class has been observed during three lessons in Swedish and mathematics. The class teacher was also asked to answer questions by email about how the pupils’ multilingualism was manifested in the classroom. The result shows that the teacher promotes the pupils’ opportunities for developing knowledge, language and identity by letting them translate words and summaries of texts from Swedish into their mother tongue. The pupils are helped by being allowed to use their multilingualism since they can help each other with words they do not understand and can carry on conversations with each other with no linguistic obstacles. By working in language groups, the pupils are allowed to converse with each other by switching between their languages and thereby creating further conditions for accomplishing the tasks with which they are presented.