In dieser Arbeit werden deutsche und schwedische Passiv- und Passiversatzformen eines authentischen Materials der Europäischen Kommission aus einer syntaktischen und informationsstrukturellen Perspektive analysiert. Das Material besteht aus deutschen Originaltexten und schwedischen Übersetzungen. In der Arbeit wird u.a. festgestellt, welche Konstruktionen bei der Übersetzung von deutschen Passivformen bevorzugt werden. / I denna uppsats analyseras och jämförs tyska och svenska passivkonstruktioner ur ett syntaktiskt och informationsstrukturellt perspektiv. Arbetet baseras på ett autentiskt material från EU-kommissionen med tyska originaltexter och svenska översättningar. I arbetet fastställs bland annat vilka svenska konstruktioner som väljs vid översättning av tyska passivformer.

The present paper treats translation difficulties arising from the translation of a political biography from Spanish into Swedish. More specifically it deals with the translation of cultural and dialectal aspects typical of the Andean region. Parting from the 18 translation strategies defined by Amparo Hurtado Albir (2001) it studies the application and frequency of said strategies when translating cultural references. The aspects treated were divided into cultural and dialectal aspects, with the first category being divided into three subcategories: the Andean culture, geographical references, and other cultural references. The conclusions were that the strategy most frequently applied was that which Hurtado Albir (2001) calls a mplificación, meaning that information is added to the target text to explain phenomena unknown in the target culture. This strategy was often accompanied by a préstamo, that is, a loan of the source language word into the target text. In the translation of dialect the main tendency found was that of a neutralization of the non standard language.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera agila metoders möjligheter att spridas, och projektledares erfarenheter avseende motivering och implementering av agila metoder. Teori: Denna studie tillämpar Røviks teorier om institutionaliserade organisationsrecept. Teorin om receptens spridning har använts för att analysera om agila metoder har egenskaperna för att spridas. För att undersöka motiveringen till användning av agila metoder har motiveringsfasen använts. Därtill har införingsfasen med fokus på översättning av recept använts för att analysera implementeringen av agila metoder. Metod: En kvalitativ metod med en deduktiv ansats har använts vid denna studie då dessa ansågs vara lämpliga för att uppfylla studiens syfte. Primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med projektledare som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Studien har även berikats med sekundärdata i form av konceptlitteratur om agila metoder. Slutsatser: Utifrån den valda teorin förefaller spridningsmöjligheterna för agila metoder vara svag. Projektledarnas berättelser om implementering av agila metoder visar på att metoderna har anpassats, översatts utifrån projektens förutsättningar. De metoder som har använts och kombinerats är Scrum och Kanban. Begreppen iteration, kommunikation, kunden och flexibilitet var återkommande argument för användning av metoderna. / Purpose: The purpose of this paper is to study the diffusion possibilities of agile methods, and project managers' experiences regarding the motivation and implementation of agile methods. Theory: The following study has been done using Røvik's theories of institutionalized organization recipes. The theory of the diffusion of recipes has been used to analyze whether agile methods have the properties in order to spread. To investigate the motivation for using agile methods, the motivation phase has been used. In addition, the adoption phase with focus on translation of recipes has been used to analyze the implementation of agile methods. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used in this study, as these were considered appropriate for the purpose of the study. The primary data has been collected through semi-structured interviews with project managers chosen through a convenience sample. The study has also been enriched with secondary data in the form of conceptual literature on agile methods. Conclusions: Based on the chosen theory, the possibilities for diffusion of agile methods appear to be weak. The stories told by the project managers regarding the implementation of agile methods show that the methods have been adapted, translated according to the circumstances of the projects. The methods that have been used and combined are Scrum and Kanban. The concepts of iteration, communication, customer and flexibility were recurring arguments for using the methods.

Ordbildningskategorin diminutiv är ett utmärkande drag i det polska språket, men inte lika framträdande i svenskan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur polska diminutiva former har översatts till svenska. Först presenteras en forskningsbakgrund och definition av begreppet diminutiv, sedan följer en teoretisk genomgång om översättning. Materialet för uppsatsen består av olika prosatexter: två noveller ur novellsamlingen Gra na wielu bębenkach (Spel på många små trummor) av Olga Tokarczuk (2001) och Le Petit Prince (Lille prinsen/ Mały Książę) av Antoine de Saint-Exupéry (1946/1987). Utgångspunkten har varit de polska novellerna och den polska översättningen av Mały Książę, där substantiv, adjektiv och adverb med diminutiva suffix har markerats. Därefter har motsvarande ställe i de svenska översättningarna markerats och analyserats. Det franska originalet agerar som referens i jämförelsen av en polsk och svensk översättning. Analysen av de utvalda texterna visar att polskan oftare använder diminutiva suffix än svenskan och att svenskan uttrycker diminutivitet på andra sätt än med ändelser. I en del fall har den svenske översättaren använt adjektiv eller lexikala alternativ för att återge de polska diminutiven. I andra fall har de polska diminutiva formerna inte översatts alls.  I jämförelse med den franskan texten, visade det sig att den polska översättaren lagt till diminutiva former trots att de inte finns i originalet eller i den svenska översättningen. / Kategoria słowotwórcza deminutiwów stanowi charakterystyczną cechę języka polskiego, jednakże nie jest ona równie oczywista w języku szwedzkim. Celem tej pracy jest prześledzenie, w jaki sposób polskie formy deminutywne znajdują swoje odzwierciedlenie w tłumaczeniach na język szwedzki. Na wstępie zaprezentowano pochodzenie i definicję pojęcia deminutywu (zdrobnienia), jego rozwój w historycznej perspektywie, a następnie podstawy teoretyczne przekładu.    Materiał, na którym opiera się praca składa się z kilku utworów prozy. Są to dwie nowele ze zbioru Gra na wielu bębenkach (Spel på många små trummor) Olgi Tokarczuk (2001) oraz Le Petit Prince (Lille prinsen/Mały Książę) Antoine de Saint-Exupéry’ego (1946/1987).   Metoda pracy polegała na wybraniu z powyższych tekstów rzeczowników, przymiotników i przysłówków ze zdrobniającymi przyrostkami, a następnie przeanalizowanie ich odpowiedników w tłumaczeniach na język szwedzki. Francuski oryginał Małego Księcia spełniał tu rolę punktu odniesienia dla porównania polskiego i szwedzkiego przekładu.   Analiza wykazała znacznie większą częstotliwość używania zdrobnień w języku polskim niż w szwedzkim oraz różnice w sposobie tworzenia form deminutywnych. W wielu przypadkach szwedzki tłumacz zastosował formy przymiotnikowe lub leksykalne alternatywy dla oddania polskich zdrobnień. W innych przypadkach odstąpił on całkowicie od tłumaczenia form deminutywnych. W porównaniu z tekstem francuskim okazało się, że w polskim tłumaczeniu wprowadzono formy zdrobniałe, nawet tam gdzie nie występują  one w oryginale ani w szwedzkim przekładzie.

Denna uppsats kommenterar min översättning från engelska till svenska av kapitel sju ur The IT support handbook av Mike Halsey. Källtextanalysen visar att texten är pedagogisk men jargongartad på grund av sin breda målgrupp. Syftet är att ge lättläst information och instruktioner. På grund av detta valdes Vermeers Skoposteori och Nords instrumentella översättning som översättningsprincip. Jag använder Nords kategorier för översättningsproblem och översättningssvårigheter för att diskutera arbetet. Svårigheterna är beroende av översättare och situation. Kategoriseringen tyder på att översättningsstudenter kan ha goda språkliga färdigheter men bristande sakkunskap. Lösningarna på främst konventionsrelaterade och lingvistiska problem visar att måltexten anpassats till mottagaren, vilket resulterat i en instrumentell översättning. Samtidigt tilläts vissa främmande drag från källkulturen som kulturella referenser kvarstå, eftersom dessa redan inkorporerats i målkulturen. / This essay covers my translation from English to Swedish of chapter seven of Mike Halsey’s The IT support handbook. The source text is pedagogical and easy to read, while also including a lot of jargon due to its broad target group. The purpose is giving easy to read information and instructions. The translation principle chosen is Vermeer and Nord’s skopos theory and instrumental translation. I use Nord’s categories of translation problems and difficulties for discussion. The difficulties suggest that translation students can have reliable linguistic skills but insufficient subject knowledge. The solutions for mainly convention-related and linguistic problems show how the target text has been adapted to its readers, resulting in an instrumental translation. Some cultural references remain in the target text however, since they were already incorporated into the target culture.

Bakground: Performance management has, for a long time, been a part of the public administration in Sweden. Arguments such as more transparency and efficiency has guided the implementation of this model, particularly at the beginning of the 21st century. One particular part of the performance management-model is the production of annual performance reports from government agencies. The framework stipulating the rules for producing such reports is broadly defined and vague with the purpose to promote local adaption for each agency. The theory of organizational translation stipulates that no idea can move from one context to another without adapting in some way to the new context.  Aim: With guidance from translation theory this master thesis aims to explore why government agencies’ annual reports differ from one another and why performance is disclosed in different ways. Both translation theory and boundary objects-theory where used to explore the difference in producing annual reports.  Method: This thesis uses semi-structured interviews with public officials in four different agencies and annual reports for 2019 from the same agencies to gather empirical material for the study. The empirical material where analyzed by using a narrative analysis to break down the annual reports as stories told by the government agencies.  Conclusion: This study shows how result as a concept has been institutionalized in the writing of annual reports but been given different meaning in comparison between the selected agencies. Further, the study identified two examples of how result as a concept can be re-contextualized to a local context of particular agencies. This study also found that key actors in the production of annual reports, the process managers, act as institutional translators for the organizations, as in translating the institutional requirements and expectations. Finally, the concept of results also can be given different meanings between public organization as well as within such organizations.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur två översättare har tolkat och översatt de kinesiska idiom som förekommer i verket Camel Xiangzi skriven av Lao She. Den ena översättningen utfördes av Shi Xiaojing år 1981 och den andra översättningen av Howard Goldblatt år 2010. Utifrån en kvalitativ komparativ metod med hjälp av Mona Bakers sex översättningsstrategier gällande översättning av idiom, har respektive översättares översättning av idiom identifierats och kategoriserats enligt Bakers strategier. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka om det förekommer några likheter och skillnader gällande översättarnas översättningar. Genom att använda två lexikon om översättning av kinesiska idiom kunde 30 idiom i Camel Xiangzi identifieras. Resultatet visade att endast tre av Mona Bakers översättningsstrategier kunde identifieras vid översättarnas översättningar av idiom. De strategierna var: “using an idiom of similar meaning but dissimilar form”, “translation by paraphrase'' and “translation by omission of entire idiom”. Det visade sig även vid översättning av en del av idiomen krävdes det att Bakers strategier kombinerades eller identifierades med uppsatsförfattarens egna konstruerade strategier. Slutligen visade studien att Mona Bakers översättningsstrategier inte alltid lämpar sig vid översättning av kinesiska idiom, vilket delvis beror på kulturella skillnader mellan språken. / The thesis aims to investigate how two translators, Shi Xiaojing and Howard Goldblatt have interpreted and translated the Chinese idioms that appear in the work Camel Xiangzi written by Lao She. Based on a qualitative comparative method using Mona Baker's six translation strategies for translating idioms, each translator's translation of idioms has been identified and categorized according to Baker's strategies. In addition, the thesis aims to investigate whether there are any similarities and differences regarding the translators' translations. Using two dictionaries on the translation of Chinese idioms, 30 idioms in Camel Xiangzi could be identified. The results showed that only three of Mona Baker's translation strategies could be identified in the translators' translations of idioms. The strategies were: “using an idiom of similar meaning but dissimilar form”, “translation by paraphrase” and “translation by omission of entire idiom”. Furthermore the result showed that when translating part of the idiom, Baker's strategies were required to be combined or identified with the essay author's own created strategies. Finally, the study showed that Mona Baker's translation strategies were not always suitable for translating Chinese idioms, which is partly due to cultural differences between the languages.

Det har visat sig att det finns en viss oro för vad den ökade robotiseringen kommer att innebära, samtidigt som robotiseringens utsträckning skiljer sig mellan branscher. Denna ANT-studie behandlar införandet av en robot i en omsorgsförvaltning. Av detta följer att verksamheten genomgår någon form av förändring, varefter vi ämnat skapa en förståelse för de okända konsekvenser som följer. Studien har även sin utgångspunkt i HRI och antropomorfisering, som givit perspektiv på olika former av aktörskap och deras interaktioner. Studien är till sin natur kvalitativ och har präglats av en abduktiv arbetsprocess, samtidigt som ANT-perspektivet även har haft implikationer på det ontologiska och epistemologiska ställningstagandet. Det empiriska materialet presenteras i form av ett narrativ uppdelat i tre episoder som är berättat av roboten Matilda. Det har visat sig att Matilda har varit en central materialitet för de associeringar som sammanför aktörerna i nätverket, men att hennes införande även medfört nätverkseffekter. Vi kan med säkerhet påstå att effekterna är dynamiska och att de först blir framträdande med tiden. Detta ger ett cirkulärt samband, där idéer förändras och avlöser varandra. / It has been shown that there is some concern about what the increased robotization will mean, while the extent of robotization differs between industries. This ANT study deals with the introduction of a robot into a Public Care Department. This is followed by the notion that the organization will undergo some kind of change, after which we intend to create an understanding of the unknown consequences that follow. The study also has its outset in HRI and anthropomorphism, which have given perspectives on different forms of actors and their interactions. The study is by nature qualitative and has been characterized by an abductive work process, while the ANT perspective has also had implications for the ontological and epistemological positions. The empirical material is presented in the form of a narrative, divided into three episodes told by Matilda the robot. It appears that Matilda has been a central materiality for the associations that connect the actors in the network, but that her introduction also has brought network effects. We can say with certainty that the effects are dynamic and that they only become prominent over time. This provides a circular relationship, where ideas change and replace each other.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning i form av en undertextning från nederländska till svenska, samt en kommentar till översättningen. Källtexten utgörs av inslaget De online fabeltjesfuik (ordagrant ’fabelryssjan’) ur det nederländska satiriska nyhetsprogrammet Zondag met Lubach. I kommentarsdelen beskrivs den teoretiska bakgrunden bakom den översättningsprincip och rangordning av översättningsprioriteringar som styrt undertextningsarbetet. Därefter behandlas ett urval av översättningsproblem samt strategierna för att lösa dem, med ett särskilt fokus på kulturella referenser och humor. Det största problemet utgörs dock i slutändan av översättningsformens egna begränsningar när det kommer till tid och utrymme, vilka styr alla andra översättningsval. / This bachelor’s essay consists of a longer translation in the form of Dutch-to-Swedish subtitles, including a section commenting on the translation. The source text is made up of the segment De online fabeltjesfuik (literally ‘the fable fyke’) from the Dutch satirical news show Zondag met Lubach. The comment section describes the theoretical background behind the translation principle and the translation priorities which have guided the subtitling. Then a sample of translation problems along with the strategies used to solve them are presented, focusing on cultural references and humour. The largest issue remains the inherent limitations of subtitling as pertains to time and space, which influence all other translation choices made.

Öyvind Fahlström in translation aims to examine how Moderna Museet interpreted Öyvind Fahlström in Manipulate the World – Connecting Öyvind Fahlström; an exhibition that showcased pieces by the postwar artist Öyvind Fahlström together with works by contemporary artists. I understand the exhibition as a ’game of translation’, in which the artworks and the texts connected to Manipulate the World are put in play with previous interpretations of the artist. ’Game of translation’ is a concept that draws on Fahlström’s concept of game, as well as Mieke Bal’s and Susan Sontag’s different understandings on the power dynamics of interpretation. As in the works by Fahlström, Bal and Sontag, the viewer and her interpretations are placed in center of my analysis.  Manipulate the world aimed to ’activate’ Fahlström. Even though the exhibition presented Fahlström as an artist who tried to actively disrupt established narratives, I concluded that the translation of Fahlström presented in and as the exhibition relied heavily on the established history of that same artist. Within the framework of that history, Manipulate the world presented two relatively new readings of Fahlström’s art: they highlighted the presence of colonial and postcolonial criticism in Fahlström’s production and launched an understanding of the artist’s variable paintings as political models.