Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats. Genom studien uppdagas även att det finns slående likheter mellan de två måltexterna, främst i form av strykningar men också vad gäller innehåll, vilket ger skäl att tro att den ena utgåvan använts som någon form av underlag för den andra. / Within the field of translation studies, it has traditionally been an important field of research to gain knowledge of how to deal with the same source text in different cultural contexts. In the spring of 1950 a Spanish translation of Mika Waltari's historical novel Sinuhe the Egyptian was published, and later that year, in Mexico, appeared a second version translated for the audience in Latin America as a response to the first. This paper is a case study and has undertaken to examine how and why these two translations in the same language differ. The translations have been compared in parallel with its source text and studied contrastively by a combination of quantitative and qualitative analysis using the shift as a theoretical tool. The results of this case study show that the translations differ in certain aspects of the level of content and that these differences in all probability arose from the social- political contexts in which the texts were produced. The study reveals also that there are striking similarities between these two target texts, mainly in form of deletions but also in terms of content, giving reason to believe that one of these two editions was used as some form of basis for the other.

Uppsatsen har tre syften, alla beträffande Sara Stridsbergs översättning av amerikanskan Valerie Solanas radikalfeminstiska SCUM Manifesto från 1968: att göra en övergripande karaktäristik av översättningen, att undersöka och presentera nyckelord i översättningen, samt att beskriva samspelet mellan Stridsbergs förord och översättning. Med textanalysmodeller av Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong och Per Ledin genomförs textanalyser av översättningen i stort, av ett urval av nyckelord och av förordet. Resultaten visar på att Stridsberg gjort en fri översättning med fokus på språk och stil, och att förordet kompletterar översättningen och bjuder in läsaren till olika sätt att läsa manifesttexten på. I diskussionen avhandlas resultatens betydelse i förhållande till tidigare forskning och vad mina resultat betyder utifrån André Lefeveres teorier om att ideologiska och poetologiska faktorer är det viktigaste vid översättsval. Uppsatsens slutsats är att Stridsberg översatt texten i huvudsak som litterär text istället för som politisk kortare skrift eller längre pamflett, och att förordet presenterar Stridsbergs ingång till texten och hjälper läsaren att göra en litterär läsning av manifestet. / This essay has three purposes, all relating to the Swedish translation of Valerie Solanas’s SCUM Manifesto by Sara Stridsberg. These are: to do a characterization of the translation, to investigate and present keywords in the translated text, and to describe the interplay between Stridsberg’s foreword and translation. Models for text analysis by Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong and Per Ledin are applied for investigating both the general translation, a selection of the keywords and the foreword. The results indicate that Stridsberg’s translation is a free one, where the focal points are style and diction, and also that the foreword is a supplement to the translation that invites the reader to different ways in which to read the manifesto. The discussion deals with both the question of what my results mean in relation to previously existing research, and what they mean according to André Lefeveres theories about ideology and poetics being the most important factors when making choices in tranlation. The conclusion of the essay is that Stridsberg translated the text mainly as a literary text as opposed to as a political brochure or pamphlet, and that the foreword presents Stridsberg’s perspectives on the text and helps the reader do a literary reading of the manifesto.

Denna uppsats utgörs av en kommenterad översättning av ingressen och det första kapitlet i artikeldelen av den franska versionen av Europaparlamentets och rådets förordning nr 528/2012 till svenska. En strategi för översättningen bestäms utifrån ett antal utgångspunkter, exempelvis översättningsvetenskapliga teorier och EU:s anvisningar för översättning av rättsakter. Översättningen och den befintliga svenska versionen av förordningen analyseras sedan i syfte att undersöka likheter och skillnader i översättningsstrategi. Denna analys fokuserar på tre faktorer: transposition, modulation samt meningsbyggnad och EU:s punktregel. Det framkommer att både författarens egen översättning och den befintliga EU-versionen är mycket källtexttrogna, men att den befintliga versionen är mer källtexttrogen än vad uppsatsens översättning är, vilket tyder på en stark norm att inte avvika alltför mycket från källtexten. / The present study consists of an annotated translation of the preamble and the first chapter of the operative part of the French version of regulation No 528/2012 of the European Parliament and of the Council into Swedish. A translation strategy is determined based on several factors, mainly applicable translation theories and the Swedish guidelines for translators of the Union’s legal documents. The translation is then compared to the existing Swedish version of the regulation in order to analyze similarities and differences concerning the translation strategies employed. This analysis focuses on three aspects: transposition, modulation as well as sentence structure and the Union’s punctuation rule. The analysis shows that both the author’s own translation and the existing Swedish version are very similar to the source text, but the existing Swedish version is much more so, indicating a strong norm not to stray too far from the source text.

Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien. / The following product–oriented study deals with translational norms operating in indirect translation of Hebrew literature into Swedish. The research was conducted as a contrastive study of Extra–linguistic Cultural References (ECR) based on Toury’s (1995/2012) coupled pairs and supplemented with Pedersen’s typology (2011). The material consisted of 3 x 136 coupled pairs excerpted from a collection of short stories written by an Israeli high–prestige writer Amos Oz and translated into Swedish through English. Both translations were carried out by high–prestige translators. The results suggest that indirect literary translation follows the adequacy norm in accordance with the hypothesis on high–prestige translation (Lindqvist 2002). The hypothesis on acceptancy norms operating in indirect translation is rejected.

Denna uppsats undersöker normer för översättning av könskodat språk. Genusvetare menar att könskodat språk inte bara upprätthåller stereotyper om kön utan också förstärker dem. Därför tycker feministiska översättningsvetare att det är viktigt att vara medveten om vilka stereotyper som översättningar överför mellan kulturer. Denna uppsats behandlar stereotyper om kön i japanska serier, så kallade manga. Med hjälp av den översättningsvetenskapliga metoden sammankopplade par jämförs källtexterna och måltexterna med varandra. Resultatet visar att nästan allt det könskodade språket har utelämnats i måltexterna. Trots att detta gör språket mindre stereotypt blir inte alla karaktärer mindre stereotypa. En karaktär är till och med mer stereotyp i måltexten än i källtexten. Detta visar att utelämning förmodligen inte är ett medvetet val av översättaren för att minska stereotyper. Anledningen till utelämningarna verkar istället vara att det är en norm att utelämna en stor del av karaktärers rollspråk. / This essay investigates norms in translation of gender stereotype language. Gender Studies has for many years claimed that gender stereotypes in language not only maintain gender stereotypes but also reinforce them. Because of this feminist translation theorists stress the importance of being aware of what stereotypes translation can and do transfer between cultures. In this essay the gender stereotypes that are dealt with are the ones of characters in Japanese comics, so called manga. With a methodology from Translations Studies, coupled pairs, it compares Japanese source texts with Swedish target texts. The results shows that almost all of the gender stereotype language in the source texts has been omitted in the target texts. Even though this makes the language less stereotype, it does not make all of the characters less stereotype. One character is even more stereotype in the target text than in the source text. This probably shows that the omissions are not a choice made by the translator to reduce stereotypes. The reason for the omissions seems instead to be that it is a norm in translation of manga to omit a certain amount of the character specific language.

Influential actors refer to smart grids as a revamped version of the energy systemwhen they argue for alternative energy pathways, and assign demonstration projects with the task of turning prospects about the future into functional configurations. This thesis explores notions of the smart grid future that are implicitly conveyed in Swedish smart grid strategy and planning documents. The purpose of this thesis is to describe and analyse how a smart grid is assembled in a Swedish demonstration project. Inspired by Science and Technology Studies (STS), it explores this process through interviews, document studies and participant observation. By combining concepts such as sociotechnical imaginaries, material participation and translations, this study sheds light on the negotiations, tensions and struggles at play in the process of making smart grids functional. This study examines how included and excluded users make sense of the smart grid and of their own role in shaping the future. What imaginaries do the actors involved in the project draw on? What materialities take part in shaping the smart grid, and what user engagements are encouraged? The aim of the study is to seek an enhanced understanding of how smart grids are made, of the different forces that shape this process and, ultimately, of the reality of Swedish households as part of a smart grid in the making. This study shows that making a smart grid functional is not as feasible as the smart grid imaginaries suggest, and it finds potential in user engagements that are suppressed within the current market regime, which is primarily arranged around economic incentives. / Inflytelserika aktörer beskriver smarta elnät som ett sätt att modernisera energisystemet och sjösätter demonstrationsprojekt med uppgift att omforma potentiellt omvälvande visioner till fungerande konfigurationer. Denna avhandling undersöker vilka föreställningar om smarta elnät som implicit förmedlas i svenska strategi- och planeringsdokument, och beskriver och analyserar hur dessa visioner påverkar hur ett smart elnät sätts samman i ett svenskt demonstrationsprojekt. Inspirerad av teknik- och vetenskapsstudier (STS) analyserar avhandlingen denna process med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och deltagande observation. Genom att kombinera teoretiska begrepp som sociotekniska föreställningar, materiellt deltagande (material participation) och översättningar, undersöker studien de förhandlingar, spänningar och konflikter som inträffar när smarta elnät blir till. Studien belyser också hur inkluderade och exkluderade användare förstår det smarta elnätet och sin egen roll när det gäller att forma framtiden. Vilka föreställningar om framtiden använder sig de aktörer som är involverade i projektet av? Hur inkluderas olika materialiteter i utformningen av det smarta elnätet och vilka typer av användare uppmuntras av den konfigurering som sätts samman i projektet? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för dels hur smarta elnät blir till och de olika krafter som bidrar till denna process, och dels hur svenska hushåll konstrueras som en del av smarta elnät. Studien visar att det är inte så enkelt att skapa fungerande smarta elnät som föreställningarna gör gällande, och den hittar en outnyttjad potential hos användarna vars deltagande dikteras av marknadsmässiga villkor och ekonomiska incitament snarare än ansvar och delaktighet.

Inledning: Agila metoder är ett etablerat arbetssätt inom IT och systemutveckling som nu tagit sig in i andra sammanhang, däribland i HR-funktioner där det benämns agil HR. För att förklara hur idéer förändras när de landar i olika sammanhang brukar begreppet översättning införas, där översättning av en idé kan ta olika form beroende på det sammanhang som det hamnar i. Fält förklaras inom nyinstitutionell teori som ett område eller interaktioner inom en specifik domän. En allt vanligare företeelse idag är att fält tenderar att interagera varpå nya praktiker uppstår. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv öka förståelsen för fältinteraktioners uppkomst och deras påverkan på idéers översättning. Metod: Studien har ett nyinstitutionellt samt hermeneutisk perspektiv och har genomförts med en kvalitativ metod. En fallstudie har utförts där intervjuer har varit den primära datainsamlingsmetoden med totalt tolv medverkande. Tillsammans täcker de diskursen kring agil HR, där även sekundärdata i form av bloggar och hemsidor har använts. Slutsats: Studien visar att agil HR har uppkommit genom fältinteraktioner hos fältet IT och fältet HR. Inom denna fältinteraktion kan två arenor urskiljas vilka har olika beroenden till fältet IT, som resulterat i olika översättningar av agil HR. Olikheterna förklaras av institutionella och situationsspecifika drivkrafter i omgivningen vilka skapar olika beroenden samt maktobalanser inom arenorna. Beroendet skapas antingen via en integrationsmekanism eller som en kedjereaktion av redan existerande beroenden. / Background: Agile methods is an established approach within IT and software development that has recently appeared in other contexts, in HR-functions named Agile HR. To explain how ideas travel and land in different situations, the concept of translation is usually introduced. Translation of an idea means that an idea can take different appearance depending on the situation. Fields are explained in institutional theory as an area, or interactions within a specific domain. An increasingly common phenomena today is that fields interact and when so, new practices can emerge. Aim: The aim of the study is to, from an institutional perspective, increase the understanding of the emergence of field interaction and its impact on the translation of ideas. Methodology: The study has taken an institutional and hermeneutic perspective and has been conducted with a qualitative method. A case study has been completed where interviews have been the primary method of data collection, with twelve participants in total. Together they cover the discourse about Agile HR. Secondary data from blogs and webpages have also been used. Conclusion: The study conclude that Agile HR emerge from interactions between the field IT and the field HR. Within the field interaction two arenas being identified with different dependence to the interacting field IT. This generates different translations of Agile HR. The differences are being explained by institutional and contingency factors within the environment that create power asymmetries. The dependence emerge from an integration mechanism or from a chain reaction of already existing dependence.

Bakgrund   The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat       Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. / Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext

This paper presents dilemmas that arose in the process of translation to Swedish of parts of a French book on children’s emotional development and parenting.  Three specific domains are discussed: 1) The choice of pronoun for child. A new genderneutral personal pronoun that has gained ground in Swedish in recent years presents a practical solution, but implies some editing in order not to be too salient and repetitive. 2) The relationship between author and readers created by an inclusive and personal language. 3) The need in the target text to add « hedges », a form of metadiscourse markers defined by Hyland (1998 :1) as « any linguistics means used to indicate either a) a lack of complete commitment to the truth value of the accompanying proposition, or b) a desire not to express that commitment categorically ».    The problems and the choices made have been put into the context of the functionalist approach to translation presented by Ingo (2007). The feelings of the target text readers have been in focus in all three instances of discussion and the need for translators to be aware of metadiscourse and rhetorical conventions have been explored.

The translation of metaphors has been analyzed and discussed for several decades, but there are not many multilingual studies that examine how metaphors are translated. The present study takes a cognitive approach to metaphor and investigates how translators at the European Commission handle metaphorical expressions and the underlying conceptual metaphors in political discourse. The source text is the English language version of the policy document A European Agenda on Migration, and the Swedish and Spanish language versions of it are included as target texts. The study identifies the conceptual metaphors that conceptualize migration and other topics that are closely related to the European migrant and refugee crisis of 2015 and the translation procedures that are used. A total of six translation procedures were found in the target texts, and the most used procedure in the Spanish target text was to retain both the conceptual metaphor and the metaphorical expression, whereas the most used procedure in the Swedish target text was to replace the metaphorical expression with a completely different one and thereby using a different conceptual metaphor. The parallel analysis of all three language versions also revealed that non-metaphorical expressions in the source text were occasionally replaced with metaphorical expressions in the target texts, which proves that adding a conceptual metaphor is one of many translation procedures. The most frequently used source domains in the source text, i.e. water, enemy and applied force, were transferred to both target texts. Some source domains were eventually lost, but a couple of new ones, such as disease and weight, were added instead.