This essay deals with translation changes taking place when translating two information-dense German texts into Swedish. The study focuses on the preverbal position of V2 declaratives, i.e. on the so called pre-field in German and Swedish sentences. This position plays an important role for the structuring of information, both at the intra-sentential and at the inter-sentential level. The aim of the study is therefore to investigate to what extent the information structure of the source text is carried over to the target text. A quantitative sentence-by-sentence analysis of the pre-fields of the source and target text shows many cases of re-structuring and re-writing have taken place during the translation process. A closer examination of those changes reveals some tendencies regarding the translation of the German pre-fields. In many cases text-initial rhematic (not previously mentioned) subjects of the source text have been replaced with time adverbials which function as so-called frame topics in the target text. Also, heavy, information-dense pre-fields of the source text have been split into two or more sentences in the target text. Furthermore there has been a “neutralization” of so-called marked structures of the source text. While those marked structures are used to achieve communicative effects in the source text, equal effects are mostly achieved by lexical means in the target text. The genre and style of the texts proved to play an important role for the choice between keeping and abandoning the information structure of the source text.

This essay deals with translation changes and problems that occur when translating collocations, i.e. sequences of words that are usually combined such as work hard, from Swedish to German. Being an essential part of our communication, collocations are common both in everyday-life and in technical terminology. This qualitative research deals with collocations in scientific texts about children’s literature and aims to increase attention on collocations in the translation process. The term collocation as used here refers to the concept of hierarchical relations between the lexemes of a collocation by the German linguist F. J. Hausmann (1984), distinguishing between bases and collocators. It proved itself useful in the translation process and showed that the translator must pay special attention to the collocator in order to find the equivalent expression in the target language. In doing so he/she is not at all obliged to translate a collocation with the respective target collocation. In fact due to stylistic reasons collocations were replaced by individual lexemes or paraphrases. Referring to Hausmann’s terminology and the studies of Baker (1992) this essay highlights the importance of considering collocations as translation units, i.e. not translating the lexemes of a collocation separately. Furthermore the assumption was disproved that translation errors, e.g. interferences and semantic deficits, are mainly caused when translating collocations to a foreign language. Even translators translating into their mother tongue have to examine collocations carefully to avoid errors that can result in doubts about the quality of the whole translation.

Detta examensarbete är indelat i tre delar. Examensarbetet består av en översättning av tre kapitel ur Etta James självbiografi Rage to survive: the Etta James story skriven av James och spökförfattaren David Ritz, samt ett kapitel om vilka textspecifika översättningsproblem som uppstod vid översättningen. Den tredje delen består av en djupanalys av hur varieteten African-American English (AAE) översatts i två andra verk, nämligen I know why the caged bird sings av Maya Angelou och The bluest eye av Toni Morrison där översättningarna av dessa verk jämförs med min översättning av Rage to survive: the Etta James story. Djupanalysens syfte är att undersöka hur många talspråksmarkörer som finns i de ovannämnda verken, samt hur många av dessa markörer är specifika för AAE. Dessutom används Englund Dimitrovas varietetsskala (2001). Detta för att undersöka huruvida måltexterna ligger på skalan i relation till källtexterna genom mängden talspråksmarkörer. Översättningen genomfördes med målet att ligga så nära källtextens stil som var möjligt med hänsyn till målspråkets grammatiska regler och förutsättningar. Detta för att kunna erbjuda den målspråklige läsaren en likvärdig effekt som läsaren av källtexten. För att uppfylla detta mål fick en del kompromisser göras. / This thesis is divided into three main parts. It consists of a translation of three chapters from Etta James’ autobiography named Rage to survive: the Etta James story, written by James herself and ghost writer David Ritz. The thesis also features a part involving the issues that arose when I translated Rage to survive: the Etta James story and how I solved these issues. The third and final part consists of an analysis of how African-American English (AAE) has been translated in two other novels in the past, namely I know why the caged bird sings by Maya Angelou and Toni Morrison’s The bluest eye. I compare the translations of these two novels with my own translation of Rage to survive: the Etta James story in the analysis where I strive to gain insight into the norms for translating spoken varieties. The translation was carried out with the purpose of maintaining the stylistic and informal markers as intact as possible while at the same time adhering to the grammatical prerequisites of the target language (Swedish). / <p>Översättningen är borttagen ur den publicerade versionen i fulltext i DiVA (denna version) på grund av upphovsrätten.</p><p>The translation has been removed from the published version of the essay in DiVA due to copyright.</p>

The digitalisation of society decidedly affects public administration. Swedish public administration has long worked with information technologies for an effective and improved management of public services. But new and increased use of information technologies in society poses new challenges. New demands on information security are increasing, while accessibility and transparency are important priorities in policies on digitalisation in public services. However, the central government’s ambitions and expectations with regard to digitalisation face a slow and hesitant implementation in local governments. There are important differences between municipalities in priorities, local needs, and implementation mechanisms in connection with e-government. In this thesis, I argue there is a need to reconsider the role of governance mechanisms in e-government. There is a need to understand local translations of national policies and technological developments in relation to the goals of more effective and legitimate public administration. The main purpose of this thesis is to analyse tensions that emerge in the implementation of egovernment in local public administration. On the basis of a constructivist and interpretivist approach, I have undertaken two empirical studies. One focuses on municipal administration of education in Linköping. The other focuses on a governance network on digitalisation policy in Östergötland. The studies are presented in four papers. The issues addressed in the papers are further analysed with a focus on four fields of tension, using network governance theory and translation theory. This shows that the implementation of e-government in local public administration is a tension-laden process. The four fields of tension relate to: different logics and dilemmas for adoption and implementation; concerns and ambiguities in a context of unclear organisational and institutional arrangements; concerns and resistance from professional users; and a reassessment of the meaning of security as a reference for the interpretation of information security. I contend that established managerial and evolutionary models of e-government leave important process-related aspects out of the analysis of change in public administration. The contribution of this thesis lies in its description and analysis of the four identified fields of tension. One significant implication of my analysis is that reassembling current  governance mechanisms in local public administration is crucial. / Samhällets digitalisering påverkar tydligt den offentliga förvaltningen. Svensk förvaltning har länge arbetat med datorer för effektivisering och förbättrad administration. Men idag ställs nya krav då digitala verktyg för informationshantering och kommunikation används allt mer i samhället och på nya sätt. Kraven på säker informationshantering ökar, samtidigt som tillgänglighet och transparens är viktiga ledord i policyer kring digitaliserad förvaltning. I Sverige är det tydligt att regeringens ambitioner med digitaliseringen av förvaltning inte går i linje med vad som sker och implementeras i kommunerna. Skillnaderna ligger i hur e-förvaltning prioriteras, förankras i lokala behov och implementeras. Därför krävs både förbättrad styrning och tydligare möjligheter att lokalt översätta nationella policyer och internationell teknikutveckling för en effektivare och mer legitim digital förvaltning. Syftet med avhandlingen är att analysera implementering av digitalisering i kommunala förvaltningar utifrån nätverksstyrning (governance) och översätts av olika aktörsgrupper.Studiens konstruktivistiska och tolkande ansats baseras på två empiriska studier. Den första handlar om kommunal utbildningsadministration och den andra om den regionala digitala agendan i Östergötland. Studierna  presenteras i fyra artiklar. De övergripande slutsatserna pekar på spänningar som uppstår när digitaliseringen blir en del av den kommunala förvaltningspraktiken. Spänningarna har identifierats i relation till medarbetarnas varierande kompetenser, informationssäkerhet samt kommunernas olika resurser och kompetenser vilka betingas av dess storlek och förutsättnignar. Bidraget visar att etablerade  managementmodell och evolutionära perspektiv är otillräckliga för att tolka och förklara hur digitaliseringen förändrar kommunal förvaltning. Istället framhålls betydelsen av att skapa förståelsen för hur digtalisering översätts i olika sammanhang. Analyserna pekar på behovet av att öppna för nya sätt att styra och organisera digital offentlig förvaltning.

Compounds, i.e. combining two lexical morphemes, are used for various reasons, e.g. naming, reduction of letters and words, drawing attention and producing expressive and humorous effects, etc. Compounding is not a unique concept to the German language, but is regarded as one of its characteristic features. As the stylistic norms differ from language to language, it renders the task of translating compounds challenging. There are various translation strategies for translating compounds, the tendencies of which are explored in this study. The analysis is based on a Swedish translation of Kühn’s (2016) Das Handbuch für digitale Nomaden and focuses on noun and adjective compounds, as they are the most frequent compounds in German. Concerning noun compounds, the study shows a tendency towards translation strategies, which are close to the source text material in form and meaning, whereas translations of adjective compounds tend to use strategies, which are similar in meaning, but not in form, e.g. a paraphrase. On this basis, it is concluded that even though German and Swedish share linguistic similarities, they differ when it comes to stylistic norms, as German is considered more nominal, whereas Swedish has a more verbal mode of expression.

Scientific language, in contrast to general language, is characterised by its abstract and implicit style of expression, known as nominal style. A typical feature of this style is the frequent use of nominalizations which tend to be more common in German than in Swedish. This study will investigate whether these differences are also present in highly specialized medical texts. The quantitative and qualitative analysis is based on the translation of two medical articles from Swedish to German. The aim is to find out how often a nominalization in the source text corresponds to a nominalization in the target text, which structural shifts occur and how they influence the degree of nominal style. For this purpose, the concept of the “grammatical metaphor” was applied. The results show that the Swedish source text contains less nominalizations than the German target text. In 30% of the cases, less explicit and more metaphorical information was conveyed in the target text. In most of these cases a Swedish verbal construction was translated into a German nominalization. The metaphorization was often optional and guided by the conventions of medical texts. 65% of the occurrences showed the same degree of grammatical metaphoricity and were thus re-metaphorized. In the remaining 5%, the target text was less explicit and thus de-metaphorized. The Swedish source text proved to be less nominal than the target text.

I denna kandidatuppsats undersöks uppfattningen av översatta texter hos en grupp med italienska som förstaspråk i syfte att redovisa om ett preferensmönster finns gällande tilltal, idiomatiska uttryck, meningsbyggnad och meningslängd. Texter som är undersökningens material i denna studie översätts enligt Nidas principer om formell och dynamisk ekvivalens och definieras enligt Tourys teorier. Undersökningen genomförs genom ett antal öppna frågor som ställs till respondenterna under semistrukturerade intervjuer. Slutsatserna dras från diskussionen av respondenternas svar kopplad till teorin samt redovisning av resultat för preferensmönstret. Studien visar att kontext, forum och målgruppen är avgörande för valet av översättningsstrategin.Förslag på vidare forskning ges i det slutliga kapitlet med formulering av hypotes gällande behovet att bestämma översättningsstrategi och tillämpning av normer enligt texttyp och målgrupp. / This bachelor’s thesis is a study of perception of translated texts in a group of people with Italian as their first language. The aim of this work is to investigate whether a pattern in the preference of form of address, idiomatic expressions and syntax can be identified. The texts that are used in this study are translated according to Nida’s principles of formal and dynamic equivalence and are defined according to Toury’s theories.The study is conducted thanks to a set of open questions asked to the responders in semi-structured interviews. The conclusions are derived from the analysis of the responders’ answers in relation to the theories mentioned and the pattern of preferences revealed. The study shows that context, forum and target group are crucial for the choice of which translation strategy it will be used,Finally, we outline a proposal for further research to test the hypothesis that translation strategies and application of norms should be chosen according to the type of text and the target group.Nyckelord

The translation of names is a topic for discussion within many fields, no less so within translation studies. Furthermore, the translation of proper names in children’s literature is a topic with on-going changes. There is a divide between those who believe that the names should be translated into proper cultural equivalent and those who believe it is time to have faith in children being able to handle foreign names. That is what this study will focus on. Approx. 15 names from seven children’s books from 1865 to 2011 were studied to conclude that there seems to be a greater faith in children’s ability to handle foreign names. Three languages were compared English, Spanish, and Swedish with the majority of the 337 names studied being kept in their original format, with spelling intact. / Översättningen av namn är ett diskussionsämne inom många områden, inte minst inom översättningsstudier. Utöver detta är översättningen av egennamn inom barnlitteratur ett ämne som är under ständig förändring. Det finns en klyfta mellan de som menar att namn borde bli översatta till sin kulturella likvärdighet och de som menar att det är på tiden att lita på att barn kan hantera främmande namn. Det är denna diskussion som kommer vara fokus för denna uppsatsen. Ca. 15 namn från sju barnböcker från 1865 till 2011 studerades för att visa att det verkar finnas en större tilltro till barns förmåga att hantera främmande namn. Tre språk jämfördes, engelska, spanska och svenska. Var utav de 337 namnen som studerades var majoriteten oförändrade i översättningarna.

Denna kandidatuppsats består av en översättning av sju scener ur librettot till en musikal (Dear Evan Hansen av Steven Levenson, Benj Pasek och Justin Paul) och en översättningsteoretisk kommentar. Kommentaren ger först en kort översikt över musikalgenren och behandlar sedan översättningsarbetet, från källtext till måltext. I kommentaren beskriver jag min översättningsprincip, till vilken jag har använt mig av både Johan Franzons funktionella översättningsperspektiv (Franzon, 2009) och H. S. Drinkers principer (Drinker, 1950). Jag tar även upp de utmaningar och problem som jag stött på under översättningsarbetet och förklarar hur jag har löst dessa. Jag reflekterar också över hur musikallibrettots särskilda egenskaper har påverkat de val jag gjort i min översättning. / This bachelor’s thesis consists of a translation of seven scenes from a musical libretto (Dear Evan Hansen by Steven Levenson, Benj Pasek och Justin Paul) and a commentary of this translation. The commentary first provides a brief overview of the musical genre and proceeds to describe my translation, from source text to target text. The commentary describes my translation principle, which is inspired by the functional perspective of Johan Franzon (2009) as well as the principles of H. S. Drinker (1950). I also deal with the specific challenges encountered during the translation and describe how I handled them, as well as how the specific characteristics of the musical libretto has influenced my translation.

Denna uppsats undersöker hur finskspråkiga texter om covid-19 skiljer sig mellan den svenska Folkhälsomyndigheten (FHM) och det finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL). Uppsatsens hypotes är att FHM:s svenska källspråkstexter bör ha påverkat de finskspråkiga texterna i Sverige, med risk för att informationen senare skulle kunna tolkas felaktigt av den sverigefinska minoritetsgruppen. Inledningsvis ges en teoretisk beskrivning av översättningsteorin, med fokus på de fyra grundaspekterna struktur, stil, semantik och pragmatik. Därefter följer en redogörelse av översättningsstrategier vid imperativa och informativa texter samt en metodbeskrivning för hur en jämförande innehållsanalys bedrivs, som också är den valda forskningsmetoden. Från de båda myndigheterna har sedan fyra texter undersökts; två imperativa och två informativa med utgångspunkt i de tidigare nämnda grundaspekterna. Resultatet visar att texterna framtagna av FHM följer finskans konventioner väl, men att språkbruket tenderar att vara något mer komplicerat än nödvändigt. En slutsats är därför att det skulle kunna leda till att informationsmaterialet förstås felakigt av de sverigefinska läsarna, då de inte lika ofta kommer i kontakt med denna typ av text som Finlands inhemska befolkning. / Tämä tutkielma tarkastelee suomenkielisiä tekstejä koronaviruksesta ja analysoi sitä mitä eroja teksteissä on ruotsalaisen Kansanterveysviraston (FHM) ja suomalaisen Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) välillä. Tutkielman hypoteesi on, että FHM:n ruotsinkieliset lähdetekstit vaikuttavat suomenkielisiin teksteihin Ruotsissa. Tämä voisi johtaa siihen, että ruotsinsuomalainen vähemmistö tulkitsee tietoja väärin. Tutkielmassa kuvaillaan aluksi käännösteoriaa, joka keskittyy neljään perusnäkökohtaan rakenne, tyyli, semantiikka ja pragmatiikka. Sitten esittelen käännösstrategioita, joita ylensä käytetään imperatiivisen ja informatiivisen tekstien kääntämisessä. Menetelmäosiossa kuvaan sitä, miten valittu tutkimusmenetelmä, vertaileva sisällönanalyysi, toteutetaan. Molemmilta viranomaisilta on tutkittu neljä tekstiä; kaksi imperatiivista ja kaksi informatiivista. Analyysi perustuu edellä mainittuihin perusnäkökohtiin. Tulos osoittaa, että FHM:n valmistamat tekstit seuraavat suomen kielen konventioita hyvin, mutta kielenkäyttö on yleensä monimutkaisempaa kuin on tarpeen. On siis perusteltua päätellä, että tämä voisi johtaa siihen, että tiedotusmateriaalia suomenkieliselle lukijoille ymmäretään väärin. Tämä johtuu siitä, että he eivät ole kosketuksissa tällaisten tekstien kanssa harvemmin kuin suomalaiset.