261 |
Ryska diminutiv i svensk översättning : En parallellkorpusstudieBergstedt, Pontus January 2023 (has links)
Hur språkspecifika ord ska översättas mellan två språk är inte alltid självklart. Därför har denna uppsats i syfte att undersöka hur ryska diminutiva vanliga substantiv översätts till svenska. Svårigheten vid översättning uppstår bland annat av att ryska är ett språk rikt på diminutiv medan användning av diminutiv i svenska är sällsynt. På grund av denna skillnad är det inte givet att det finns en lexikal motsvarighet i svenska för ryska diminutiv och översättningen måste anpassas om den ska få med den diminutiva innebörden. Genom att undersöka hur ryska diminutiv brukar översättas till svenska, och om ryska diminutiv uppstår vid översättning från svenska, kan den rysk-svenska språkspecificiteten för diminutiv kartläggas. Med hjälp av en parallellkorpus kan genuina texter och deras översättningar undersökas i en kvalitativ analys för att kategorisera de vanligaste översättningsstrategierna och huruvida den diminutiva innebörden bevaras vid översättning. Denna uppsats undersökning visar att ryska diminutiv av vanliga substantiv är språkspecifika gentemot svenska. Detta då innebörden oftast går förlorad vid översättning till svenska, medan diminutiv ofta uppstår vid översättning till ryska, trots att den svenska källtexten helt saknar diminutiva ord. / Каким образом лингвоспецифичные слова должны быть переведены между двумя языками, не всегда очевидно. Цель этой диссертации исследовать, как русские уменьшительно-ласкательные существительные переводятся на шведский язык. Трудности при переводе возникают, помимо прочего, из-за того, что в русском языке диминутивы широко распространены, тогда как в шведском языке они используются редко. По причине этих различий нельзя полноправно утверждать, что в шведском языке существует лексический эквивалент русских диминутивов, следовательно, любой перевод должен быть адаптирован, если он включает уменьшительно-ласкательные слова. Путем анализа того, как русские диминутивы обычно переводятся на шведский язык и как возникают русские уменьшительные формы при переводе со шведского, можно выявить русско-шведскую лингвистическую специфику уменьшительно-ласкательных. С помощью параллельного корпуса в этой работе анализируются самые распространенные стратегии перевода. Исследование в данном дипломном сочинении показывает, что русские уменьшительно-ласкательные формы имён нарицательных являются лингвоспецифичными, поскольку значение чаще всего теряется. При переводе со шведского на русский часто появляются диминутивы, хотя в шведских текстах они могут полностью отсутствовать. / How language specific words should be translated between two languages is not always obvious. Therefore, this thesis has the intention to examine how Russian diminutive common nouns are translated into Swedish. The difficulties of translation, inter alia, arise from the fact that the Russian language is rich in diminutives, whereas the usage of diminutives in Swedish is rare. Because of this difference, it is not guaranteed that there is a lexical counterpart in Swedish for Russian diminutives, and the translation must be adapted to retain the diminutive meaning. By examining how Russian diminutives usually are translated into Swedish, and whether Russian diminutives emerge during translation from Swedish, the Russian-Swedish language specificity for diminutives could be mapped. With the help of a parallel corpus, native texts and their translations can be examined in a qualitative analysis to categorise the most common translation strategies, and whether the diminutive meaning is retained during translation. The findings presented in this thesis demonstrate that Russian diminutives of common nouns are exceedingly language specific toward Swedish, as the meaning frequently is lost. During translation from Swedish to Russian diminutives usually emerge, despite that the Swedish original text completely lacks diminutive words.
|
262 |
När Ronja blev Ronia : En komparativ stilstudie av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter & två av dess översättningar / When Ronja Became Ronia : A Comparative Study of the Style of Astrid Lindgren's Ronja Rövardotter & Two of Its Translationsvan Lint, Linus January 2023 (has links)
Astrid Lindgren is arguably the most famous Swedish author of all times, known for her children’s books about Pippi Longstocking, the Brothers Lionheart, Ronia the Robber’s Daughter, and many more. Subsequently, her works have been translated into over a hundred languages. In Sweden her books are recognized for their peculiar, playful language, and immersive imagination. This paper is examining how that style of writing is translated to other languages. Specifically, Lindgren’s last novel Ronja Rövardotter (1981) and its translations to English, Ronia the Robber’s Daughter (1985), and Dutch, Ronja de Roversdochter (1982), are compared according to the particular elements that the novel uses to build its own unique feeling: the style of the narrator; the language of the characters; the names; and the illustrations. In the source text these four aspects collaborate to create a medieval fairy tale-like atmosphere, which especially is accomplished by the transformative language which combines older colloquialisms and dialectic words with a poetic phrasing, which is simultaneously unique for this literary work and deeply rooted in Swedish tradition. This is difficult to properly translate to other languages, as it is built upon playfulness with a certain language and culture. Therefore, even though both translations are perfectly valid and retell the story adequately, they both are incapable of fully translating the style of the original. Besides that, other (more deliberate) changes are resulting in a different reading experience – i.e., the inclusion of illustrations, the narrator’s oral (original)/textual (translated) language, and whether Ronia flees from wild ‘vittror’ (north-Swedish gnome-like creatures), harpies, or bird–witches. Altogether, the English Ronia and the Dutch Ronja are significantly different from the Swedish Ronja, with their own styles, but attributed to the same original author.
|
263 |
Vem var det som kom på vägen? : Bibelbruk i Britt G. Hallqvists psalmerEricsson, Carl Eric January 2017 (has links)
I uppsatsen undersöks sju psalmer som alla har text skriven av Britt G. Hallqvist (1914-1997). De sju psalmerna är ”Vem är det som kommer på vägen?” (1955), ”De skall gå till den heliga staden” (1976), ”Lär mig att bedja av hjärtat” (1970), ”Han gick den svåra vägen” (1975), ”Sackeus var en publikan” (1958), ”Ett litet barn av Davids hus” (1966) samt ”Graven ligger tom” (1970). I uppsatsen ges en bakgrund kring psalmer som fenomen och psalmerna är placerade in i en psalmbokskontext och psalmboken i en nutida kontext. Därtill är författaren, Britt G. Hallqvist, presenterad, vars psalmer är studerade i uppsatsen. Därefter är en analys av de valda psalmerna gjord, psalmerna är i sin tur jämförda med de nytestamentliga texter som är kopplade till den psalmen. I diskussionen gås alla psalmerna igen utifrån några punkter som förenar psalmerna med varandra, eller för dem längre ifrån varandra. I slutsatsen sammanfattas resultatet i analysen och i diskussionen och förtydligas vad svaret på uppsatsens frågeställning blir.
|
264 |
“The Kingdom of God cannot be inherited by ἀρσενοκοῖται! (1 Cor 6:9)” : Who are they, and why is Paul condemning them?Hedlund, Simon January 2015 (has links)
This paper will look at the interpretation and translation of ἀρσενοκοῖται (1 Cor 6:9) in the list of people who will not inherit the kingdom of God. The word is mentioned in 1 Cor 6:9-10, and it has been translated in ways going from “homosexual”, “men who lay with men” and “sodomite” to “a man who lets others use himself or who uses others for debauchery” and “pedophile”. By looking at the views on sexuality, and male same-sex sexuality in particular, pertaining the Greco-Roman society and the Jewish culture contemporary to Paul, and also paying attention to the textual context as well as the context of the congregation in Corinth, the study has its aim set on finding what the word might have denoted to the first readers in the congregation in Corinth, and to Paul. The goal, then, is not to find a translation of the word ἀρσενοκοῖται that is literal, but to find one that is as close to a dynamic equivalent as is possible. This goal will, hopefully, be attained by giving the translation to the modern reader that is the one most likely to connote the same ideas and emotional connotations as the Greek word did in its original context. As the meaning of words change with time and context, there is a need for a translation that can bridge the gap created by that shift of meaning. Building that bridge in the case of ἀρσενοκοῖται is the goal of this paper. When the meaning, or meanings, that is found most likely to have been attained by the ancient readers is found, there will be a critical evaluation of some of the modern translations (and some a bit older) of the word in 1 Cor 6:9 to see if there already exists a translation that can be said to reach the goal of dynamic equivalence, given the meaning that is found most plausible in this paper. The study will argue that that is not the case, and therefore also propose a new translation, one that is argued to be closer to dynamic equivalence than those that has been evaluated. This translation is ”Men who sexually exploit men to gain social powers”. / Denna uppsats undersöker översättningen och tolkningen av ordet ἀρσενοκοῖται, det ord som avslutar 1 Kor 6:9 och är del av en lista över dem som inte kan ärva Guds rike (6:9-10). Ordet har översatts på olika sätt genom tiderna, med förslag som sträcker sig från “homosexuella”, “sodomiter”, “män som ligger med män” till “en man som låter utnyttja sig eller utnyttjar andra till osedlighet” och “pedofiler”. Genom att titta på hur sexualitet, och främst då manlig homosexualitet, sågs i den grekisk-romerska och judiska kontexten på Paulus tid, samt studera ordets litterära kontext och församlingens kontext i Korint, är målet att utröna vad ἀρσενοκοῖται bar med sig för betydelser och konnotationer för Paulus och de första mottagarna i Korint. Vad ett ord betyder är inte alltid statiskt över tid och rum utan förändras ofta, om än gradvis. Det riskerar därför att uppstå en klyfta mellan det som ordet från början innebar samt uppfattades som att det innebar, och hur det uppfattas idag. Den här uppsatsens mål är att överbrygga den klyftan för ἀρσενοκοῖται genom att ta reda på vad det grekiska ordet innebar i sin ursprungliga kontext och sedan ge en översättning som på bästa möjliga sätt ger en modern läsare konnotationer som i högsta möjliga grad stämmer överens med de konnotationer som de antika läsarna fick när de mötte ordet. Detta innebär alltså att målet inte är att ge en bokstavlig översättning av ἀρσενοκοῖται, utan en dynamisk ekvivalent översättning, där läsaren så långt det är möjligt får möjligheten att uppfatta det de första läsarna uppfattade. När den, eller de, meningar det är mest troligt att ordet bar med sig i sin ursprungliga kontext är konstaterade, kommer en kritisk utvärdering utifrån den slutsatsen göras av ett antal moderna översättningar (och några lite äldre), för att se om det finns en existerande översättning som uppnår dynamisk ekvivalens. Det kommer visa sig att så inte är fallet, och en ny översättning kommer därför att föreslås: ”Män som sexuellt utnyttjar män för att vinna social makt”.
|
265 |
The Multimodal Communication Screening Test for Persons with Aphasia (MCST-A) - Översättning och anpassning till svenska : En jämförelse med resultatet på MCST-A och förmåga att kommunicera med AKKNilsson, Emanuel, Pichler, Petra January 2018 (has links)
Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.
|
266 |
Crafty Conversations : Om konsthantverk, konversationer och det som händer där emellanSandling, Erik January 2020 (has links)
No description available.
|
267 |
Användning av ChatGPT : En intervjustudie om generativ AI som ett interaktivt bollplank hos Utvecklare / Use of ChatGPT : An Interview Study on Generative AI as an Interactive Sounding Board for DevelopersBerling, Kevin January 2024 (has links)
Utvecklare ställs inför ständigt mer komplexa problem och utmaningar som kräver innovativalösningar. Traditionellt har de använt kollegor, forum och dokumentation som resurser för attbolla idéer och utarbeta lösningar. Med de senaste framstegen inom artificiell intelligens (AI)har nya möjligheter öppnats upp. AI har potentialen att fungera inte bara som ensamtalspartner utan också som en kritiker och problemlösare i utvecklarens arbetsflöde.Denna studie utforskar interaktionen mellan utvecklare och ChatGPT i deras dagliga arbetemed ett särskilt fokus på hur ChatGPT kan användas som ett bollplank. Genom en kvalitativforskningsmetod, baserad på djupgående semistrukturerade intervjuer med nio utvecklare,undersöker studien hur dessa utvecklare integrerar ChatGPT i sina arbetsflöden och vilkaverktyg och metoder de använder för att underlätta denna interaktion. Analysen belyser ocksåChatGPT bidrag till problemlösning och beslutsfattande samt de tekniska och organisatoriskautmaningar som utvecklarna möter.Resultaten visar att ChatGPT är ett värdefullt verktyg för att förbättra kodkvaliteten, skapatemplates och boilerplate-kod samt för att effektivisera dokumentation ochöversättningsprocesser. Dock identifierades begränsningar såsom långsam respons, behovetav specifika formuleringar och svårigheter med att hantera komplexa eller nischade problem.Studien konkluderar att trots dessa utmaningar har ChatGPT en betydande potential attfungera som en konstruktiv partner i utvecklares dagliga arbete, vilket kan leda till ökadeffektivitet och förbättrad kvalitet i mjukvaruutvecklingsprocessen.
|
268 |
Research: ROTHKO : - ett arbete om att lära känna sig själv genom någon annan / Research: ROTHKO : - about getting to know yourself through someone elseaf Malmborg, Solith January 2017 (has links)
This thesis project examines both inner and outer circumstances of knowledge in an attempt to emphasize the importance of personal reflection. I search for answers on how to communicate feelings through colour and form by studying Mark Rothko and the abstract expressionism. A personal reflection is made parallelly to expand my own understanding of the subject and my own role in relation to it. I also explore painting as amethod of deepening my understanding of Rothko. Mark Rothko is both subject of study and tutor as I give myself the task of translating his art into my own design. The result offers thoughts and ideas on the significance of the work of hand, the use of colour and the meaning of intention, which I claim are important aspects when aiming for emotional results. However I also reflect upon the fact that the communication remains individual and that it is therefore problematic to confirm success in this matter. / Detta är ett undersökande arbete som vänder sig både inåt och utåt. Det är en djupdykning i Mark Rothkos konstnärskap som sker parallellt med en personlig reflektion. Inledningsvis handlar det om att arbeta i gränslandet mellan konst och design och hurdet kan se ut. I förlängningen handlar det om hur den konstnärliga historien kan fungera som inspiratör och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera den abstrakta expressionismen och Mark Rothko söker jag svar på hur känslomässig kommunikation kan ske genom färg och form. Förutom litterär research utför jag också en praktiskt undersökning där jag använder måleriet som en metod för att förstå mitt studieobjekt; Mark Rothko. Målet är att översätta Mark Rothkos konst till min design. Det handlar om att studera, internalisera och applicera. Resultatet bjuder in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivningen, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat, men att kommunikationen förblir individuell.
|
Page generated in 0.0913 seconds