The car retailing industry is currently undergoing a significant transformation. This transformation is due to the automotive industry switching from producing internal combustion engines vehicles to battery electric vehicles. The retailing industry need to transform, like the rest of the automotive industry, and their most essential asset is the customer relationship. This transformation is affecting several aspects of car retailing, with many revenue streams being diluted, or disappearing completely by the emergence of battery electric vehicles. The purpose of this thesis is to investigate current industry transformations and evaluate how car retailers can develop innovative value offerings to manage industry changes proactively. Results have emerged by examining theory connected to digital transformation, customer-centricity and dynamic capabilities, combined with 25 interviews with customers, industry stakeholders and internal personal at the case company, Börjessons Bil. These include that customer behaviors have changed immensely, that digitalization drives transparency and that retailers require new revenue streams within the service industries. Based on these results two value offering concepts were developed: - An internal loyalty program, based on customer lifetime value calculations, providing customers with perks and benefits, while giving Börjessons Bil strengthened relationships and more data. - A business to consumer subscription service, which bundles many services connected to mobility, such as tire switching and windscreen repairs, into one package deal. This concept will provide customers with a more effortless vehicle owning experience. / Bilhandelsindustrin genomgår för närvarande en omfattande transformation. Denna berörs till stor del av att bilindustrin håller på att ändras från att producera bilar med förbränningsmotorer till elbilar. Bilhandelsindustrin behöver förändras, precis som den generella bilindustrin, och bilhandelns mest värdefulla tillgång är relationen till deras kunder. Transformationen påverkar flera delar av bilhandeln och många omsättningsmöjligheter vattnas ur eller försvinner totalt genom införandet av elbilar. Syftet med denna uppsats är att undersöka aktuella branschförändringar och utvärdera hur bilhandlare kan utveckla innovativa värdeerbjudanden för att hantera industriförändringar proaktivt. Resultat har framkommit genom att undersöka teori kopplat till kundfokusering, digital transformation, och dynamiska förmågor, kombinerat med 25 intervjuer med kunder, intressenter inom industrin samt intern personal på Börjessons Bil. Dessa intygar att kunder har förändrats avsevärt de senaste 10 åren, att digitalisering är en drivkraft för transparens samt att bilhandlare behöver skapa nya omsättningsmöjligheter inom serviceindustrin. Baserat på resultaten har två koncept på värdeerbjudanden utvecklats: - Ett internt lojalitetsprogram, baserat på kundens livstidsvärde, som ger kunden bonusar samt andra fördelar, samtidigt som det ger Börjessons Bil förbättrade kundrelationer och mer data. - En prenumerationstjänst för service industrin, som paketerar åtskilliga tjänster kopplat till mobilitet, så som däckbyte och vindrutereparationer, till ett paket. Detta koncept kommer att förse kunden med en smidigare upplevelse av att äga en bil.

Digital transformation has become a hot topic both amongst practitioners and researchers. However, a vast majority of industries are struggling with collecting the benefits from digital transformation, and the Swedish earth-moving industry is no exception. Identity is seldomly further explored, although it is often mentioned as a factor to consider in digital transformation. Furthermore, the role of the employees is central, yet often underestimated. Thus, this study revolves around heavy equipment operators and their professional identity in digital transformation. Hence, the purpose of this study is to investigate how the professional identity of the heavy equipment operators affects digital transformation of the earth-moving industry. To fulfill the purpose, this study aims to use a combination of previous theories regarding professional identity. This to explain current and anticipate future supportive and resistive behaviors towards digital transformation. The findings are based on an exploratory case study of heavy equipment operators and an extensive literature review of prior research of professional identity. The findings showcase that heavy equipment operators' professional identity is mainly rooted in their prior socialization and similar values of impacting their surroundings. Furthermore, this study found that concerns of not having the skills required by the changes as a resistive behavior are likely to become more prominent in the future. This is because although digital technologies lower the maneuvering skills, they require other skills. Also, digital technologies are often appreciated although they are often adopted in a reactive way which slows down digital transformation of the earth-moving industry. Furthermore, this study shows that there are multiple aspects of professional identity to consider and provides a comprehensive understanding of the interdependencies amongst the elements in professional identity. / Digital transformation har blivit ett aktuellt ämne både bland företagare och forskare. En stor majoritet av företag och branscher kämpar dock med att framgångsrikt gå igenom en digital transformation, där den svenska maskinentreprenadbranschen inte är ett undantag. Identitet utforskas sällan vidare trots att det ofta nämns som en faktor att beakta vid digital transformation. Samtidigt är individernas roll central i en förändring, men ofta underskattad. Således kretsar denna studie kring maskinförare och deras yrkesidentitet i en digital transformation. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesidentiteten hos maskinförare påverkar den digitala transformationen av maskinentreprenadbranschen. För att uppnå syftet ämnar denna studie till att först kombinera tidigare teorier kring yrkesidentitet till ett ramverk. Därefter använda ramverket till att förklara nuvarande och förutse framtida stödjande och hindrande beteenden mot digital transformation. Resultaten är baserade på en fallstudie av maskinförare och en omfattande litteraturstudie av tidigare forskning om yrkesidentitet. Resultaten visar att maskinförares yrkesidentitet huvudsakligen härstammar från deras tidigare socialisering och att de även har liknande värderingar av att påverka deras omgivning. Denna studie visade att oro för att inte ha de färdigheter som krävs av förändringarna sannolikt kommer bli mer framträdande i framtiden. Detta beror på att även om digital teknik sänker kraven för manövrering så kräver de andra typer av färdigheter. Vidare så uppskattas digital teknik oftast, men de antas på ett reaktivt sätt som saktar ner digital transformation av maskinentreprenadbranschen. Avslutningsvis visar denna studie att det finns flera aspekter av yrkesidentitet att överväga och ger en omfattande förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan elementen i yrkesidentitet.

Digital transformation has led to major shifts in the customer landscape and the roles of distribution channel partners, resulting in implications for the distribution channel strategy of manufacturing firms. Whereas previous research in the field focused primarily on the impact of the shifting customer landscape, a gap in the literature was identified concerning digital transformation in relation to a manufacturing firm's distribution channel strategy. This study therefore aims to explore how the distribution channel strategy of manufacturing firms is affected by digital transformation and what the main challenges are for manufacturers, in order to address these implications. Building on existing work on multi-channel strategies and technological advancements, the main research question is: How can manufacturing firms adapt their distribution channel strategy in the face of digital transformation? An exploratory case study on a manufacturing firm was conducted utilizing semi-structured interviews as the main source of data, and analysis of the case study indicates that digital transformation affects the strategic choices of manufacturing firms related to their end users and channel partners. Based on the findings, the thesis contributes with practical considerations: that manufacturers should adapt the distribution channel strategy by focusing on the transformation of culture towards a holistic ecosystem approach to an integrated multi-channel strategy and by promoting win-win channel partner relationships. Also, the thesis makes a theoretical contribution by generating empirical evidence from a case study of a manufacturing firm, highlighting strategic challenges in the face of digital transformation. / Den digitala transformationen har lett till skiften i hur produkter konsumeras av kunder och vilken roll återförsäljare har i leveransen av dessa, vilket haft konsekvenser för distributionsstrategin för tillverkande bolag. Tidigare forskning har fokuserat på multi-kanalstrategier och hur dessa kan utformas av tillverkande bolag, medan färre studier gjorts på den direkta inverkan av den digitala transformationen på ett tillverkande bolags distributionskanalsstrategi. Således identifierades ett gap i tidigare forskning och därför ämnar denna studie utforska konsekvenserna för distributionskanalsstrategion för ett tillverkande av den digitala transformationen samt hur denna kan anpassas för att addressera dessa konsekvenser. Genom att bygga vidare på tidigare forskning inom dessa områden ställs den huvudsakliga forskningsfrågan: hur kan tillverkande bolag anpassa distributionskanalstrategin för att möta konsekvenser av digital transformation? Med den nuvarande forskningen som utgångspunkt genomfördes en undersökande fallstudie av ett svenskt tillverkande företag med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamling. Analysen av fallstudien visar att digital transformation påverkar de strategiska omständigheterna för ett tillverkande bolag kopplat till förändrande kundbeteenden och rollen av återförsäljare och betonar vikten av samarbete för att integrera distributionskanaler. Baserat på dessa resultat bidrar studien med praktiska överväganden för utformningen av en distributionsstrategi. Slutligen bidrar studien även till forskningen med empiriska data från en fallstudie av ett tillverkande bolag och visar på dess strategiska utmaningar till följd av digital transformation.

The rapid growth of e-commerce and omnichannel retailing is redefining the role of brick-and-mortar stores. To remain competitive, retailers should leverage digital technologies without compromising the presence of frontline workers, to meet customer expectations. The purpose of the study is to address the lack of research investigating the effects of technologies being used by in-store employees and propose a digital approach for physical stores to strengthen their competitiveness. Therefore, this study looks into how smart devices can impact employee satisfaction and employee efficiency. Theory from the fields of Value Creation, Digital Transformation, Organisational Psychology and Management were used in a mono-method qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. The findings from the study show that smart devices used by in-store employees can positively impact employee satisfaction by improving communication, empowerment, teamwork, and meeting employees' expectations. Smart devices can also improve employee efficiency by enabling employees to deliver higher levels of customer service, store ambience, and productivity, using less resources than before. Further, important conditions required for value creation to take place were identified; a well-functioning infrastructure, technology acceptance, and considering network effects. Future research should conduct quantitative studies investigating to what extent smart devices can impact employee satisfaction and efficiency. To further build on this research, studies could investigate how the use of smart devices impact customer experience and employer branding. Lastly, research should investigate the opportunity smart devices provide for capturing data in an offline environment and how this adds the store's value proposition. / Den snabba utvecklingen av e-handel och omnikanalhandel omdefinierar den fysiska butikens roll. För att bibehålla sin konkurrenskraft bör butiker utnyttja digital teknologi, utan att gå miste om butikspersonalens sociala närvaro, i syfte att möta kundernas förväntningar. Syftet med studien är att bemöta bristen av forskning som undersöker effekterna av att butikspersonalen använder digitala verktyg, och på så vis föreslå ett digitalt tillvägagångssätt för fysiska butiker att stärka sin konkurrenskraft .Därför undersöker denna studie hur smarta enheter kan ha en inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetstagarnas effektivitet. Teorier inom områdena för värdeskapande, digital transformation, organisatorisk psykologi och styrning användes i en monometodisk kvalitative fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i syfte att samla in empiriska data. Resultatet visar på att smarta enheter har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse genom att förbättra kommunikation, handlingskraft, lagarbete, och möta arbetstagarnas förväntningar. Smarta enheter kan även ha en positiv inverkan på arbetstagarnas effektivitet genom att göra det möjligt för butikspersonalen att generera högre nivåer av kundservice, förbättrad butiksmiljö, och produktivitet med mindre resurser än tidigare. Vidare identifierades viktiga förutsättningar för att värdeskapande ska äga rum; välfungerande infrastruktur, teknikacceptans, och ta hänsyn till nätverkseffekter. Framtida studier bör genomföras med kvantitativa metoder i syfte att undersöka till vilken grad arbetstillfredsställelse och effektivitet påverkas. För att bygga vidare på den här studien kan framtida studier undersöka hur smarta enheter påverkar kundupplevelsen och varumärket hos arbetstagare. Slutligen bör framtida studier se till vilka möjligheter smarta enheter erbjuder genom att möjliggöra datainsamling i fysisk miljö samt hur detta påverkar butikernas värdeerbjudande.

För att genomföra en digital transformation och ta del av de möjligheter som det digitala erbjuder är den digitala mognaden av vikt för att företag effektivt ska förhålla sig i en allt mer digital affärsmiljö. Den digitala transformationen drivs av lednings- och styrningsfrågor såsom kultur, strategi och kompetens där enbart implementering av ny teknik inte bedöms vara tillräcklig. Denna studie undersöker den digitala mognadsgraden på drivmedelsföretag samt identifierar centrala nyckelområden kopplat till kultur, strategi och kompetens som utifrån ett ledningsperspektiv anses vara främjande eller hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretag i Sverige. Det är en explorativ liten N-studie med en abduktiv ansats. Den empiriska datainsamligen samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem olika respondenter från två olika drivmedelsföretag samt en branschorganisation. Studien undersöker de medverkande drivmedelsföretagens digitala mognad samt identifierar de nyckelområden som anses antingen främja eller hämma transformationsprocessen och har utgått ifrån teori rörande, digitalisering, digital mognad, digitala mognadsmodeller, digital strategi, digital kompetens och ledningsförmåga och digital kultur. Analysen belyser områden som har identifierats vara främjande för drivmedelsföretag i transformationsarbetet; genomsyrande kultur, acceptera brister, implementera i mindre skala, lokal anpassning och vikten av chefernas roll i transformationsrealiseringen. Det framkommer även i analysen områden som identifieras vara hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretagen; gamla system försvårar digitaliseringen, bristande kommunikation genom leden och skilda verklighetsuppfattningar. Lednings- och styrningsfrågor är det som anses driva den digitala transformationen, dessa är abstrakta och det förekommer olika strategier i hur stora företag arbetar med dessa för att främja transformationsarbetet. Denna studie fann nyckelområden som var gemensamma för de undersökta drivmedelsföretagen där ett vidare arbete med både de identifierade främjande- och hämmande nyckelområdena kan på sikt öka dess digitala mognadsgrad och konkurrenskraft på drivmedelsmarknaden. / In order to carry out a digital transformation and take advantage of the opportunities that digital offers, digital maturity is important for companies to operate effectively in an increasingly digital business environment. The digital transformation is driven by management and governance issues such as culture, strategy and competence, where the implementation of new technology alone is deemed insufficient. This study examines the digital maturity of fuel companies and identifies key areas related to culture, strategy, and competence, which are considered either facilitating or inhibiting from a management perspective in the transformation efforts of fuel companies in Sweden. It is an exploratory n-study with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews conducted with five different respondents from two different fuel companies and an industry organization. The study examines the digital maturity of the participating fuel companies and identifies the key areas that are considered to either promote or hinder the transformation process and has been based on theory relating to digitization, digital maturity, digital maturity models, digital strategy, digital competence and leadership and digital culture.The analysis highlights areas identified as beneficial for fuel companies in their transformation efforts: pervasive culture, accepting flaws, implementing on a smaller scale, local adaptation, and the importance of managers’ role in realizing transformations. The analysis also reveals areas identified as hindering the transformation efforts for fuel companies: legacy systems complicating digitization, communication gaps within the hierarchy, and differing perceptions of reality. Management and governance issues are considered to drive digital transformation, these are abstract and there are varying strategies in how large companies work with these to promote transformation efforts. This study found key areas common to the examined fuel companies, where further work on both the identified facilitating and inhibiting key areas could ultimately increase their digital maturity and competitiveness in the fuel market.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen.  Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, såsom att upprätthålla personliga relationer och skapa en balans mellan digitala och fysiska interaktioner. Att hantera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en enad och produktiv arbetsmiljö. Bidrag: Denna studie bidrar till förståelsen av digitalt ledarskap inom finansbranschen, särskilt banksektorn, genom att identifiera nyckelkompetenser som chefer kan använda för att hantera de olika utmaningarna i en digital miljö och utnyttja de digitala verktygen till deras fördel.  Nyckelord: Digitala verktyg, chefer, digital arbetsledning, digital arbetsmiljö, digital transformation, finanssektorn. / In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its own different challenges, such as maintaining personal connections and achieving a balance between digital and face-to-face interactions. Addressing these challenges is crucial for creating a unified and productive work environment.  Contributions: This study contributes to the understanding of digital leadership in the financial sector, particularly, the banking sector by identifying key competencies that managers can use to manage the different challenges in a digital work environment and utilize digital tools to their advantage. Keywords: Digital tools, managers, digital work management, digital work environment, digital transformation, financial sector.

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector. / Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.

Background – Infrastructure connects a society through both physical and social structures. For a long time, there has been underinvestment in physical infrastructure, resulting in a significant infrastructure debt. Managing this debt and challenges of aging infrastructure with limited resources, requires well-defined management strategies. Asset management, which involves realizing value from assets through coordinated actions, can help minimize risks and manage costs. Although digital technologies have the potential to improve infrastructure management, they are not yet fully utilized. There is a lack of understanding of which information can be digitized and which tools are useful. Purpose – The study's purpose was to investigate the benefits of a transition to digital and predictive asset management and maintenance methods for complex road tunnels. And also, what it means for a management organization. Method – Asset management and maintenance strategies were analyzed within a management organization for complex road tunnels, conducted as a case study. Twelve respondents were interviewed to answer the study's purpose, supplemented by a document analysis. The case for the study consisted of complex road tunnels such as Norra Länken, Södra Länken, and Förbifart Stockholm. To analyze the results, an analysis model based on ITO (Individual, Technology, and Organization) was used as it was considered suitable for the case and the organization on which the study was conducted. Results/Conclusions – The management organization currently follows a traditional model for asset management with strategic, tactical, and operational levels. Today's methods and maintenance strategies are both time-consuming and labor-intensive but also give rise to human errors and hinder efficient resource allocation. By using digital maintenance methods and predictive maintenance, opportunities are offered to streamline the maintenance process for complex road tunnels. However, this requires extensive change within an organization, both in terms of technical systems and culture. It turns out that several inhibiting factors complicate this type of change; such as budget restrictions, long contracts, and resistance to change. To overcome these barriers, it is important to work in small steps and conduct test and pilot projects while the organization should find a balance between creating a sense of urgency and giving themselves time to learn and adapt to the change. / Bakgrund – Infrastrukturen knyter samman ett samhälle genom både fysiska och sociala strukturer. Under en lång tid har det underinvesterats i den fysiska infrastrukturen vilket resulterat i en betydande infrastrukturskuld. För att hantera denna skuld och utmaningar med en åldrande infrastruktur med begränsade resurser, krävs väldefinierade förvaltningsstrategier. Tillgångsförvaltning, som innebär att realisera värde från tillgångar genom koordinerade åtgärder, kan bidra till att minimera risker och hantera kostnader. Även om digitala tekniker har potential att förbättra förvaltningen av infrastruktur, används de ännu inte fullt ut. Det finns en bristande förståelse för vilken information som kan digitaliseras och vilka verktyg som är användbara. Syfte – Studiens syfte var därav att undersöka vad en övergång till digitala så väl som prediktiva tillgångsförvaltnings- och underhållsmetoder för komplexa vägtunnlar har för fördelar. Samt även vad det innebär för en förvaltningsorganisation. Metod – Tillgångsförvaltnings- och underhållsstrategierna analyserades hos en förvaltningsorganisation för komplexa vägtunnlar och detta utfördes som en fallstudie. Tolv respondenter intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och dessa intervjuer kompletterades med dokumentanalyser. Fallet för studien utgjordes av verkliga komplexa vägtunnlar såsom Norra Länken, Södra Länken och Förbifart Stockholm. För att analysera resultatet användes en analysmodell baserad på ITO (Individ, Teknologi och Organisation) då denna modell ansågs passande för fallet och organisationen som studien utfördes på. Resultat/Slutsatser – Förvaltningsorganisationen följer idag en traditionell modell för tillgångsförvaltning med strategiska, taktiska och operativa nivåer. Dagens metoder och underhållsstrategier är både tidskrävande och arbetsintensiva, men ger även upphov till mänskliga misstag och hindrar en effektiv resursallokering. Genom användandet av digitala underhållsmetoder och prediktivt underhåll erbjuds möjligheter för att effektivisera underhållsprocessen för komplexa vägtunnlar. Dock kräver detta en omfattande förändring inom en organisation, både sett till tekniska system och kultur. Studien visar på att flertalet hindrande faktorer försvårar för denna typ av förändring; såsom budgetrestriktioner, långa kontrakt och motstånd mot förändring. För att övervinna dessa hinder är det viktigt att jobba i små steg och utföra test- och pilotprojekt samtidigt som organisationen bör hitta en balans mellan att skapa en känsla av brådska men också ge sig själva tiden för att lära sig och anpassa sig till förändringen.

The real estate sector, pivotal to the global economy, faces challenges in utilizing the potential of digitalization, lagging behind other industries in adopting new technologies. This resistance is often attributed to the sector's reliance on traditional practices and the physical nature of its assets. Thus, the aim of this study is to develop a Digital Maturity Model framework specifically tailored for the real estate sector. Enabling real estate firms to navigate the complexities of digitalization, ensuring they arewell-informed to adopt and benefit from new technologies. The study is of exploratory nature incorporating a qualitative approach, combining theoretical foundations with qualitative findings in favor of developing a comprehensive digital maturity modelframework. The qualitative findings were collected from interviews with real estate professionals, bridging the gap between theoretical findings and real world challenges. Findings suggest that real estate companies need a robust framework to not only assess their current digital capabilities but also to guide their future digital strategies. Hence, this study contributes to the field by developing the first applicable Digital Maturity Model framework for the real estate sector, providing a foundation for companies to advance their digital maturity. The final model proposed by this research lays the foundation upon which assessment and action can be taken by real estate companies to become more digitally mature. The model itself incorporates dimensions such as organization, strategy, technology, processes, and real estate specific factors, each with defined sub-dimensions. The sub-dimensions were then divided into three stages of importance to further guide real estate companies in their digital transformation journey. / Fastighetssektorn, som är avgörande för den globala ekonomin, står inför utmaningar när det gäller attutnyttja potentialen med digitalisering och ligger efter andra industrier i att anta nya teknologier. Dettamotstånd beror ofta på sektorns beroende av traditionella metoder och de fysiska tillgångarnas natur.Syftet med denna studie är att utveckla ett ramverk för en digital mognadsmodell specifikt anpassadför fastighetssektorn, som möjliggör för navigering av digitaliseringens komplexiteter och säkerställeratt fastighetsföretag är väl informerade för att anta och dra nytta av nya teknologier. Studien är av utforskande natur och använder en kvalitativ metod som kombinerar teoretiska grundermed kvalitativa insikter för att utveckla ett omfattande ramverk för digital mognad. De kvalitativainsikterna samlades in från intervjuer med yrkesverksamma inom fastighetssektorn, vilket förenar denteoretiska grunden med verkliga utmaningar. Resultaten tyder på att fastighetsföretag behöver ettrobust ramverk för att inte bara bedöma sina nuvarande digitala förmågor utan också för att styra sinaframtida digitala strategier. Därför bidrar denna studie till området genom att utveckla den förstatillämpbara modellen för digital mognad inom fastighetssektorn och tillhandahåller en grund föravancemang av företagets digitala mognad. Den slutliga modellen som föreslås i denna forskning lägger grunden för att fastighetsföretag skakunna fatta beslut och agera på ett sätt som främjar digital mognad. Modellen i sig beaktardimensioner som organisation, strategi, teknologi, processer och fastighetsspecifika faktorer, var ochen med definierade underdimensioner. Underdimensionerna delades sedan in i tre olika stadier för attytterligare visa och vägleda fastighetsföretag i deras digitala transformationsresa.