Since the increased popularity of social media, new marketing strategies have been developed by companies and marketers in order to advertise more effectively. This has concluded in a new marketing strategy originated from celebrity endorsement, called influencer marketing, which is implied by various brands today and often used on the social media platform Instagram. Influencer marketing is a strategy where a brand invests in an individual who has a big influence over its followers, with the purpose to recommend a brand or a product. The issue however is that there are thousands of influencers, and companies have to be selective when choosing who to collaborate with. Furthermore, there are studies examining factors which have an effect on attitudes and purchase intention, but very few study purchase behaviour. The purpose of this paper is to study which factors of an influencer have an effect on consumers’ purchase behaviour. This will be done by examining commerciality, entertainment and factors included in source credibility towards purchase. There was also an interest to investigate if certain personality types of consumers were more prone to make a purchase. Because of this, extraversion and self-monitoring were also included in relation to purchase behaviour. Furthermore, two types of exposure will also be examined to see their effect on purchase. For this study a quantitative approach was applied with the use of a survey questionnaire which resulted in 524 valid answers. The results showed that commerciality, attractivity and similarity had a significant effect on purchase, whereas trustworthiness, knowledge and entertainment did not. Furthermore, personality traits are also a determinant factor as high levels of extraversion and self-monitoring show to have an impact on purchase. Lastly, purchase seems to increase if an individual spends more time on Instagram or follows more influencers, meaning exposure also had a significant effect. In conclusion, our results show clear differences in the dominating factors which have been previously researched towards purchase intention. Attractivity is the factor which has most influence over purchase, closely followed by commerciality. / Uppkomsten av sociala medier har förändrat människors sätt att söka och samla information. Detta har påverkat företags val av strategi för att nå ut till sina kunder på bästa möjliga sätt. Den strategi som kommit att bli dominerande bland företag på den sociala plattformen Instagram är influencer marketing. Denna strategi innebär att företag investerar i en individ som har stort inflytande över sina följare för att marknadsföra en viss produkt eller tjänst. Detta görs i syfte att påverka individens medvetenhet och uppfattning om företag men även dess köpintention för att potentiellt utföra ett köp. Influencer marketing innebär dock att en vanlig person utan att behöva vara känd kan ha ett stort inflytande över sina följare vilket resulterat i tusentals olika influensers. På grund av detta måste företag vara selektiva vid valet av influenser för att marknadsföringsstrategin ska vara effektiv. Tidigare studier har undersökt vilka faktorer som har en inverkan på individens attityd och köpintention men endast ett fåtal undersöker köpbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer av en influenser som påverkarkonsumenters köpbeteende. Detta kommer att göras genom att studera faktorerna kommersialitet, underhållning och de faktorer som ingår i modellen source credibility gentemot köp. Studien syftar även till att undersöka om individer med en viss personlighet är mer benägna att utföra ett köp, därav inkluderades extraversion och self-monitoring i relation till köpbeteende. Vidare undersöks effekten av två typer av exponering i förhållande till köp. För studien användes en kvantitativ insamlingsmetod som bestod av en enkät där 524 giltiga svar samlades in. Resultaten visade att faktorerna kommersialitet, attraktivitet och likhet hade en signifikant effekt på köp. Däremot visade faktorerna trovärdighet, kunskap och underhållning ingen signifikant effekt. Från resultaten framgick det även att personlighetstyp är en avgörande faktor där hög grad av extraversion och self-monitoring har inverkan på köp. Dessutom uppvisar resultaten att köp ökar om en individ spenderar mer tid på Instagram eller om hen följer fler influensers, vilket innebär att exponering har en betydande effekt. Slutligen visar våra resultat tydliga skillnader avseende de dominerande faktorer som tidigare undersökts i relation till köp. Faktorn attraktivitet har störst inflytande över köp följt av kommersialitet.

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid. / This study has investigated the cancel culture on social media and how this affects companies and influencers respectively. The aim was to identify and create a better understanding of consumer interactions after a brand scandal and thus compare the consequences for the different types of brands. Through these insights, the study aims to increase knowledge about how companies and influencers should prevent and manage crises. Both qualitative and quantitative methods were used in the investigation. A survey with 200 respondents was conducted, where questions about the use and actions on social media as well as their attitudes to different types of scandals were answered. After collecting material from the survey, a focus group was created with six respondents, where supplementary questions were asked and deeper discussions were held. The results from the surveys were analyzed and categorized to highlight similarities and differences, partly between the respondents' interaction with brands after a scandal, partly how the consequences affect companies and influencers respectively. Based on the results, we could identify that influencers are more negatively affected by scandals. They were considered easier to replace, as their content is mainly entertainment based and the range of entertainment is already large. Companies, unlike influencers, proved more difficult to disassociate from, as equivalents in supply were perceived as difficult to find, which led to their habits overcoming morality. Influencer marketing as a marketing model has begun to be questioned due to distrust and lack of authenticity, which threatens the sustainability of the business model and the future of the industry.

Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som representeras i dokumentärfilmen "Kan vi förlåta Margaux?” producerad av public service företaget SVT. Vidare undersöks den kritik som diverse nyhetsartiklar har presenterat i samband med dokumentärfilmens publicering. Kritiken som framförs innehåller bland annat uttalanden som berör public service-uppdrag i det svenska samhället och att innehållsvillkor som riktas mot filmproduktionen ej uppfylls. Ovanstående har analyserats och jämförts med innehållsvillkoren som regeringen ställt upp för public service. Studiens empiriska material består av dokumentärfilmen "Kan vi förlåta Margaux?", utvalda nyhetsartiklar som innehåller respons på filmen samt regeringens innehållsvillkor för public service. Metoden som studien använde är Norman Faircloughs tredimensionella modell som har sin grund i den kritiska diskursanalysen. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av både teoretiska analysbegrepp från den tredimensionella modellen samt Westerståhls objektivitetsmodell. Resultaten visar vilka teman responsen till dokumentärfilmen berör samt de diskurser som representeras i dokumentärfilmen. Analysen av diskurserna visade bland annat att dokumentärfilmen förhåller sig till de krav och riktlinjer som public service ska följa då de diskurser som dokumentärfilmen skildrar är i linje med de krav om saklighet och opartiskhet som SVT har att förhålla sig till.

Title: Facemasks or antidepressants?    The purpose of this study is to investigate how Indy Beauty communicates on their website and in their first campaign as a means of establishing customer involvement. Therése Lindgren is one of many influencers whom have created or acquired their own brand. Therése uses herself as the face of brand and relies on her own social platforms to advertise her products. To further clarify the study’s purpose two question statements: “In what way does the usage of rhetoric and visual expressions convince the consumer to “Love Yourself”?” and “How do they use mental illness in their strive to create relationships with the consumer?”. To analyse the two question statements we have used theories regarding rhetoric, semiotic, Customer Relationship Management and Customer Involvement Management. The foundation of this study are texts from Indy Beauty’s website together with Indy Beauty’s first advertising campaign. This has been analysed through a qualitative content analysis based on rhetoric analysis and visual social semiotic analysis. The combination of these methods enabled us to answer both question statements within the purpose of this study. Our results show that Therése Lindgren’s own experience of mental illness provides her with a legitimacy and ethos to communicate the “Love yourself” message. Both texts from the website and the advertising campaign portrays Indy Beauty’s products as the solution to mental illness through the usage of both rhetoric and visual expressions. The message itself “Love yourself” can be interpreted contradictory and falls within the framework of femvertising. The consumer is told to “Love yourself” exactly as you are but you still need to use the company’s products to alter and enhance your outside appearance. Our conclusion is that the community and kinship that Indy beauty creates with its consumer, where mental illness is the common denominator, can be disputed about whether its main point is patronage or whether it is just a means to an end for the company to sell its products.

Studien syftar till att undersöka hur influencer marketing påverkar konsumenternas attityd och trovärdighet gentemot marknadsförda Non-Fungible Token (NFT) projekt. Begreppet influencer marketing syftar till marknadsföringsstrategin som handlar om att utveckla relationer med influencers som sedan marknadsför en produkt eller varumärke för att påverka sina följare. Strategin används av företag inom olika marknadsområden för att kunna förmedla och rekommendera produkter på ett mer trovärdigt sätt. Många konsumenter upplever att marknadsföring av företag är för kommersiellt vilket leder till mindre trovärdighet. Genom att använda sig av influencers för att marknadsföra produkter, kan detta stärka trovärdigheten och information som förmedlas. Influencer marketing används även för att påverka konsumenter vid köp av NFT som blivit en populär trend att investera i eftersom det är en digital tillgång i form av konst och samlarobjekt. NFT köps online genom kryptovalutor och certifierar sedan en unik digital tillgång till sin ägare. Däremot finns det stora kunskapsluckor inom NFT vilket ställer högre krav på influencers expertis för att kunna få en högre trovärdighet av konsumenter, dessutom är NFT-marknaden volatil då priset korrelerar med Herding behavior och inlägg från sociala medier. Den instabila NFT-marknaden ihop med osäkerheten kring influencers trovärdighet skapar en försämrad effekt av förtroende i två olika led, dels influencer marketing och NFT. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt 8 respondenter. Frågorna som formats i intervjuguiden har utgått från det teoretiska ramverket med teorier om influencer marketing, AIDA,  Source Credibility, Herding behavior och Electronic word-of-mouth. Teorierna är viktiga faktorer för att förstå och generera kunskap om hur konsumenter påverkas av influencers gällande NFT. Resultatet av studien visar att influencers har en tydlig och allmän stor påverkan på konsumenter. Dock är denna påverkan till en viss gräns och skiljer sig beroende på konsumenters tidigare erfarenheter. Om konsumenter är nya inom NFT har influencers haft en direkt påverkan på köpbeslut, medans för de kunniga konsumenterna, blir påverkan endast till att bli uppmärksamma konsumenterna om NFT-projekt som presenteras. Sedan tas egna analyser och beslut självständigt av konsumenterna. Resultatet visar även att expertis är en vital faktor för att öka influencers trovärdighet, samt att nyansering och perspektiv av NFT-projekt är något som uppskattas av konsumenter. / The purpose of this study is to investigate how influencer marketing affects consumers´ attitudes and credibility towards marketed Non-fungible Token (NFT) projects. Influencer marketing refers to the marketing strategy which develops relationships with influencers who market a product or brand to influence their followers. The strategy is used by companies to recommend products in a more credible way. Many consumers feel that marketing by companies is too commercial, which leads to less credibility. By using influencers to market products, it can strengthen credibility and information can be conveyed. Influencer marketing is also used to influence consumers´purchases of NFT which has become a popular trend to invest in because it is a digital asset in the form of art and collectibles. NFT is purchased online through cryptocurrencies and certifies a digital unique access to its owner. On the other hand, there are knowledge gaps within NFT, which places higher demands on the influence of influencers in order to gain a higher credibility from consumers. In addition, the NFT market is volatile as the price correlates with herding behavior and posts from social media. The unstable NFT market together with the uncertainty surrounding influencer credibility creates a deteriorating effect of trust in two different stages, influencer marketing and NFT. The study is based on qualitative interviews with a total of 8 respondents. The questions formed in the interview guide have been based on the theoretical framework with theories on influencer marketing, AIDA, source credibility, herding behavior and Electronic word-of-mouth. The theories are important for understanding and generating knowledge about how consumers are affected by influencers regarding NFT. The results of the study show that influencers have a clearly large impact on consumers. However, this impact is to a certain extent and differs depending on consumers previous experiences. If consumers are new to the NFT space, the effect on the consumers has led to direct purchase decisions, while for knowledgeable consumers, the influence is only to be made aware of NFT-projects that are presented. Then their own analyzes and decisions are made independently by consumers. The results also show that expertise is a vital factor in increasing the credibility of influencers and that the nuance and perspective of NFT-projects is something that is appreciated by consumers.

The growth within internationalization has changed the world at a rapid pace, with businesses expanding into foreign markets on a daily basis. Similarly, to the growth within internationalization, social media has changed how marketing activities are conducted throughout the world. Influencer marketing has been one of those drivers of growth, changing the way that brands market themselves on a global basis. Therefore, there is a need to understand the relationship between internationalization and influencer marketing but determining the role that internationalization plays in the way that influencer marketing is used within businesses that plan on expanding to new markets. In relation to how traditional marketing tools are adapted through the use of influencer marketing during the internationalization process. For the data collection two interviews were conducted along with one questionnaire with 109 respondents. The study has followed the same structure as can be seen in the frame of reference, according to two main subjects: Internationalization and E-marketing. The findings gathered through the questionnaires showed that credibility was highly valued in relation to that the use of local influencers was preferred to increase trust and credibility between the brand, influencer and their target audience. Along with credibility being more valued by the respondents than an influencer's network size. The findings from the interviews show that the use of influencer marketing is greatly dependent on the needs and preference of the individual market. While one brand preferred a more united front, yet still adapting to the Chinese market in terms of using local influencers and social media platforms. The other brand favored using local influencers in their different markets in order to best reach their consumers. Influencer marketing was used by the two brands to build brand awareness in new markets, through different influencer networks, yet the size of the network was not important for one of the brands, instead it was the connections within the network that were important.

Bakgrund: Marknadsföring är i en ständigt föränderlig kontext. Influencer marketing är idag en effektiv strategi, där företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och bygga förtroende hos följare. Användning av begränsade produkter som framgångsrik influencer marketing betonas. Samarbeten för att skapa begränsade kollektioner har bland annat setts hos NA-KD och Nelly.com, vilket bekräftar hög efterfrågan och snabb försäljning.  Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters uppfattning av deras köpbeteende när varumärken skapar tillfälliga kollektioner tillsammans med influencers.  Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och deduktiv ansats där empirisk information samlats in via semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter.  Slutdiskussion: Uppsatsen identifierar viktiga aspekter där det bekräftas att sociala bevis, virala trender och recensioner har en påverkan på köpbeslut positivt. Dessutom konstateras det att influencer, framför allt på TikTok, också har en stark påverkan på köpintentioner. Tilliten för influencern har också en stark påverkan. Ytterligare framkommer det att knapphetsprincipen ökar köpintentionerna då det skapar en känsla av brådska och konkurrens. Härvid blir det tydligt att tillfälliga kollektioner som företag för tillsammans med influencers har en stark påverkan på konsumenterna. Å andra sidan är det av betydande vikt för företagen att välja influencers som människor har förtroende till eftersom det verkar vara en bidragande faktor till mer positiva köpbeslut. Såväl stil och estetik som personliga värderingar och åsikter. / Background: Marketing is in a constantly changing context. Influencer marketing is an effective strategy today, where companies partner with influencers to promote their products and build trust with followers. Use of limited products as successful influencer marketing is emphasized. Collaborations to create limited collections have been seen with NA-KD and Nelly.com, among others, confirming high demand and fast sales. Purpose: The aim is to investigate consumers' perception of their purchasing behavior when brands create temporary collections together with influencers.  Methodology: The study is based on a qualitative method and deductive approach where empirical information has been collected via semi-structured interviews with female consumers.  Conclusion: The study identifies important aspects where it is confirmed that social proof, viral trends, and reviews positively influence purchase decisions. Additionally, it is found that influencers, especially on TikTok, also have a strong influence on purchase intentions among the respondents. Trust for the influencer also has a strong impact. Furthermore, it appears that the scarcity principle increases purchase intentions as it creates a sense of urgency and competition. Here it becomes clear that temporary collections that companies bring together with influencers have a strong impact on consumers. On the other hand, it is of significant importance for the companies to choose influencers that people have a preference for because it seems to be a contributing factor to more positive purchase decisions. Both style and aesthetics as well as personal values and opinions.  Keywords: Authority, limited edition, Cialdini, influencer marketing, scarcity, consumer behavior, purchase decision, social proof, social media, sympathy principle, temporary collections.

With the increasing trust and power of influencers on social media, more research and information are needed on how influencers affect the emotions of their followers. The climate that exists on social media today contributes to calls for unsustainable consumption, which is something that influencers in particular contribute to. This phenomenon is something that requires knowledge, especially in the perspective where people's emotions are analyzed. This study will therefore study how FOMO (Fear Of Missing Out) is experienced on Instagram, from a consumption perspective among young women. The study also aims to investigate how impulsive consumption is triggered by FOMO created by influencers on Instagram. This is relevant as the concept of impulsive consumption creates an unsustainable consumer society. Since, according to previous research, influencers have a great impact on young social media users, this study also seeks to understand which specific characteristics have the greatest impact on purchase decisions. The empirical material has been collected through eight qualitative interviews that have been analyzed using the analysis strategy of thematization. The analysis has answered the three research questions set for the study: • How do young female social media users relate to the potential relationship between FOMO and impulsive buying decisions? • What emotions are created in young female social media users during impulsive consumption on Instagram? • What specific characteristics of influencers do young female social media users perceive as triggers for impulsive buying? The results of this paper shown that FOMO is a problem linked to consumption on social media. However, there is no established sense of fear but rather a sense of shame. Thus, the concept of SOMO (Shame Of Missing Out) is proposed in the study's discussion as the concept could be relevant for further studies. The study has also concluded that influencers affect the behavior of friendship circles, which means that people who do not follow influencers are also affected by their behavior in consumption. There are differing opinions about which character traits of influencers are seen as triggers for impulsive consumption. It appears from the collected empirical data that down-to-earth character traits are effective, but also character traits that show a luxurious lifestyle. This study has shown that there is an established problem regarding FOMO, consumption and influencers that needs attention. However, more research is needed to be able to draw more reliable conclusions on the subject / I takt med influencers ökade förtroende och makt på sociala medier krävs det mer forskning och information hur influencers påverkar deras följares känslor. Klimatet som finns på sociala medier idag bidrar till uppmaningar om ohållbar konsumtion, detta är något som främst influencers bidrar till. Detta fenomen är något som kräver kunskap framför allt i perspektivet där människors känslor analyseras. Denna studie kommer därmed att studera hur FOMO (Fear Of Missing Out) upplevs på Instagram, ur ett konsumtionsperspektiv hos unga kvinnor. Studien ämnar även att undersöka hur impulsiv konsumtion triggas av FOMO som skapas av influencers på Instagram. Detta är relevant då impulsiv konsumtion skapar ett ohållbart konsumtionssamhälle. Eftersom influencers enligt tidigare forskning har stor påverkan på unga sociala medieanvändare söker denna studie även att förstå vilka specifika karaktärsdrag som har störst påverkan på köpbeslut. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer som har analyserats utifrån analysstrategin tematisering. Analysen har besvarat de tre ställda forskningsfrågorna för studien: • Hur förhåller sig unga kvinnliga sociala medieanvändare till den potentiella relationen mellan FOMO och impulsiva köpbeslut? • Vilka känslor skapas hos unga kvinnliga sociala medieanvändare vid impulsiv konsumtion på Instagram? • Vilka specifika karaktärsdrag hos influencers upplever unga kvinnliga sociala medieanvändare är triggande för att handla impulsivt? Resultatet i denna uppsats visar att FOMO är ett problem kopplat till konsumtion på sociala medier. Däremot framkommer det inte en konstaterad känsla av rädsla utan snarare en känsla av skam. Därmed föreslås begreppet SOMO (Shame Of Missing Out) i studiens diskussion då begreppet skulle kunna vara relevant för fortsatta studier. Studien har även kommit fram till att influencers påverkar vänskapskretsars beteenden, vilket gör att personer som inte följer influencers likväl påverkas av deras beteenden inom konsumtion. Det finns spridda åsikter kring vilka karaktärsdrag hos influencers som ses som triggande för impulsiv konsumtion. Det framkommer från den insamlade empirin att jordnära karaktärsdrag är effektiva, men även karaktärsdrag som visar på en lyxig livsstil. Denna studie har visat att det finns ett konstaterat problem angående FOMO, konsumtion och influencers som behöver uppmärksammas. Det krävs däremot mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser kring ämnet.

Today many companies are using influencers in the marketing strategy. However, there is an expressed need for more research on the topic influencer marketing and on how the marketing strategy should be formed in order to match and facilitate the growth of a company. Therefore, this thesis aims to fill these gaps in literature by forming an influencer marketing strategy in a growth perspective. The goal is to manage the risks with influencer marketing and contribute to the literature with more research in the topics growth and influencer marketing by answering the research questions: How can influencer marketing affect the growth of a company? And How can an influencer marketing strategy be formed to favour growth and manage the risks with influencer marketing? In order to answer the research questions both qualitative data from seven interviews with experts on the topic influencer marketing and quantitative data from a survey regarding the usage of social media. This thesis indicates that influencer marketing can promote growth but needs to be adapted according to which growth strategy the company chooses. The benefits of influencer marketing are intangible, while the risks can be handled through working more strategically and stepping away from the more common trial and error approach. The findings from this thesis are relevant for companies that operate in the demanding business landscape of today, striving for growth through various growth strategies and are invested in influencer marketing. Furthermore, the findings are relevant for anyone interested in how risks with influencer marketing can be managed and how the strategy can favour firm growth. / Idag använder många företag influencers i sin marknadsföringsstrategi. Det finns ett behov av mer forskning inom influencer marketing men också i hur en marknadsföringsstrategi ska utformas för att gynna tillväxt inom ett företag. Den här masteruppsatsen strävar därför efter att fylla gapet i litteraturen genom att forma en influencer marketing-strategi som gynnar tillväxt. Målet med uppsatsen är formulera en strategi i syfte att minska riskerna med användandet av influencer marketing och bidra till litteraturen inom influencer marketing och företagstillväxt genom att besvara de två forskningsfrågorna: Hur kan influencer marketing påverka ett företags tillväxt? samt Hur kan en influencer marketing-strategi utformas för att gynna tillväxt i ett företag och minska riskerna med användandet av influencer marketing? För att besvara dessa två frågor har både kvalitativa data i form av sju intervjuer med experter inom influencer marketing och kvantitativa data från en undersökning om användandet av sociala medier genomförts. Resultaten visar att influencer marketing kan gynna tillväxt i ett företag, men måste anpassas till vilken tillväxtstrategi företaget väljer. Influencer marketing bidrar med immateriella tillgångar som är svåra att replikera medan riskerna kopplade till influencer marketing kan hanteras genom att jobba mer strategiskt och som bygger mindre på “trial and error”. Resultaten är värdefulla för företag som verkar i dagens krävande affärslandskap, strävar efter tillväxt och har investerat i influencer marketing. Resultaten är dessutom värdefulla för alla som är intresserade av hur riskerna med influencer marketing kan hanteras och hur den kan kopplas till företags tillväxtstrategier.

Given its relative infancy, there is a dearth of research on a comprehensive view of business social media analytics (SMA). This dissertation first examines current literature related to SMA and develops an integrated, unifying definition of business SMA, providing a nuanced starting point for future business SMA research. This dissertation identifies several benefits of business SMA, and elaborates on some of them, while presenting recent empirical evidence in support of foregoing observations. The dissertation also describes several challenges facing business SMA today, along with supporting evidence from the literature, some of which also offer mitigating solutions in particular contexts. The second part of this dissertation studies one SMA implication focusing on identifying social influencer. Growing social media usage, accompanied by explosive growth in SMA, has resulted in increasing interest in finding automated ways of discovering influencers in online social interactions. Beginning 2008, many variants of multiple basic approaches have been proposed. Yet, there is no comprehensive study investigating the relative efficacy of these methods in specific settings. This dissertation investigates and reports on the relative performance of multiple methods on Twitter datasets containing between them tens of thousands to hundreds of thousands of tweets. Accordingly, the second part of the dissertation helps further an understanding of business SMA and its many aspects, grounded in recent empirical work, and is a basis for further research and development. This dissertation provides a relatively comprehensive understanding of SMA and the implementation SMA in influencer identification.