Reading aloud is something that is considered important for children's language development,I have noticed that this is quite common, especially in the younger ages. My experience ofreading aloud had me curious to study what the attitude towards reading aloud as a languagedevelopment activity looks like among selected teachers at primary school junior years 1-3.The purpose of my thesis is to investigate how teachers view reading aloud as a languagedevelopment activity. I also want to investigate how reading aloud is planned into theschedule in relation to the curriculum. My selection to gather information is based on selectedquestions through semi-structure interviews in which eight teachers from grades 1, 2 and 3participated. All educators use reading aloud, but the scope and purpose vary. All participantsshare the same view of reading aloud, they say it is important and meaningful. The result isclear; all educators who participated in the study use reading aloud as an activity in theirteaching for language learning, but in varying forms for their students. My personalexperience does not differ at all from the results of the study.

I detta examensarbete genomförs en studie för att se hur barnböcker användsvid högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger i förskolan arbetar med källkritik i kombination med bilderböckerunder högläsningen.Studien vill därmed se hur tio pedagoger agerar i förskolan under högläsningenför att uppmuntra barnen till reflektion och kritiskt granskande avbilderböckers innehåll som i efterföljande steg blir att pedagogerna planerarför ett källkritiskt förhållningssätt.Hur resonerar verksamma pedagoger kring ett källkritiskt förhållningssätt medfokus på lässtunder med bilderböcker? Studien utgår från 10 intervjuer medförskollärare på 10 olika förskolor. Studien genomförs utifrånsemistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från ett källkritisktförhållningssätt som i denna kontext innebär att pedagoger utmanar barnen tillreflektion.Vår slutsats är att reflektion i kombination med bilderböcker i förskolan ansesviktigt av de 10 informanter som deltagit i denna studie. Denna slutsats baserarvi på att alla informanter anser sig tillämpa detta arbetssätt. Dock kan vi, utifrånvåra intervjuer, utläsa att informanternas arbetssätt kring det källkritiskaförhållningssättet skiljer sig åt. Studiens resultat visar även på vikten av attprioritera rätt miljö samt rätt bilderbok för det lärande man vill uppnå medhögläsningen. Resultatet som vi ser det utifrån intervjuerna bygger därmedhuvudsakligen på vilken planering pedagogerna väljer att göra införhögläsningen, och i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta medreflektion samt vid vilket tillfälle högläsningen genomförs. / n this thesis, a study has been carried out to see how children's books are usedfor reading aloud in preschool. The purpose of this study is to investigate howeducators in preschool incorporate a source critical approach in combinationwith picture books during read aloud.The study aims to investigate how 10 educators act to encourage children ofreflection and a critical mindset when it comes to the content of picture booksduring the read aloud. As a subsequent step educators can plan for a sourcecritical approach. How do active educators reason about a source-criticalapproach with a focus on reading sessions with picture books?The study is based on 10 interviews with preschool teachers at 10 differentpreschools. The study is conducted on the basis of semi-structured qualitativeinterviews based on a source-critical approach. Based on a source-criticalapproach which in this contextual setting leads to educators encouragingchildren to reflect.Our conclusion is that source-critical work combination with picture books inpreschool is considered important by the 10 informants who participated in thisstudy. We base this conclusion on the fact that all informants considerthemselves to apply this approach. However, we can deduce from ourinterviews that the informants' working methods regarding the source-criticalapproach differ. The results of the study also show the importance ofprioritizing the right environment and the right picture book for what thelearning lesson wants to achieve. As we see it, the result based upon theinterviews, mainly builds upon to what extent the educators chose to plan priorto the read aloud, as well as to what extent the educators in fact chose to work reflection as well as the contextual setting of when the read aloud shouldoccur.

Forskning visar att högläsning är viktig av flera olika anledningar och att det inte enbart bör användas i de lägre åldrarna utan bör användas som ett verktyg för att utveckla elevers språk- och läsutveckling. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på högläsningens betydelse för eleverna samt att ta reda på vilka metoder och strategier lärarna använder sig av vid högläsning i klassrummet. Högläsning i studien definieras av att läraren läser högt för eleverna ur en bok eller text. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i interaktion med andra. Resultatet av studien visar att samtliga använder sig av det sociokulturella perspektivet i arbete med högläsning, däremot visar det att det personliga intresset för högläsning spelar roll hur man går till väga i arbetet. Det framkommer även att ramfaktorer så som tiden spelar stor roll i hur högläsningen planeras in i undervisningen.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka lärares undervisningsstrategier och förhållningssätt samt hur det påverkar elevers lärande i arbetet med litteratursamtal. Frågeställningarna som studien har avser att undersöka tidigare forskning, dess resultat samt hur det påverkar lärandet hos elever i åldrarna tre till elva år. Metoden som används för att besvara syftet är att samla in befintlig forskning genom att använda artiklar som material. De tio artiklarna är hittade i databaserna ERIC, Google Scholar och OneSearch. Majoriteten av artiklarna är publicerade i USA och är analyserade genom en tematisk analysmetod. De två undervisningsstrategierna som studien fokuserar på är litteraturcirklar och högläsning med samtal. Resultaten av forskningen tyder på en samstämmighet där undervisningsstrategierna och förhållningssätten liknar varandra. Lärare arbetar exempelvis ofta med olika typer av frågor och stöttning till elever under litteratursamtalen. Detta kan påverka bland annat elevers lärande genom att deras ordförråd utvecklas. Slutsatsen av resultaten tyder på att det är viktigt att lärare gör medvetna val när det gäller bland annat frågor, hur elever påverkas av bokinnehållet och hur de stöttas i undervisningen under litteratursamtalen.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling.  Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen.  Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen. / The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children about reading aloud, and that reading aloud occurs to a greater extent in those homes.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning. / The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers work to develop each child's language development in reading aloud situations. Based on the purpose, the following questions were formulated: In what ways do preschool teachers challenge each child individually in their language development in read-aloud situations? and Which factors do the preschool teachers describe as decisive for how the adaptations look in reading aloud situations? To answer the questions, a qualitative method was used in the form of video observations and semi-structured interviews. The video observations aimed to answer the first question and the semi-structured interviews aimed to answer the second question. After the data collection, the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis. The study is based on a socio-cultural perspective and the following analytical concepts were used to analyze the empirical evidence: mediation, mediation tool, the zone of proximal development and scaffolding. The main result of the study is that the preschool teachers in the interviews discuss concrete strategies for challenging children linguistically during reading aloud situations. However, it was observed that the answers often focus more on how children with limited verbal language can be challenged. Our observations confirm this in that the adaptations are mainly aimed at the children who are less verbally competent compared to their peers. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla varje barns språkutveckling vid högläsningssituationer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: På vilka sätt utmanar förskollärare varje barn individuellt i deras språkutveckling vid högläsningssituationer? och Vilka faktorer beskriver förskollärarna är avgörande för hur anpassningarna ser ut vid högläsningssituationer? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av videoobservationer och semistrukturerade intervjuer. Videoobservationerna syftade till att besvara den första frågeställningen och de semistrukturerade intervjuerna syftade till att besvara den andra frågeställningen. Efter datainsamlingen analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och följande analysbegrepp användes för att analysera empirin: mediering, medierande redskap, den proximalautvecklingszonen samt scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat är att förskollärarna i intervjuerna diskuterar konkreta strategier för att utmana barn språkligt under högläsningssituationer. Dock uppmärksammade vi att svaren ofta fokuserar mer på hur barn med begränsat verbalt språk kan utmanas. Våra observationer bekräftar detta genom att anpassningarna främst riktas mot de barn som är mindre verbala jämfört med sina kamrater.

Studiens syfte är att synliggöra vad lärare anser påverkar elevers läslust i och utanför skolan, samt hur lärare genom sin undervisning kan utveckla en läslust hos sina elever. För att undersöka detta genomfördes det kvalitativ semistrukturerade intervjuer. Nio legitimerade F-3 lärare intervjuades. Vid genomförandet av intervjuerna följdes studiens intervjuguide.  Intervjuernas resultat påvisar att faktorer som påverkar elevers läslust positivt, enligt de intervjuade lärarnas egna upplevelser och erfarenheter, är bland annat ifall vårdnadshavaren har en positiv inställning till läsning, agerar som läsande förebild och om hen högläser för sitt barn. Resultatet visar även att vårdnadshavare kan hämma elevernas läslust, enligt de intervjuade lärarna, genom att inte agerar som läsande förebild och genom att utstråla en negativ inställning till läsning. De intervjuade lärarna ansåg även att läraren behöver agera som läsande förebild i undervisningen och att hen genom bland annat högläsning kan utveckla elevers läslust. / The aim of this study is to elucidate what teachers believe influences students' reading interest both within and outside of school, as well as how teachers can foster a reading interest among their students through their teaching. To investigate this, qualitative semi-structured interviews were conducted. Nine certified F-3 teachers were interviewed. The study's interview guide was followed during the interviews.  The results of the interviews indicate that factors positively influencing students' reading motivation, according to the interviewed teachers' own experiences and perceptions, include if the guardian has a positive attitude towards reading, acts as a reading role model, and reads aloud to their child. The results also show that guardians can inhibit students' reading motiva- tion, according to the interviewed teachers, by not acting as a reading role model and by dis- playing a negative attitude towards reading. The interviewed teachers also believed that the teacher needs to act as a reading role model in the classroom and that they can develop students' reading motivation through activities such as reading aloud.

La présente recherche collaborative vise à étudier les pratiques de lecture à haute voix d’enseignantes expertes et leur influence sur le développement de l’habileté des élèves du préscolaire à faire des inférences. Plus précisément, nous décrivons les interventions, lors des lectures à haute voix, de quatre enseignantes expertes que nous avons formées pour travailler la compréhension inférentielle et les comparons à celles de deux enseignantes expertes non formées (objectif 1). Puis, nous examinons l’influence de leurs pratiques de lecture à haute voix sur le développement de l’habileté à faire des inférences de leurs élèves (n=92) (objectif 2). Enfin, nous nous intéressons, à titre exploratoire, au potentiel de la recherche collaborative comme voie de développement professionnel des enseignants (objectif 3). Afin d’atteindre nos objectifs, nous avons observé les enseignantes à quatre reprises, lors de lectures d’albums de littérature de jeunesse. Les données obtenues à partir de ces pratiques observées ont été complétées par celles issues des pratiques déclarées des enseignantes pour toute la durée de la recherche (neuf semaines). De plus, nous avons évalué l’habileté à réaliser des inférences des élèves de ces six enseignantes à deux reprises, au début et à la fin de la recherche. Finalement, les enseignantes ont rempli deux questionnaires écrits sur l’impact de cette recherche sur leurs pratiques, l’un à la fin de la recherche et l’autre deux ans après celle-ci. Nos résultats indiquent que si toutes les enseignantes travaillaient les inférences, il existe cependant des différences notables dans leur façon de mener ce travail. Trois des enseignantes formées (enseignantes 1, 2 et 3) ont majoritairement privilégié la co-élaboration du sens des épisodes implicites et se sont montrées très efficaces pour soutenir leurs élèves dans ce travail de construction du sens. L’autre enseignante formée (enseignante 4), en raison d’une appropriation difficile du contenu de la formation, n’est pas parvenue à offrir à ses élèves un étayage adéquat, malgré ses nombreuses tentatives pour les amener à faire des inférences. Les enseignantes non formées (enseignantes 5 et 6) ont, quant à elles, misé plus fréquemment sur la transmission du sens des épisodes implicites et ont également soutenu moins efficacement leurs élèves dans l’élaboration du sens. Ces différences dans la façon de travailler les inférences se sont répercutées sur la progression des élèves entre le début et la fin de la recherche. Ceux des enseignantes 1, 2 et 3 obtiennent des résultats significativement supérieurs à ceux des trois autres enseignantes. Ainsi, il ne suffit pas de travailler les inférences lors des lectures à haute voix pour assurer la progression des élèves. D’autres facteurs revêtent aussi une grande importance : le choix d’oeuvres de qualité, l’engagement des élèves dans les discussions pour co-élaborer le sens et l’étayage adéquat de l’enseignant. Enfin, il semblerait que l’activité réflexive suscitée lors d’une participation à une recherche collaborative et le soutien offert par l’étudiante-chercheuse aient donné aux enseignantes la possibilité d’apporter des changements durables dans leurs pratiques. En ce sens, la recherche collaborative paraît être une voie prometteuse pour contribuer au développement professionnel des enseignants. / This collaborative research is an attempt to study expert teachers' reading aloud practices and their impact on the development of preschool students’ ability to make inferences. First, the interventions of four expert teachers specifically trained to work inferences while reading aloud are described and compared with those of two non trained expert teachers (objective 1). Next, the impact of all teachers’ practices on the development of their students’ ability to make inferences (n=92) is examined (objective 2). Finally, we look into collaborative research as a way to support professional development for teachers (objective 3). In order to attain our objectives, we observed participant teachers four times while they were reading children’s books. Data gathered from those observations were completed with other data provided by the teachers about their practices over a nine-week period. Moreover, the ability of the students to make inferences was assessed twice: once at the beginning and once at the end of the research. Teachers also completed two written questionnaires, one at the beginning and the other 2 years after the end of this research, concerning the impacts of their participation in this research on their practices. While all teachers worked inferences with their students, our results showed that there are significant differences in the way they do it. Three of the trained teachers (number 1, 2, and 3) predominantly put emphasis on co-elaboration of the implicit episodes’ meaning and gave their students appropriate scaffolding. Because she found it difficult to assimilate training contents, the other trained teacher (number 4) failed - not without numerous attempts - to offer the same kind of scaffolding. As for the two non trained teachers (number 5 and 6), they gave preference to the transmission of the implicit episodes’ meaning, and supported their students less efficiently when they tried to elaborate it. The differences in how the work on inferences was done had an impact on students’ progression from the beginning to the end of the research. Three of the trained teachers’ students had significantly superior results in comparison to the others’. Therefore, a specific work on inferences only does not ensure that students will make progress. There are other important contributing factors: choosing quality books, students’ involvement in discussions in order to co-elaborate the text’s meaning, and appropriate scaffolding from the teacher. Finally, according to our results, a participation in a collaborative research, which promotes reflexivity and offers coaching, seems to give the teachers the opportunity to bring about long-term changes in their practices. In consequence, a participation in that type of research appears to contribute to teachers’ professional development.