Uppsatsen undersöker hur virala TikTok-produkter påverkar köpbeslut hos unga kvinnor, särskilt med fokus på känslor av FOMO och reaktioner av impulsköp och ”överspendering”. Appen har lyckats etablera sig som en kraftfull aktör inom digital marknadsföring, där TikTok-användare influerar och inspirerar andra via videor, rekommendationer och kommentarer. I och med att analysera fenomen som FOMO, vill studien belysa hur TikTok kan påverka köpbeslut hos unga kvinnor i åldrarna 18-28 år. Både genom att se till impulsiva tendenser, men också risk för personliga överträdelser rent ekonomiskt i form av ”överspendering”. Fenomenet med virala produkter innebär att produkter blir eftertraktade på grund av användarinteraktioner och algoritmer. Därav skapas en organisk miljö av marknadsföring där produkter snabbt får spridning och stor uppmärksamhet. Tidigare forskning lyfter fram hur unga kvinnor tenderar att uppleva FOMO mer intensivt än män, vilket kan leda till ökade impulsiva inköp och högre skuldsättning. Känslor av FOMO är individuella, och grundar sig utifrån komplexa faktorer, som bland annat känslor baserade på självbild och sociala jämförelser. FOMO kan därmed bidra till påverkan av produktinnehåll och speglar därefter ungas reaktioner och konsumtionsbehov av virala produkter. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och består av datainsamling från åtta semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att få en djupare insikt i de känslor och drivkrafter som ligger bakom köpbesluten. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas upplevelser av virala produkter, FOMO, impulsköp och ”överspendering”, i kombination med S-O-R modellen.  Resultaten visade att virala produkter på TikTok haft en påverkan på unga kvinnors köpbeslut. Samtliga av de intervjuade upplevde FOMO efter exponering av virala produkter, och att det till stor del baserades på egenskaper och intressen. Resultatet anger att det har lett till ett eller flera impulsköp, och i vissa fall till ”överspendering” på ett personligt plan.  Genom att belysa de samband, och i förknippning med S-O-R modellen, bidrar uppsatsen till en bättre förståelse av virala TikTok-produkters påverkan på köpbeslut hos unga kvinnor. Hur deras köpbeslut influeras av (stimuli) virala produkter, i vilken utsträckning de styrs av psykologiska effekter som FOMO (organism), och som konsekvens leder till handlingar av (respons) impulsköp och ”överspendering”. Studien erbjuder också etiska och moraliska insikter som kan vara användbara för företag och marknadsförare som riktar sig mot unga, och för dem som arbetar med att förebygga ekonomiska problem.

This qualitative study explores how viral skincare content on TikTok shapes consumption among female Generation Z. In-depth interviews were conducted with females aged 18-24 to understand their engagement with skincare trends on TikTok. The study highlights TikTok’s role as a search engine for Generation Z females seeking product recommendations, particularly in skincare. It examines how TikTok influences buying behavior and purchasing decisions through algorithms, which curate personalized content that directs users towards specific categories. Influencer promotions and user-generated content on the For You page (FYP) significantly shape viewers' preferences and skincare routines. The respondents indicated a tendency to adopt and trust trends seen on TikTok, leading to increased consumption and higher demand for viral products. However, there was also concern about the platform’s addictive nature and the difficulty in distinguishing genuine recommendations from paid promotions. This research concludes that TikTok’s algorithms, together with user-generated content, have a powerful impact on Generation Z females. These insights can be strategically used by marketers to target Generation Z, emphasizing the need for authentic and genuine content to gain consumer trust. Overall, this study highlights TikTok's significant role in contemporary consumerism and contributes to understanding digital consumption patterns among Generation Z females.

Sammanfattning Titel: Hur influencer marknadsföring på TikTok påverkar gymnasieelevers köpbeteende - En kvalitativ studie Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Johanna Nylander Backolars och Mimmi Östergren Handledare: Alice Schmuck Datum: 2024 - Maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelevers köpbeteende påverkas av influencer marknadsföring på TikTok. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där det genomförts semistrukturerade intervjuer med 16 respondenter. Respondenterna är användare av TikTok och inom åldersspannet för studiens avgränsning. För att tolka den insamlade datan har en tematisk analys genomförts. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att gymnasieelevers köpbeteende påverkas av influencer marknadsföring på TikTok. Rekommendationer från andra konsumenter, även kallat elektronisk word-of-mouth, har visat sig ha en väsentlig inverkan på köpbeteendet. Dessutom påverkas gymnasieelevers köpbeteende undermedvetet av olika trender i sin omgivning. Trovärdighet, expertis och upplevd likhet hos influencers identifieras som viktiga faktorer i en influencers förmåga att övertyga konsumenter till att genomföra ett köp. Resultatet visar även att större influencers, makro- och meso- influencers, är mer trovärdiga informationskällor samt att de har en större övertalningsförmåga. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en djupare förståelse för hur unga konsumenter i Generation Z på TikTok upplever influencer marknadsföring och hur det påverkar deras köpbeslut, samt hur trovärdigheten kan skilja sig mellan olika stora influencers. Förslag till vidare forskning: För att få en djupare förståelse för hur influencer marknadsföring påverkar unga konsumenter skulle ett förslag till framtida forskning vara att undersöka personer som är ännu yngre, då TikTok-användare utgörs av mycket barn och ungdomar. Det skulle även vara intressant att studera trovärdighet utifrån ett genusperspektiv, eller om influencer marknadsföringens påverkan skiljer sig mellan olika plattformar. Nyckelord: Influencer marketing, TikTok, Purchase behavior, E-word of mouth, Generation Z / Abstract Title: How influencer marketing on TikTok affects high school students' purchase behavior - A qualitative study Level: Bachelor’s degree thesis in business administration Author: Johanna Nylander Backolars and Mimmi Östergren Supervisor: Alice Schmuck Date: 2024 - May Aim: The purpose of the study is to investigate how high school students' purchasing behavior is affected by influencer marketing on TikTok. Method: In this study, a qualitative research approach was used, where semi-structured interviews were conducted with 16 respondents. The respondents are users of TikTok and within the age range for the study's delineation. In order to interpret the collected data, a thematic analysis has been carried out. Results and conclusions: The study's results show that high school students' purchasing behavior is influenced by influencer marketing on TikTok. Recommendations from other consumers, also called electronic word-of-mouth, have been shown to have a significant impact on purchasing behavior. In addition, high school students' purchasing behavior is subconsciously influenced by various trends in their environment. Credibility, expertise and perceived similarity of influencers are identified as important factors in an influencer's ability to convince consumers to make a purchase. The result also shows that larger influencers, macro- and meso-influencers, are more credible sources of information and that they have a greater power of persuasion. Contribution of the thesis: This study contributes to a deeper understanding of how young consumers in Generation Z on TikTok experience influencer marketing and how it affects purchase decisions, as well as how the credibility can differ between different major influencers. Suggestions for further research: In order to gain a deeper understanding of how influencer marketing affects young consumers, a suggestion for future research would therefore be to examine people who are even younger, as TikTok users are made up of a lot of children and young people. It would also be interesting to study credibility from a gender perspective, or whether the impact of influencer marketing differs between different platforms. Keywords: Influencer marketing, TikTok, Purchase behavior, E-word of mouth, Generation Z

Under de senaste åren har TikTok revolutionerat sociala medieplattformar och kommit att bli ett marknadsföringsverktyg för up-n-coming artister. Med syftet att öka kunskapen om hur artister påverkas av och förhåller sig till en ny era av musikmarknadsföring och om de är villiga att kompromissa sin konstnärliga integritet för framgång, undersöker studien hur up-n-coming artister navigerar och anpassar sig efter TikToks ramverk för att nå ut med sin musik. Studiens forskningsfrågor tar avstamp i artisternas upplevelser och strategier på TikTok, samt vilka värden och ideal de förhandlar genom sin närvaro på plattformen och hur artisterna påverkas av dem. Det empiriska materialet inhämtades genom åtta djupgående intervjuer med up-n-coming artister. Det analyserades utifrån tematisk analys som vägleddes av det teoretiska ramverket med avstamp i kritisk teori, emotional capitalism och affordance. Resultatet visar att en opolerad estetik och innehåll som både resonerar med målgruppen och fångar deras uppmärksamhet tidigt är avgörande faktorer som strategierna utgår från. De värden och ideal som artisterna förhandlar är komplexa och formas av publikens förväntningar, både vad gäller plattformens klimat, relationen mellan publik och artist och innehållsmässiga ramar. Påverkan på artisterna är mångfacetterad och utmynnar i varierande förhållningssätt som formar deras engagemang, kreativitet och konstnärskap. Avslutningsvis diskuteras studiens implikationer inom fältet och förslag på vidare forskning.

This studie investigates the phenomenon of remedation within the #Booktok community, focusing on the content shared and the prevalent gender dynmics. Through a combination of qualitive and quantitive content analysis, the study aims to uncover the themes and dynamics present in these digital spaces. By examining the visual, textual, and auditory elements of 120 film clips, this study illuminates the reasons behind #Booktok´s emergence as a preffered platform for literary engagement. Furthermore, the research also investigates the portrayal of “The female gaze”, which is a theory based on "The male gaze" by Laura Mulvey. To explore how gender perspectives shape the discourse within this digital space.   The result uncovers that #Booktok serves as a chosen digital arena for diverse reasons, evolving into a alternative form of public discourse. These reasons include shorter, accessible videos that are easier to engage with, as well as a community fostering interacitivity. Morover, the research highlights a notable emphasis on erotic literature within the community. It is predominatly men who criticize these erotic books, often labeling them as pornography. In contrast, women defend these works, arguing that such criticism stems from misogyny. Notably, the analysis underscores the predominant self-presentation of women on the platform, influencing content creation throught the lens of “The female gaze”. This study enhances our comprehension of how remedation, gender dynamics, and content intertwine within the #Booktok community, offering insights into the shifting landcape of digital literay interaction.

Inledning: I inledningen redogörs för hur digitala sociala nätverk har växt fram och tagit en allt större plats i konsumenters vardag vilket har gjort dem till utmärkta marknadsföringskanaler. Därefter förklaras det nyaste stjärnskottet bland sociala medier, TikTok, och dess potentiella roll inom marknadsföring.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur marknadsföring genom sociala medier påverkar unga svenska konsumenters attityder.  Frågeställningar: Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats:  1. Vilken påverkan har marknadsföring genom TikTok på unga konsumenters kognitiva och affektiva attitydkomponent samt beteendekomponent?  2. Vad har bakgrundsvariabler (demografiska och användning) för effekt på unga konsumenters attityder till marknadsföring genom TikTok?  Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras sociala medier som marknadsföringsverktyg mer utförligt. Därefter förklaras det komplexa begreppet attityd som delas in i tre olika attitydkomponenter. Vidare beskrivs teori runt word-of-mouth, content marketing, Generation Z, skillnader mellan könen samt skillnader mellan olika typer av användare Metod: Studien är grundad i en kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Empirin har samlats in genom enkäter online. Data har sedan analyserats i det statistiska programmet SPSS med T-tester, korrelationsanalyser och ANOVA-analyser.  Slutsats: Studien har visat att marknadsföring genom TikTok inte har en positiv påverkan på konsumenters attityder. Dock är detta den första studien av sitt slag och det krävs därför mer forskning för att stärka eller förkasta resultatet. Word-of-mouth och content marketing hade ett starkt positivt samband med konsumenternas attityder. Det fanns inga skillnader mellan könen. En liten skillnad upptäcktes mellan olika användare där de som någon gång publicerat något på TikTok hade positivare kognitiv attityd än de som aldrig publicerat något. / Introduction: The introduction consist of how the digital world of social networking has evolved and been given more room in the individuals everyday life which has made it possible for the platforms to become excellent marketing channels. Then the study presents the new sensation TikTok and their potential part in marketing. Purpose: This paper aims to investigate the influence of TikTok marketing communications on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components in Sweden.  Research questions: Based on the study’s purpose the following research questions where phrased:  1. What influence do TikTok marketing communications have on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components?  2. What influence do background variables have on young consumers’ attitudes towards marketing through TikTok?  Theory: The theoretical part of the study provides more in-depth explanations about social media as a marketing tool, the complex concept of an attitude which can be divided into three different components. Furthermore, the theories of word-of-mouth, content marketing, Generation Z, differences in genders attitudinal responses, and differences among various types of users, are described. Method: The study is based on a quantitative method and a cross-sectional design was applied. An online survey was used via self-administered questionnaires that where distributed through a snowball sampling. Data was analyzed through the statistical tool SPSS by using T-tests, bivariate correlation analysis and ANOVA analysis. Conclusion: The study discovered that young consumers displayed unfavorable attitudes towards marketing communications through TikTok. However, both word-of-mouth and content marketing was positively correlated to attitudes. No significant differences were found between genders. Individuals who had at least posted content sometime on TikTok displayed more favorable cognitive attitudes than those who had never posted on TikTok.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)                                                                                 Titel: Användargenererat innehåll på TikTok och dess påverkan; En kvantitativ undersökning av generation Z's köpintention och köpbeslut Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Användargenererat innehåll, Attityder, Elektronisk Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Köpbeslut, Köpintention, TikTok Forskningsfrågor: (1) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s köpbeslut? (2) Har användargenererat innehåll på TikTok något samband med generation Z’s köpintention? (3) Hur påverkas generation Z’s köpbeslut av användargenererat innehåll på TikTok? (4) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s attitydkomponenter; kognitiv, affektiv och beteende? (5) Vilka skillnader finns mellan generation Z och millennials vid användandet av TikTok?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall användargenererat innehåll på sociala medieplattformen TikTok påverkar generation Z's köpintention och köpbeslut. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ forskningsansats där primärdata samlats in i form av en digital enkätundersökning. Datan samlades in med ett resultat av 183 respondenter med ett bortfall på 30, vilket gav 150 validerade svar. Datan analyserades sedan via en korrelationsanalys, Cronbach’s alfa, regressionsanalys och en korstabulering i det statistiska dataprogrammet SPSS. Slutsats: Resultatet visade att användargenererat innehåll på TikTok har ett samband med generation Z’s köpintention och köpbeslut. En ökad användning av TikTok bidrar till att attitydkomponenterna; kognitiv, affektiv, beteende påverkas positivt av rekommendationer från användare på TikTok, vilket bidrar till en ökad köpintention som senare leder till ett köpbeslut. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)  Title: User-generated content on TikTok and its impact; A quantitative study of generation Z's purchase intention and purchase decision Supervisor: Pejvak Oghazi Keywords: Attitudes, Electronic Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Purchase decision, Purchase intention, TikTok, User Generated Content (UGC) Research questions: (1) How does the use of TikTok affect generation Z's purchase decisions? (2) Does user-generated content on TikTok relate to generation Z's purchase intention? (3) How does user-generated content on TikTok influence generation Z’s purchasing decisions? (4) How does using TikTok affect generation Z's attitudinal components; cognitive, affective, and behavioral? (5) What are the differences between generation Z and millennials when using TikTok? Purpose: This study aims to investigate if user-generated content on the social media platform TikTok influences generation Z's purchase intention and purchase decision. Method: This study is based on a quantitative research approach where primary data has been collected through an online survey. The data was collected with a result of 183 respondents with a non-response rate of 30, which gave a total of 150 validated responses. The data were analyzed through a correlation analysis, Cronbach's Alpha, regression analysis and a cross-tabulation in the statistical data program SPSS. Conclusion: The result showed that user-generated content on TikTok has a connection with generation Z's purchase intention and purchase decision. Increased use of TikTok contributes to the attitudinal components; cognitive, affective and behavior is positively affected by recommendations from users on TikTok, which contributes to an increased purchase intention that leads to a purchase decision.

TikTok är en sociala medier-plattform där användarna kan publicera korta videoklipp. Applikationen används idag av över 1 miljard människor. Plattformen erbjuder funktioner som främjar interaktion och kunskapsutbyte mellan användarna. Underhållning är sedan tidigare förknippat med TikTok men sedan 2020 har även ung aktivism börjat ta plats på plattformen. På TikTok kan användare uttrycka sociala värderingar och nätverka med varandra, det är även vanligt att hashtags används för att koppla videoklippen till ett specifikt ämne. Syftet med studien är att förstå hur TikTok-användarna upplever audiovisuell information som berör ämnet feminism. Videoklipp har valts ut från plattformen via sökordet feminism samt hashtaggen #feminism. Därefter genomfördes en innehållsanalys av klippen för att avgöra deras likheter och olikheter, för att på så sätt kunna välja ut fem klipp att använda i studiens nästa fas. De fem klippen presenterades i kvalitativa intervjuer där respondenterna svarade på frågor och uttryckte sina åsikter kring bland annat trovärdighet, funktioner och informationen i sig. Det insamlade materialet jämfördes och analyserades dels utifrån respondenternas olika upplevelser, dels ur ett teoretiskt perspektiv.  Respondenterna i studien visade störst intresse för två förklarande videoklipp som presenterade ny information genom att använda bilder, video och tal.  Information som presenterades med hjälp av bilder ansågs underlätta förståelsen för budskapet, göra videoklippet mer intressant och bidra till att öka respondenternas nyfikenhet. Ett annat klipp som uppskattades använde ett narrativ för att framföra utbildande underhållning som mottagarna kunde relatera till. Mottagarnas vilja att engagera sig kunde kopplas till deras positiva upplevelser av hur informationen presenterades i dessa klipp. Studien visade även att mottagarens upplevelser påverkas av individens tidigare kunskap, deras informationsbehov, motivation till att använda TikTok samt hur de bearbetar information. / TikTok is a social media platform where users produce short videos. Today TikTok is used by over 1 billion people. The application offers various features that promotes interaction and knowledge exchange among its users. Entertainment is strongly associated with TikTok, however since 2020 the use of the platform for youth activism has increased. On TikTok, users can express their social values and cooperate with each other. It is also common to use hashtags as a way of linking videos to a specific topic. The aim of this study is to understand how TikTok users experience audiovisual information regarding the topic of feminism. Videos were selected from the platform by using the search word feminism and the hashtag #feminism. This was followed by a content analysis to determine the videos differences and similarities, which enabled the final selection of five videos to be used in the next step of the study. The five videos were then presented during qualitative interviews where the respondents answered questions and expressed their opinions about for example trustworthiness, features and the information itself. The data was compared and analyzed both from a theoretical point of view and regarding different experiences expressed by the respondents. The respondents in this study showed the most interest in an explanatory video which presented them with new information by using pictures, video and speech.  The respondents showed greatest interest in two explanatory videos who presented new information by using pictures, video and speech. Information presented with pictures were considered to facilitate the understanding of the message, make it more interesting and arouse curiosity. Another video appreciated by the respondents used a narrative to convey entertaining education they could relate to. The recipients’ willingness to engage in the videos were linked to their positive experiences of how the information was presented. This study also shows that previous knowledge, information needs, motivation to use TikTok as well as different processing styles affected the respondents’ experiences.

The purpose of this thesis is to increase the understanding of political party organizations' digital communication by investigating what and how Swedish political youth associations communicate on TikTok. The purpose is realized through a case study of two youth associations, Moderata Ungdomsförbundet (MUF) and Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). The material is collected from a three-month period (November 1, 2023 - January 31, 2024) and the method of the thesis is a combination of quantitative multimodal content analysis and thematic analysis. The theoretical framework provides an understanding of the youth associations' conditions and expectations as an organization, as well as the media logics and norms that they need to adhere to in their communication. In the result it became clear that what the youth associations communicate differs. The most frequently communicated content from SSU consisted of entertainment content, closely followed by political content. MUF mostly focused on political content, but entertainment was also seen. Like previous research, only a small part of the material consisted of personal content. In terms of how the youth associations communicate, there was a similarity in that both associations used a comic style frequently, something that is typical for the platform and thus becomes a way for the youth associations to adopt the current style on TikTok. Similar to previous research, however, there was a lack of interactive tendencies on the part of MUF, which the platform invites. SSU appeared to use the interactive style in about half of the material. Similar to previous studies, we found that both SSU and MUF were diligent users of affordances such as music, audio, text, hashtag and location features. Tendencies we could see in how the youth associations communicated were also that they use platform trends and vernaculars frequently, which differs from previous research. We could thus state that both youth associations showed an adaptation to the platform dynamics.

This thesis examines readership communities on the social media application TikTok, and more specifically videos published under the hashtag SpicyBooks, where users discuss the literary genre of romance. Together with the closely related #BookTok, #SpicyBooks has had a profound impact on the book market. Correspondingly, the formation of readership communities on the app should be of interest to anyone who wishes to understand the changes of and within literacy among young adults. This study examines the top 130 featured videos under #SpicyBooks, which are thematically divided into categories analysed in three separate chapters. Taking its cue from affect theory, the thesis examines how the affect of shame is produced, represented and mediated in the videos. Furthermore, the study maps the various reader positions conjured by shame, and surveys how the video creators present themselves in the prevailing ideas and norms of aesthetic taste and social gender that circumscribes the literature discussed in the videos. By focusing on how the social media users and readers represent themselves, rather than how libraries and librarians can make themselves visible on social media, the study proposes a methodological shift, which might begin bridging the generational gap between libraries and their potential users.