Lärare och elevers uppfattning om flytt och migration.Vilka möjligheter och hinder anser läraren det finns i undervisningen och vad de själva anser att begreppen flytt och migration betyder.Elevers tankar om vad begreppet flytt betyder och vad en plats betyder för dem.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第21274号 / 工博第4502号 / 新制||工||1700(附属図書館) / 京都大学大学院工学研究科合成・生物化学専攻 / (主査)教授 村上 正浩, 教授 松原 誠二郎, 教授 杉野目 道紀 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM

I vår studie undersöker vi hur yrkesverksamma lärare i årskurs F–3 arbetar med högläs­ning i undervisningen. Vi undersöker huruvida de lärare som deltagit har ett pedagogiskt, genomtänkt ändamål när de högläser för att skapa lärandemöjligheter. Studien avser också att undersöka vilka inställningar och erfarenheter de medverkande lärarna har till högläsning. För att besvara dessa frågor har vi utgått från vårt underlag bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma lä­rare i årskurserna F–3 utförts. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som fokuserar på att tolka och identifiera likheter och skillnader. Vidare används den sociokulturella lärandeteorin som ett teoretiskt ramverk, som förespråkar att lärande sker i kommunikation och samspel med andra. Den information som framkommit från våra informanter har sedan kopplats till relevant litteratur och den tidigare forskning som vi har tagit del av kring ämnet. Resultatet visar på att lärarna har positiva inställningar till högläsning och uppskattar att använda det i sin undervisning. Det framgår även att syftet med högläsningen varierar beroende på vad lärarna vill förmedla. För det mesta tillämpas högläsning med ett pedagogiskt lärandesyfte, med det används också för att en lugn stund.

Matematisk problemlösning är för elever ett utmanande område som är beroende av att lärare har en genomtänkt plan för hur undervisningen ska struktureras. De olika syner som visat sig finnas på problemlösning har vidare inspirerat till den här studiens syfte, vilket är att synliggöra olika uppfattningar av vad problemlösning i förskoleklass och årskurs 1–3 innebär. För att svara mot syftet för studien har en fenomenografisk ansats använts och frågeställningarna ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare problemlösning i de lägre årskurserna?” och ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare syftet med att undervisa i problemlösning i de lägre årskurserna?” har formulerats. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare har data samlats in och analyserats. Resultatet visar på fem olika uppfattningar av problemlösning vilka handlar om att se problemlösning som en textuppgift, en utmanande process, en procedur, ett gemensamt arbete eller ett kreativt tänkande. Därefter presenteras fyra uppfattningar av vad syftet med undervisning i problemlösning är. Syftet uppfattas handla om att följa läroplan och förbereda inför nationella prov, att ge eleverna förberedande verktyg, att skapa en förståelse för problemlösning och att testa elevernas kunskaper. Avslutningsvis diskuteras studiens metodval följt av en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning och yrkesverksamheten. / Mathematical problem solving is a challenging area for younger students that relies on teachers having a well-thought-out plan for how the teaching should be structured. The different views that have been identified regarding problem solving have further inspired the purpose of this study. The purpose is to highlight different ways of experiencing what problem solving in preschool and grades 1–3 entails. With regards to the purpose of the study, a phenomenographic approach has been used, and the research questions "In what qualitatively different ways do teachers experience problem solving in the lower grades?" and "In what qualitatively different ways do teachers experience the purpose of teaching problem solving in the lower grades?" has been formulated. Data has been collected and analyzed through semi-structured interviews with four teachers. The results reveal five different understandings of problem solving, which involve seeing problem solving as a word problem, a challenging process, a procedure, a collaborative work, or a creative thinking. Furthermore, four different ways of experiencing the purpose of teaching problem solving are presented. The purpose is experienced to be about following the curriculum and preparing for national tests, providing preparatory tools for students, fostering an understanding of problem solving, and testing students' knowledge. Finally, the study's choice of method is discussed, followed by a discussion of the results in relation to previous research and professional practice.

In this dissertation, I explore to address the problem of the identity of Paul’s interlocutor(s) in Rom 1–3 and the subsequent issue of whether Paul only includes non-Jewish Gentiles as recipients of his gospel teaching. In order to deal with the research question in a linguistically informed manner, I draw from Systemic Functional Linguistics and use two related notions of cohesive chains and grammatical metaphor (nominalization). By applying both methods to the text, I identify twenty-three active cohesive chains and five most important instances of nominalization in the text. Based on the linguistic data elicited solely by examining the interaction patterns among the chains and by explicating the various textual effects that nominalization brings about, I conclude that the linguistic evidence points to the possibility that the interlocutor is an ethnically Jewish man and Paul thus does not exclude his fellow Jews from his presentation of the gospel in Rom 1–3.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.

Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för några av naturvetenskapens karaktärsdrag. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en temadag innehållandes tre lektioner med en klass elever i årskurs ett. Varia­tionsteorin och det pragmatiska perspektivet enligt Dewey användes som teoretiskt ram­verk i studien. Eleverna fick ta del av utvalda karaktärsdrag för naturvetenskap genom explicit och reflektiv undervisning. Berättelsen om Galilei bildade en röd tråd genom temadagen och ska­pade en kontext som karaktärsdragen kunde relateras till. För att synliggöra elevernas be­skriv­ning av naturvetenskapens karaktär innan och efter undervisningen genomfördes ett förtest och ett eftertest. Resultatet visar att eleverna hade fått syn på nästintill samtliga karaktärsdrag för naturvetenskap som undervisats explicit. Naturvetenskapliga arbetsprocesser som erfarits ge­nom lektionsinnehållet hade de svårt att koppla ihop med naturvetenskapens karaktär. Om­råden som frambringade flest egna reflektioner hos eleverna var mänskliga aspekter av natur­vetenskap samt naturvetenskapens begränsningar. Sammanfattningsvis visar denna stu­die att elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för åldersadekvata karaktärsdrag för natur­ve­tenskap och att en explicit och reflektiv undervisning gynnar förståelsen.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Studien syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelseför vinterekologi. För att undersöka detta användes variationsteorin och det sociokulturellaperspektivet som teoretisk utgångspunkt när jag planerade, genomförde och analyserade enlektionsserie i årskurs 1. Lektionsserien baserades till viss del på en learning study där jagagerade både forskare och lärare. Jag identifierade två kritiska aspekter, livscykler och årstiderdär årstidsväxlingar ingick. För att kunna förstå det avsedda lärandeobjektet ”vinterekologi”behövde eleverna urskilja de kritiska aspekterna. Därför valde jag att utforma undervisningenför att synliggöra aspekterna genom variationsmönster. Dessa mönster var kontrast, vilketinnebar att visa hur djur och växter anpassar sig till ett kallt klimat och vilka dessa anpassningarvar. Även variationsmönstret generalisering användes, vilket innebar att generalisera de kritiskaaspekterna till att gälla olika växter och djur, inte endast de som togs upp under lektionerna.Eleverna bidrog med en annan kritisk aspekt som jag inte identifierade i förväg, denna varfotosyntesen och dess betydelse. Resultatet visade att elevernas kunskaper och föreställningarom vinterekologi stämde överens med tidigare forskning. Genom att utforma undervisningenmed syfte att synliggöra de kritiska aspekterna utvecklade eleverna sin förståelse förvinterekologi. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att variationsteorin är ett verktyg somskapar möjligheter för elever att utveckla sina kunskaper inom undervisningen. Det är viktigtatt elever får arbeta med varandra och lära av varandra, genom språket och sociala interaktionerkan eleverna utvecklas ännu mer.

Asthma is the leading chronic illness in children in the United States. Since children in the U.S. spend a majority of their time indoors there is an increased need to understand key sources of daily asthma triggers in the home. Bacterial endotoxin, dust mite allergens and β-D-glucan have been shown to be potent inducers of asthma attacks, and high levels of these allergens in homes can trigger attacks in those with asthma. We aim to better understand the risks to those with asthma that might be associated with evaporative cooler (EC) use in low-income homes. ECs are often promoted because of their low energy consumption and decreased environmental impact compared to central air conditioning (AC). Because of their lower cost, ECs are more widely used in low-income homes. ECs use evaporation to cool the air, which leads to higher indoor relative humidity. This may create an ecological niche for house dust mites in semi-arid climates where they are normally absent. EC sump water also provides an ideal environment for bacteria and fungi to grow, possibly resulting in EC loading the air with more potential asthma triggers than central air conditioning. We sampled low-income homes around Utah county with central air and evaporative cooling and tested them for the presence of dust mite allergens, β-D-glucan and endotoxin. There were significantly higher levels of endotoxins and β-(1→3)-D-glucans in the EC homes compared to the AC homes, with increased odds of dust mite allergen prevalence but not at clinically significant levels. These findings suggest that in semi-arid environments, endotoxin and β-(1→3)-D-glucan levels in homes with evaporative coolers are more elevated than dust mite allergens.